Vi lyfter fram barns perspketiv på utemiljön och på så sätt ger vi barnen möjlighet till inflytande över sin vardag på förskolan. Syftet med vår studie är att ta reda på hur barnen upplever utemiljön, för att kunna bidra till ett fortsatt arbete med att ge barnen inflytande över sin egen vistelse på förskolan.

No description available.

Studiens syfte är att fördjupa förståelsen kring yngre barns delaktighet och inflytande i förskolan genom att studera skapande aktiviteter där. Studiens frågeställningar är: Hur ger förskollärare barn i åldrarna 1-3 år möjlighet till delaktighet och inflytande under skapande aktiviteter på förskolan? Vilka val ligger, enligt förskollärarna, till grund för beslut kring de skapandematerial som är tillgängliga respektive otillgängliga i förskolan för barn i åldrarna 1-3 år? Det analyserade insamlade empiriska materialet består av sex semistrukturerade intervjuer och fem icke-deltagande observationer. Vi har använt oss av narrativ analys där återkommande teman från de sex förskollärarnas berättelser samt observationer under skapandeaktiviteter ligger till grund för studiens resultat och diskussion. Det empiriska materialet har analyserats utifrån ett normkritiskt perspektiv, där rådande normer synliggjorts och problematiserats. Studiens resultat visar att åldersnormen styr barns möjligheter till delaktighet och inflytande under skapande aktiviteter. Resultatet visar även att förskollärarna delar upp förskolans skapandematerial i klabbigt och rent. Det klabbiga materialet är otillgängligt för barn i åldrarna 1-3 år, medan det rena materialet är tillgängligt för dem. Vad som ligger till grund för att förskollärarna väljer att hålla klabbigt material otillgängligt för barnen påverkas dels av tidsbrist och rutiner samt hur den pedagogiska miljön är organiserad.

Andelen äldre i befolkningen förväntas öka därför behöver hälso- och sjukvården använda befintliga resurser inom sjukvården på ett effektivt sätt. Hälso- och sjukvården är komplex och består av olika systemnivåer (mikro-/meso- och makrosystem) där krav på effektivitet kan konkurrera med medarbetares etiska värden. För att få styrsystemen integrerade i verksamheten krävs att kommunikationen mellan ledning och medarbetare fungerar väl så att medarbetarna trivs, vill arbeta kvar och förblir motiverade att bidra till värdebaserad vård på en hälsofrämjande arbetsplats. Syftet med denna studie är att ta reda på hur sjuksköterskor och undersköterskor i mikrosystemet inom öppen respektive sluten sjukhusvård upplever att de är delaktiga i kapacitets- och produktionsstyrning (KPS). Detta är en intervjustudie med kvalitativ ansats genomförd med hjälp av intervjuer med åtta informanter vid en opererande sjukhusklinik. Intervjuerna bandades, transkriberades varpå en induktiv innehållsanalys genomfördes. De resultat vi bland annat kommit fram till är att i nämnda verksamhet har medarbetarna en förståelse för delar, de kan se att det finns faktorer som påverkar vad och hur arbetsuppgifter utförs. KPS med inslag av Lean tillsammans med ett fokus på värdebaserad vård borde kunna ge medarbetarna möjlighet att ta ställning till nyttan av förändring och styrning av delar i en helhet efter behov.

Enligt förskolans läroplan ska barn ha ett reellt inflytande över förskolans verksamhet. Denna studie belyser barns inflytande i förhållande till hållbar utveckling i förskolan. Genom intervjuer har pedagoger svarat på frågor om hur de integrerar barns inflytande i hållbarhetsarbetet. Resultaten av studien visar att omständigheter såsom tid och svårigheter i att anta ett barns perspektiv kan vara bidragande faktorer till att barns inflytande inte efterlevs så som pedagoger menar och vill arbeta med. Vidare visar resultaten att begreppet hållbar utveckling oftare kopplas och relateras till miljö- och naturvårdsfrågor snarare än till det sociala hållbarhetsarbetet där bland annat barns inflytande ingår. Pedagogernas uppfattningar om begreppet barns inflytande och begreppet hållbar utveckling liknar varandra men kommer till uttryck på olika sätt, vilket i sig kan vara ett resultat av brist på tid, barngruppens storlek samt hur reflektioner kring arbetet ser ut mellan de som arbetar i förskolan.

