Syftet med studien har varit att undersöka en planerad aktivitet på en 5-årsavdelning utifrån pedagogens intentioner med det som planeras samt att ta reda på vad barnen som deltar i aktiviteten anser att de lärt sig. Studien bygger på den planerade pedagogiska verksamheten, vad som planeras och hur det uppfattas av barnen. Genom intervjuer och en observation har jag försökt att få syn på och ta del av barnens tankar kring deras lärande. Arbetet på förskolan görs enligt pedagogerna utifrån barnens intresse och läroplanen för förskola. Resultatet visar att den planerade pedagogiska verksamheten är förutbestämd i förhållande till vad barnen ska lära. Genom att använda sig av en saga menar pedagogerna att de får bland annat in matematik, språk, teknik och normer och värden. Pedagogerna betonar inte inför barnen vad det är barnen ska lära sig utifrån den planerade aktiviteten. Barnen på förskola som deltar i studien ser inte på sitt lärande som pedagogerna gör. De ser på sitt lärande utifrån vad de kan, gör och vet. Pedagogerna menar att de ser barnen som kompetenta och att barnen är delaktiga och har inflytande i förskolans verksamhet. Hur de didaktiska frågorna används av pedagogerna framkommer inte så tydligt då de säger att de har dem i bakhuvudet.

Studiens syfte är att få kunskap och synliggöra hur barns möjligheter till inflytande kan komma att påverkas av förskolepersonalens maktposition. I denna kvantitativa studie har vi valt att kombinera två metoder som ska komplettera varandra, observation och enkät. Observationerna är gjorda på förskolor i en mellansvensk kommun, medan webbenkäten som skapats har skickats ut till verksam förskolepersonal på förskolor runt om i landet. Resultatet av studien visar att förskolepersonal har en medvetenhet om den maktposition de har som påverkar barnens inflytande, men att denna medvetenhet inte matchar med den faktiska praktiken. Förskolepersonalen lyfter att det finns olika utmaningar med att fullt ut förstå begreppen makt och barns inflytande. Studiens slutsats är att arbetslagen behöver ha en gemensam definition kring dessa begrepp för att på så sätt kunna få ett sammansatt arbetslag som strävar åt samma håll. Utöver detta behöver även rektorer involveras i denna process och bistå sin personal för att tydliggöra hur förskolan bör arbeta utifrån dessa begrepp, för att på så sätt kunna arbeta mot gemensamma mål.

Denna studie har som syfte att öka kunskapen om elevers känsla av sammanhang på Introduktionsprogrammets yrkesintroduktion utifrån begreppen förståelse, mål och inflytande. Frågeställningarna är huruvida eleverna vet vilket program de går och vad detta innebär, samt hur skolans sätt att organisera sitt yrkesintroduktionsprogram påverkar elevernas känsla av sammanhang och om de upplever sig ha inflytande över sin utbildning. Som teoretisk bakgrund har Antonovskys KASAM använts liksom Sandberg och Targamas organisationsteori, vilken utgår ifrån att en människa alltid handlar utifrån sin förståelse och delvis bygger på fenomenologin och tanken om att vi alla lever i subjektiva livsvärldar. Den metod som använts har varit kvalitativa intervjuer, vilka då det gäller eleverna haft som fokus att tydliggöra deras upplevelser av sitt program, medan det i intervjuerna med personalen mer handlat om att få fram fakta kring upplägg och organisation. Resultatet visar att de flesta av de intervjuade eleverna har en relativt god förståelse för sitt program. Här finns dock en koppling mellan hur styrt och tydligt organiserat programmet är och elevernas förståelse av detta. Om personalen upplever sig ha kontroll över programmets uppbyggnad och förmår kommunicera detta till eleverna så upplever också de förståelse och kontroll. Då det gäller inflytandet är eleverna mer tveksamma, samtidigt som de flesta av dem ger uttryck för att ha fått vara delaktiga i planeringen av sina studier. Ett resultat som framkom utan att ha studerats var hur viktiga lärarna var för eleverna. De flesta av dem nämnde lärarna som väldigt betydelsefulla för sina möjligheter att klara  studierna, vilket tydliggjorde slutsatsen att organisationens betydelse är underordnad kontakten och kommunikationen med lärarna. En god relation med stöttande och kommunicerande lärare verkar alltså vara den viktigaste komponenten i skapandet av KASAM. Genom relationen skapas oftast förståelsen.  Genom denna föds också ofta mål för framtiden och i samtalet läggs grunden för inflytande. I arbetet som specialpedagog är det nödvändigt att arbeta med alla nivåer inom organisationen, varför det finns ett behov av att inte bara undersöka individens upplevelse utan också koppla denna till grupp och organisation.  Att ha en förståelse för hur ens utbildning är upplagd och vad den ska syfta till är en viktig grund för inlärningsprocessen. Den elev som har en stark känsla av sammanhang kommer antagligen också att prestera bättre.

