The purpose of this examination was to make a qualitative study focusing on children's influence from a gender perspective. The study is based on interviews. We wanted to investigate teachers' perception of children's influence in the preschool. Earlier research on children´s influence and gender has also helped us in the conclusion of this examination. The survey consists of ten interviews with teachers of varied work experience in the preschool. We also chose to interview teachers in other positions, since this is often the case in preschools today. From the result we can see that there are different levels of skill and awareness regarding the topic of children's influence from a gender perspective. Our researches shown that preschools are at different stages in their work on children's interests and that it is not always certain that girls and boys have the same amount of influence during their days at preschool. We concluded that those who claimed to work consciously with equality were more familiar with the subject, and that they had many thoughts about it. Another aspect that proved to be important was the impact of the learning environment to the children´s opportunity to affect their everyday lives. In conclusion, all the teachers said that children's influence is an important part of children's daily life at preschool as it is also a way to teach children democracy, consideration and respect for their environment.

I läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) betonas det faktum att barn ska ges möjligheter till reellt inflytande över både arbetssätt och innehåll i verksamheten. Det är barnens behov och intressen som ska fungera som utgångspunkt i såväl planering som utformning.   Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med syftet att belysa förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i förskolan men också på vilket sätt barn görs delaktiga i verksamheten. Studiens forskningsfrågor är: Hur uppfattar förskollärare barns delaktighet och inflytande i förskolan? På vilket sätt är barn delaktiga i verksamheten? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tre förskollärare. Kvalitativ forskningsintervju är den metod som använts i studien eftersom denna metod är förenligt med studiens syfte. Det material som insamlats har transkriberats och därefter har en analys inspirerad av fenomenografin genomförts.   Slutsatser som undersökningen lett fram till är att förskollärarna i undersökningen anser att delaktighet är att vara med, det krävs inget aktivt deltagande. Att barnen har ett inflytande förutsätter dock, enligt förskollärarna, att barnen ger uttryck för sina behov och intressen, antingen via talspråk eller via kroppsspråk. Förskollärarnas intentioner är att ge barnen möjligheter till ett reellt inflytande men det finns vissa begränsningar som pedagogerna inte kan påverka.

The purpose of this thesis has been to; based on interviews with four teachers in Stockholm city, get at picture of preschool teacher’s viewpoint on children’s influence in preschool. Research questions: How is the children`s influence looked upon by the teachers in preschool?, In what ways do children’s influence affect their learning, In what ways are the interviewed preschool teachers working with democracy in preschool? To carry out this thesis, I used the qualitative method. In the qualitative method, use is made of the interview method to collect empirical data with interviews. I interviewed four preschool teachers from three different preschools. This thesis is built upon John Dewey’s philosophical thinking as a theoretical base. The result of this thesis shows that all preschool teachers felt that the application of children’s influence in the daily activities, although complicated, is essential in their work. At the same time the opinion of the teachers varied a lot concerning to what extent the children shall take responsibility on deciding upon their activities. One teacher claimed that it is not possible to plan activities based on 19 children’s wishes and the other that she had to limit the influence of the children because it is the teacher’s obligation to lead the children to discover new activities, not just to continue with the old ones. By using children’s influence, considered another preschool teacher, the children expand their frames of reference which allow the kids to discover new areas to work with. All the teacher´s also agreed about the importance of letting the activities being built upon the children`s different interests.  Preschool teachers use children’s councils, planning with children or voting on what activities they should have in the pursuit of the children to take part of what democracy means.

Ungdomspolitik och ungdomars möjligheter till inflytande i samhället har varierat under det gångna seklet. På 1990-talet drabbades ungdomar av en hög arbetslöshet. Det har medfört att arbetslösa ungdomar allt senare träder in i det svenska demokratiska samhället. Tillsammans med att grundutbildningen blivit allt längre ger det en förlängd ungdomstid. Nyckeln till inflytande i samhället går via arbetet. De traditionella politiska vägarna att utöva inflytande accepteras inte av dagens ungdomar. Delar av viktiga styrdokument redovisas som ett stöd för att elevers inflytande i grundskolan ska beaktas. Jag undersöker även inflytandet för elever i år nio. Enkätundersökningen svarar på frågor om inflytande vid två skolor. Dessa skolor jämförs med varandra i vissa avseenden. En jämförelse mellan mina resultat och skolverkets resultat från 1997 görs i diskussionsdelen. Tyvärr, visar mina resultat på ett mindre inflytande än vad skolverket presenterade. Utgångspunkten i detta arbete har varit att betrakta ungdomar som en social kategori både i samhället och i skolan. Jag har även ställt frågor om begreppet demokrati och intresse för politik i min undersökning. Svaren var blandade, allt ifrån kreativa idéer till inga associationer alls.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vår studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde när de fick välja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör även vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna gjordes med en pedagog från varje verksamhet. Observationerna tydliggjorde barnens val och tillgänglighet till estetiska aktiviteter. Resultatet visar att det finns många aspekter som påverkar barnens val av aktivitet under det fria valet. Barnen påverkas av pedagoger, miljö, syn på inflytande och tillgänglighet av material. Slutsatsen vi drar utifrån denna undersökning är att de olika pedagogikerna inte skiljer sig lika mycket åt som vi till en början hade antaganden om, det finns skillnader men de är inte så markanta. Vi har även dragit slutsatsen av att de arbetade med estetisk verksamhet inom alla pedagogiker men hur stort utrymme barnens fria val fick varierade mellan verksamheterna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och rektors uppfattningar om att låta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero på att målet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning är att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.    Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med fyra lärare och en rektor på en och samma skola.     I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror främst på fyra orsaker, brist på diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist på diskussion gällande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristående från varandra och att det beror på lärares och rektors egna inställningar, uppfattningar och kompetens.