I denna studie studeras pedagogers förhållningssätt till barns delaktighet och inflytande i förskolan. Hur pedagogerna arbetar för att göra barnen delaktiga och hur de ger dem inflytande och möjligheten att påverka över sin vardag. Studien undersöker även utformningen av miljön och hur den kopplas till barnens delaktighet samt att den synliggör hur barnen uppfattar sin delaktighet på denna förskola. Studien genomfördes på en förskola, på tre olika avdelningar med barn mellan 3-5 år. Den genomfördes med observationer och intervjuer av pedagoger och barn.Resultatet visar att pedagogers förhållningssätt och engagemang påverkar barnens möjlighet till delaktighet och inflytande samt hur miljön utformas och förändras. Resultatet visar också att det är ett arbete som kräver mycket reflektion och diskussioner i arbetslaget och med kollegor. Barnen däremot har inte bildat sig en (Större) uppfattning om hur mycket de faktiskt påverkar denna förskolas verksamhet.

Den här studien har undersökt förskollärares uppfattningar om pedagogisk dokumentation i lärportaler i relation till barnen; hur de har tillgänglighet till, kännedom om och följaktligen delaktighet i lärportalen. En annan avsikt har varit att jämföra lärportalen med pärmar som dokumentationsverktyg samt belysa eventuella utvecklingsmöjligheter med lärportalen. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet då pedagogisk dokumentation uppfattas som en situation där lärande sker i samspel med andra människor. Metoden som har använts är individuella semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna har analyserats, sammanställts och presenterats utifrån valda teman. Resultatet visar att lärportalen inte är särskilt tillgänglig för barnen, att pedagogerna inte aktivt pratar om lärportalen med barnen och att barnen således inte riktigt får kännedom om den. Bristen på tillgängligheten till, kännedomen om och följaktligen delaktigheten i lärportalen gör att den pedagogiska dokumentationen tenderar att utebli i arbetet med lärportalen.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogers förhållningssätt till inflytande gestaltas i förskolan. Observationer och intervjuer genomfördes på en förskola. Resultatet visar att i mötet med barnen blir det viktigt att lyssna in och ta tillvara på barnens uttryck, tankar och åsikter samt att närma sig barns perspektiv för att skapa möjligheter till inflytande. Sammanfattningsvis är pedagogernas förhållningssätt och inställning avgörande och påverkas av den syn på barn som de har.

Den här studien handlar om barns möjlighet till inflytande i förskolans verksamhet. Studien tar upp hur förskollärare upplever sitt arbete med barns inflytande och vilka faktorer som kan ha påverkan på arbetet. Genom tidigare erfarenheter i förskolans verksamhet har intresset av barns inflytande uppkommit då det kan upplevas som ett relativt entydigt begrepp som är svårtolkat.Syftet med den här studien är att ta reda på hur några förskollärare resonerar kring barns inflytande i förskolan. I den här studien har det använts intervju som redskap för att få reda på hur förskollärare resonerar kring barns inflytande. Åtta förskollärare intervjuades på fyra olika förskolor där alla respondenterna är utbildade förskollärare.Resultatet i vår studie visade att arbetet med barns inflytande är relativt svårt eftersom det inte är ett konkret material att arbeta med. Det belystes att det fanns olika faktorer som påverkade förskollärarnas arbete med att möjliggöra barns inflytande i verksamheten. Förskollärarnas förhållningssätt visade sig vara en faktor som antingen möjliggör eller begränsar barns inflytande i verksamheten. Förhållningssättet påverkades av vilken barnsyn förskolläraren har vilket därför lyfts fram som en viktig aspekt att belysa. I resultatet framkom även att förskollärare gärna hamnar i diskussioner kring om barn ska få bestämma i verksamheten eller om de ska ges möjlighet att påverka genom att få uttrycka sina åsikter och tankar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare reflekterar och uttrycker sig kring arbetet med samlingen utifrån att den ska vara meningsfull för alla barn och hur de ser på åldersindelningen i relation till detta. Nio förskollärare från åtta olika förskolor intervjuades om hur de förhåller sig i sitt arbete med samlingen. Det insamlade intervjumaterialet analyserades med hjälp av didaktiska och sociokulturella perspektiv och begrepp. Enligt de intervjuade förskollärarnas utsagor om barns inflytande i samlingen visar resultatet att barnens möjligheter till inflytande över samlingen varierade beroende på samlingens struktur. Strukturen i sin tur kunde relateras till vad förskollärarna uttryckte var samlingens huvudsakliga syfte.