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagogerna ser på barn, barnens inflytande i förskolan, vad som påverkar barns inflytande enligt pedagogerna och hur deras syn på barn påverkar barnens inflytande i förskolan. Vår studies frågeställningar är:Hur ser pedagogerna på barn?Vad betyder inflytande enligt pedagogerna?Vad är det som påverkar barnens inflytande enligt pedagogerna?Vi använder oss av Sommers (2005) teorier om sätt att se på barns kompetens för att relatera till pedagogernas barnsyn. Vår studie är av kvalitativ art och vi intervjuade åtta pedagoger med målet att få deras syn på barns möjligheter till inflytande för att sedan jämföra svaren med hjälp av fenomenografi. Alla våra respondenter var överens om att det främst är pedagogen som ger och tar inflytande. Andra faktorer som påverkar barns inflytande är miljön och resurstillgång/brist. Vi kom fram till att barns inflytande mest verka bero på pedagogens inställning till hur mycket inflytande barn bör ha. Vi konstaterar också att pedagoger som är trygga i sin arbetsroll främjar inflytande och att det är viktigt för arbetslaget att diskutera sina tankar om inflytande och lösningar på hinder till inflytande.

I föreliggande studie har problematiken kring begreppen delaktighet och inflytande studerats. Detta kopplas till att begreppen gärna likställs. Syftet med studien är att undersöka hur pedagogers förhållningssätt kan påverka barns delaktighet och inflytande i lärarstyrda musikaktiviteter. Studien undersöker även om barn kan vara delaktiga trots att de inte ger intrycket av delaktighet i den lärarstyrda musikstunden, något som kan benämnas som ett differentierat deltagande. För att komma fram till studiens syfte har hjälp tagits av studiens frågeställningar. Studiens empiri har samlats in med hjälp av olika metoder som observationer, fältanteckningar och intervjuer med både förskollärare, barnskötare och barn. Studien grundar sig på postmodern och poststrukturell teori ur vilket begreppet diskurs har hämtats. Två centrala begrepp har lånats ur den sociokulturella teorin, artefakt och medierande resurs. Studiens slutliga resultat resulterade i intressanta reflektioner kring pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt i förskolans verksamhet.

AbstractSyftet med vår undersökning har varit att få fördjupade kunskaper om hur elever på Barn och Fritidsprogrammet på gymnasiet i årskurs tre ser på lärarrollen. Resultatet har vi fått fram genom kvalitativa intervjuer vilket ligger till grund i vår analys om hur en lärare bör vara. För att få en förståelse av de svar vi fick i undersökningen har vi valt att använda oss av relevant litteratur för området. Resultatet vi fick fram visar att lärarens ledarskap, relation mellan lärare och elever samt inflytande är viktiga aspekter då eleverna diskuterar dagens lärarroll. Undersökningen visar att en lärarens förhållningssätt är av större betydelse för eleverna än lärarens ämneskunskaper. Många människor har erfarenheter av bra och mindre bra lärare från sin egen skoltid. Vad det är som avgör om en lärare lyckas med sitt uppdrag eller inte, finns det delade åsikter om.