Syftet med studien är att med hjälp av Vintereks (2006) typologi av individualiseringens olika former och nyansering av dess två olika utgångspunkter belysa hur individualiseringen tar sig uttryck i klassrummet på en gymnasieskola.  Samtidigt undersöks elevperspektivet på detta i syfte att bidra till en djupare förståelse av elevernas (objektens) upplevelser. Individualiseringens tillämpning undersöks med hjälp av (en veckas) observationer som visar att undervisningen karaktäriseras av en nära kontakt mellan lärare och elev, en hög andel av interaktion mellan såväl lärare och elev som bland elever, samt höga andelar av variation i metodik.  Sammantaget tyder detta på en individualisering med utgångspunkt i individanpassning och speglar vad forskning pekar på är god undervisning.  Noterbart är att denna utgångspunkt för individualisering inte är framträdande i Sverige idag där individualisering genom elevens egna val och individuellt arbete dominerar. Elevperspektivet på individualisering och hur det påverkar lärande studeras med hjälp av (sex) halvstrukturerade intervjuer med elever i samma klass som observeras och visar att elever uppfattar variation och interaktion som positivt för lärande.  Elever beskriver också en nära relation med läraren som centralt för motivation och lärande.  Elevers syn på ansvarstagande och eget val visar att flera anser att en jämn fördelning är önskvärd och att positiva upplevelser av ett ökat inflytande över och ansvar för lärande kan vara begränsade till vissa ämnen.  Resultaten från föreliggande studie visar att eleverna föredrar individualisering genom individanpassning framför individuellt arbete.  Forskning visar att denna utgångspunkt för individualisering kan ha positiv påverkan på skolans likvärdighetsuppdrag vilket hotas idag.

Syftet är att undersöka i vilken omfattningrepresentativitet och inflytandet uppfylls i medborgardialogen. Dessutom förståsamt också förklara hur eventuella hinder uppstår mot och kring begreppen samthur dessa kan undkommas. Med utgångspunkt från syftet genomfördes en fallstudieinom planprojektet ’nya Årstafältet’.Metodtriangulering har nyttjats då både kvantitativa och kvalitativa metoderhar använts. Slutsatsen som presenteras bedömer att medborgardeltagandet inteär representativt för de som påverkas av planeringen. Ett representativtunderlag i planeringsprocessen hindras av att inte vilja delta eller kunnadeltaga. Att eliminera hindren räcker således inte. Även viljan behöverstimuleras. Omvänt uppvaktningsförfarande och framtidens teknik som interaktivtGIS kan överkomma hindren och entusiasmera de som idag är ovilliga att deltaga.Allmänhetens inflytande i planeringen är både relativt litet men likvälomfattande. Inflytande för medborgarna hindras i viss mån av dem själva genomicke-kreativa åsikter och felriktat deltagande. Dock är det även upp till tjänstemänoch politiker att genom mer tydlig information förklara premisserna. Det finnsockså en risk i att deltagande ses som ett mål i sig och inte ett medel för attåstadkomma medborgarinflytande. Nyckeln till hindret besitter de som sätterramverket för dialogen samt dess funktion och värsta scenariot är attmöjligheten till reellt inflytande elimineras.