AbstractPedagogisk dokumentation har blivit ett återkommande begrepp i förskolans värld de senaste åren. Lika så har Reggio Emilia filosofin blivit ett attraktivt arbetssätt både hos förskolechefer och verksamma pedagoger. Barns inflytande är ett annat hett begrepp som diskuteras. Ofta handlar det om HUR vi ska ge barnen inflytande. Ofta är det pedagogerna på småbarnsavdelningarna som har bryderier kring hur man jobbar med små barns inflytande. I den här studien kommer jag diskutera begreppen dokumentation, pedagogisk dokumentation och inflytande och undersöka hur de samverkar i dagens Reggio Emilia–inspirerade förskolor. Jag har format frågeställningar jag tänker försöka besvara utifrån intervjuer, arbetslagsdiskussioner och observationer. Studien visar att det arbetas flitigt med dokumentation men att det är svårt med de yngsta på grund av verbala svårigheter. Det blir svårt att reflektera tillsammans med barnen och hindrar fler möjligheter till inflytande över dokumentationen. Pedagogerna i studien anser att det behövs mer tid och mer personal i förskolan för att möta målen kring dokumentation och inflytande. Tillsammans med forskningen har studien öppnat upp för fortsatt forskning kring de etiska frågorna i samband med dokumentation i förskolan.Nyckelord: Dokumentation, inflytande, pedagogisk dokumentation

SammanfattningI Barns inflytande över material i förskolans inomhusmiljö, författad av Emelié Holmgren och Josefine Möller, studeras barns inflytande och delaktighet kring material i en förskolas inomhusmiljö. Åldern på barnen är tre-fem år. Syftet med denna studie är att förstå arbetet med barns delaktighet och inflytande över förskolans material ur ett demokratiskt synsätt, samt att vi även är intresserade över hur pedagogerna ser på detta. Intervjuer och observationer har legat till grund för denna studie. Våra teoretiska begrepp är delaktighet, inflytande och makt.Under arbetets gång har vi förstått det som att man som pedagog kan ha en vision om hur man vill att arbetet kring verksamheten och barngruppen ska utföras men att det är mycket runt omkring som avgör hur arbetet utförs. Inom arbetslaget måste man vara överens vilket arbetssätt man vill ha och som pedagog måste man vara tydlig mot barnen kring hur man vill att de ska vara med på ett demokratiskt sätt. Arbetet med barns delaktighet och inflytande i förskolan ur ett demokratiskt perspektiv är inget som sker automatiskt. I arbetslaget måste man hela tiden uppdatera varandra om vad det är som sker och följa upp sitt arbete så att det hela tiden passar den barngrupp man har och det arbetslag som finns på avdelningen.

Titeln på arbetet är Pedagogers arbete med barns inflytande i förskolan. Vi har undersökt hur pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskoleverksamheten, vilket också är syftet med arbetet. De frågor vi utgått ifrån är: Hur arbetar pedagoger med inflytande i förskolan? Finns det några möjligheter och begränsningar med att arbeta med barns inflytande? Vi har använt oss utav tidigare forskning som handlar om inflytande i förskolan, läroplanens historia och pedagogernas olika arbetsformer. Vår studie visar att de medverkande pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet genom att ta tillvara på barns intressen och åsikter. Samtidigt kan det förekomma situationer med styrt inflytande. Studien visar även att pedagogerna i arbetet utgår ifrån barns perspektiv och barnperspektiv. / The title of the work is Educators work with children’s influence in preschool. We have investigated how teachers work with children's influence in early childhood education, which is also the purpose of the work. The issues we have assumed is: How do teachers with influence in preschool? Are there any opportunities and constraints of working with children's influence? We have used out of previous research dealing with the influence of pre-school, curriculum history, and educators of different forms of work. Our study shows that the participating teachers work with children's influence in preschool by taking advantage of children's interests and opinions. While there may be situations with controlled power. The study also shows that educators in the work based on child's perspective and the child's perspective.

Syftet med genomförda studie är att undersöka om barn kan få ökat inflytande i förskolan genom att med hjälp av kamera själva dokumentera sin verksamhet. Dokumentation i förskolan utförs oftast av vuxna, men i studien vänds detta på genom att låta barnen dokumentera. Utgångsdiskurs och perspektiv är kompetensdiskursen och barns perspektiv. I förskolans nyligen reviderade läroplan framgår det att förskolan är skyldig att dokumentera verksamheten och följa upp dokumentationen, samt att barn i förskolan har rätt till inflytande över verksamheten. Den genomförda studien använder kvalitativ metod för att kunna uppmärksamma det unika och avvikande i barnens fotografier, och för att kunna förstå hur barnen upplever sin vardag på förskolan. Resultaten visar att barnen i nuläget inte har stort inflytande på verksamheten, men de äger en vilja att utöva mer inflytande. Att låta barn fotografera verksamheten ökar deras inflytande under förutsättning att pedagoger använder fotografierna som underlag i sin planering.