The aim of this research is to develop a better understanding of how preschool-teachers respond to children in preschool, when they show that they want to have some influence. I have concentrated this study on how the preschool-teachers respond to the children in the gatherings and when the children are playing freely indoors, where the questions at issue are: How do the preschool-teachers respond to the children’s initiative for participation in the gathering and while playing freely? There have been four preschool-teachers and 14 children who have taken part in this study. The children who took part are in the ages of three to five. The study was done at a section in a preschool in middle Sweden. The method used in this study is unstructured observations. The collecting of material has been concentrated on how the preschool-teachers respond to children while they are playing freely and during the gatherings. Is the response positive or negative, and if there are any obstacles that might have caused the preschool-teachers’ choice of response. The result shows that the preschool-teachers are more eager to a positive response towards the children’s initiative for participation while the children are playing freely compared to the gatherings. It shows that the preschool-teachers have more control and are stricter with the content in the gatherings. During the daily routines (e.g. cleaning), at the morning gatherings and when the preschool-teachers are occupied with something else, the children tend to receive either a negative response or the word “wait” as an answer. Keywords: Preschool, preschool-teachers, response, participation / Syftet med den här studien är att utvecklaen ökad förståelse för hur pedagoger bemöter barn i förskolan, när de visar att de vill ha inflytande. Jag har koncentrerat den här studien på hur pedagogerna bemöter barnen i samlingarna och när barnen har fri lek inomhus, där frågeställningen är: Hur bemöter pedagogerna i förskolan barns initiativ till inflytande sett i både samlingen och den fria leken?   Det är fyra pedagoger och 14 barn som har varit delaktiga i studien. Barnen som har deltagit är i åldern tre till fem år. Undersökningen har genomförts på en avdelning på en förskola i mellersta Sverige. Metoden som har använts i den här studien är ostrukturerade observationer. Insamlandet av materialet har varit koncentrerat på hur pedagogerna bemöter barnen i den fria leken och samlingarna. Är bemötandet bejakande eller nekande, samt finns det något hinder som orsakar pedagogers val av bemötande. Resultatet visar att pedagoger är mer bejakande till barnens initiativ till inflytande i den fria leken än vad de är i samlingarna. Det visar att pedagogerna har mer kontroll och är mer styrda av innehållet i samlingarna. De dagliga rutinerna (tex. Städning), vid morgonmöten och när pedagogerna är upptagna med annat, får oftast barnen ett nekande bemötande eller att de möts med ordet ”vänta”.  Nyckelord: Förskola, pedagoger,bemötande, inflytande

Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur nya arbetsmetoder ocharbetssätt påverkar individen och arbetssituationen på en arbetsplats. Allt fler studier ochforskning visar att samhället förändrats från industrisamhället till postindustriellt samhälle,vilket bidragit till att nya former av organisationer har vuxit fram. Dessa förändringarpåverkar individerna som arbetar i dem. Tre teman belyses i studien. Fysisk arbetsmiljö- hurpåverkas individen av arbete, arbetstid och arbetsmiljö. Social arbetsmiljö- flexibilitet, kravoch samverkan. Arbetsvillkor- individens möjligheter och gränser. Studien är utförd på ABF(Arbetarnas bildningsförbund) i Sydhalland. Kvalitativa intervjuer har använts och sexmedarbetare på ABF har intervjuats. De teoretiker som ligger till grund i analysen är Beck,Sennet, Theorell och Hatch. Begreppet flexibilitet är centralt. Resultatet visar tydligaskillnader mellan vanligt och flexibelt arbetssätt. Dessa skillnader yttrar sig bland annatgenom intervjupersonernas förhållningssätt till den rumsliga arbetmiljön och arbetstiden.Resultatet visar också skillander vad gäller flexibilitet, både i samarbete och förmågan att varaanpassningsbar i arbetet. Studien visar även att det flexibla arbetet ställer krav på ständigutveckling av nya kunskaper. Förändringen av nya organisationsformer ställer också nya kravpå dess anställda.Utifrån vilken kontroll, inflytande samt stöd man som arbetstagare har i sittjobb påverkar det arbetssituationen. Detta skapar möjligheter men även gränser för individen. / The purpose of this paper is to gain a deeper understanding of how new practices andprocedures affects individuals and the work situation at a workplace. More studies andresearch shows that society has changed from an industrial society to postindustrial society,which contributed that new forms of organizations have emerged. These changes affectindividuals who work in them. Three themes are highlighted in the study. Physical work-How affected individuals of work, working hours and working environment. Social work,flexibility, and interoperability requirements. Working conditions, opportunities forindividuals and borders. The study was conducted at the ABF (Workers EducationalAssociation) in Halmstad. Qualitative interviews were used and six employees at ABF havebeen interviewed. The theorists who form the basis of the analysis is Beck, Sennet, Theorelland Hatch. The concept of flexibility is very important in this study. The result show cleardifferences between normal and flexible working. These differences manifested by the spatialworking environment and working time. The results also show differences in terms offlexibility, both in collaboration and the ability to be adaptable in tasks. The flexible workalso requires constant development of new knowledge. Based on control, influence andsupport you as an employee has in job affects the work situation. The change of new forms oforganization places new demands that create opportunities and limits for the individual.