AbstractSyftet med studien är att belysa hur pedagoger ser på barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet utifrån fyra frågeställningar; Vad är ”barns inflytande och delaktighet” enligt pedagogerna? På vilket sätt har barn inflytande över verksamheten enligt pedagogerna? På vilket sätt arbetar pedagogerna för att stärka och utveckla barns inflytande och delaktighet? Vilka möjligheter och utmaningar ställs pedagogerna inför i arbetet med barns inflytande och delaktighet? Studien har en kvalitativ metodansats och bygger på tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande. För att samla in vårt material till studien har vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att begreppen inflytande och delaktighet är svåra att särskilja för respondenterna och att begreppen kan tolkas på olika sätt. Studien har dock visat att pedagogerna medvetet arbetar med barns inflytande och delaktighet i de förskolor vi har besökt. Pedagogerna menar att barnen har möjlighet att påverka och göra sina röster hörda i verksamheten. Genom observationer och att vara lyhörd för det barnen säger kan barnens intressen tillvaratas och detta menar pedagogerna är en hjälp i utformningen och planeringen av verksamheten. Nyckelord: Delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagoger

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns inflytande och delaktighet vid en fri skapandesituation i ateljé och hur barn och pedagoger förhåller sig till varandra. Resultatet visar att pedagogerna har svårt att dela upp begreppen inflytande och delaktighet och använder dem synonymt. Pedagogerna är medvetna om att makt utövas men omedvetna om maktens olika nyanser. Studiens resultat visar på at det finns begränsningar i barns reella inflytande och delaktighet i den fria skapandesituationen där pedagogernas förhållningssätt speglar olika nyanser av maktutövningar.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar kring läsvilans innehåll och urvalsprocess, med fokus på barns delaktighet och inflytande, samt hur de realiserar sina uppfattningar i verksamheten. Studien bestod av två delstudier: en enkätstudie och en observationsstudie. Studien genomfördes på en förskoleenhet med sju förskolor. Enkäten var riktad till förskollärare och bestod av sju frågor som tog cirka 10 minuter att besvara och var utformade för att studera förskollärarnas handlingsmönster och åsikter kring läsvilans struktur och innehåll. Observationsstudien bestod av två observationstillfällen där läsvilans genomförande och urvalsprocess observerades. Observationerna var direkta observationer med låg grad av struktur där ett teoretiskt ställningstagande togs och utifrån det dokumenterade observatörerna genom fältanteckningar utifrån ett observationsschema. Studiens teoretiska perspektiv var centrala begrepp utifrån tidigare forskning relevanta för vår studie, med fokus på litteracitet, delaktighet, inflytande, undervisning och omsorg. Sammanfattningsvis visar resultatet av studien att förskollärarna ser ett tydligt didaktiskt syfte med läsvilan och ser möjligheter med både undervisning och omsorg i vilan. Högläsning ur fysisk bok som metod med syften kopplade till litteracitet och språkutveckling stod i fokus i förskollärarnas syn på läsvilans syfte. Deras tankar, åsikter och handlingsmönster kring urvalsprocessen för läsvilans innehåll visar att de lägger stor vikt vid att möjliggöra barnens delaktighet och inflytande.

Denna studie handlar om elevinflytande. Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om elevinflytande och hur de skapar möjligheter för elever att utöva inflytande. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex olika lärare på tre olika skolor. Under analysprocessen framkom det att de flesta lärarna ansåg elevinflytande som en viktig del i deras uppdrag som lärare i fritidshem. Lärarna ansåg att arbetet med elevers inflytande främjar elevers utveckling, självkänsla, trivsel, glädje, meningsfulla kunskaper inför framtiden och ger dem självförtroende. Resultatet visar att lärarnas lyhördhet och kommunikation tillsammans med eleverna är viktigt för att kunna ta del av deras tankar och intressen. Hinder och begränsningar som lärarna för fram handlar om tidsbrist, stora elevgrupper och personalbrist. Den bristande tiden och de stora elevgrupperna gjorde att lärarna ofta kände sig otillräckliga hos eleverna.

Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om elevinflytande och hur de uppmuntrar och skapar möjligheter för elever att utöva inflytande.  Studiens frågeställningar är följande: Vilka uppfattningar har lärare i fritidshem gällande betydelsen av elevinflytande? Hur arbetar lärare i fritidshem för att uppmuntra och skapa möjligheter för elever att utöva inflytande? En kvalitativ metod har använts för att besvara studiens syfte. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex verksamma lärare i fritidshem. Resultat och diskussion knyter an till relationell teori. Resultatet visar att lärarna finner elevers inflytande betydelsefullt då det bidrar positivt till elevernas tid på fritidshemmet, deras identitetsskapande och kunskapsutveckling. Betydelsen försummas dock i praktiken på grund av begränsad planeringstid och stora elevgrupper kombinerat med för få antal personal. Lärarna arbetar på flera olika sätt för att uppmuntra och skapa möjligheter för elever att utöva inflytande, det sker genom önskning- och förslagslådor, möten, samlingar och samtal. Olika arbetssätt är nödvändigt då eleverna har olika behov och förutsättningar. Lärarna uttrycker en medvetenhet i bemötandet av elevers orimliga önskningar och förslag, vilket är viktigt för att fortsatt uppmuntra eleverna att utöva inflytande på fritidshemmet.

Syftet med denna studie är att bidra med ytterligare kunskap gällande barns delaktighet och inflytande i förskolan och ur förskollärares perspektiv.Undersökningsmetod består av fem intervjuade förskollärare. I studien har semistrukturerade intervjuer använts. Resultat har analyserats genom begreppen lekfullhet, emotionell närvaro, barns perspektiv och barnperspektiv och stödjande kommunikation. Resultatet visar att förskollärarna som intervjuades gör barnen delaktiga och har inflytande på förskolan genom valtavla, lyssna in barnens intresse, att barnen aktivt hjälper till och medbestämmande. Begränsningar med barnens delaktighet och inflytande uppstår när personal är borta, har möte eller vid språksvårigheter. Barnen har delaktighet och inflytande men i mindre skala. De möjligheter förskollärarna med barns delaktighet och inflytande är att barnen kommer med förslag, att de vidareutvecklar barns aktiviteter och bygger på barns motivation. Slutsatsen är ju mer närvarande förskollärarna är ju mer delaktighet får barnen och på så vis utvidgas barnens kompetens och färdigheter.

Denna studie har sin utgångspunkt i en undran över vilka uppfattningar förskollärare har kring bars delaktighet och inflytande kopplat till måltiden i förskolan. Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar kring barns delaktighet och inflytande, samt hur förskollärares styrning och vägledning påverkar barns delaktighet och inflytande under måltidssituationen i förskolan. Studien har utgått från en kvalitativ inriktning och vi har genomfört sex stycken enskilda semistrukturerade intervjuer med förskollärare på fem olika förskolor i mellersta Sverige. Resultatet visar på hur förskollärare uppfattar delaktighet och inflytande som ett begreppspar som sällan separeras från varandra. Måltiden, vars huvudsakliga syfte handlar om att få i sig mat, erbjuder både möjligheter och begränsningar för delaktighet och inflytande. Delaktighet erbjuds däremot i större utsträckning än inflytande och sker främst genom de samtal som pågår under måltiden. Måltiden ramas den in av regler och förväntningar som i hög grad sätts av pedagoger. Vidare har resultatet analyserats utifrån Johanssons (2005) resonemang om pedagogiska atmosfärer. Förskollärarnas olika strategier påvisar de olika atmosfärerna där den samspelande atmosfären präglas av acceptans, uppmuntran och närvaro. Den instabila atmosfären där skillnader i förskollärarnas uppfattningar kopplat till delaktighet och inflytande framträder, samt skillnader i vilka förväntningar som finns på barnen. Och slutligen den kontrollerande atmosfären där barns upplevelser och utforskande hindras av kontroll utifrån ett vuxenperspektiv. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Syftet för studien var att undersöka hur förskolepedagoger tänker och arbetar kring högläsning, samt om och när barnen görs delaktiga och får ha inflytande kring lässtunden. Med utgångspunkt i syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex stycken pedagoger på tre olika förskolor. Därefter har materialet från intervjuerna tolkats genom begreppen barns delaktighet och inflytande samt högläsning och språkutveckling. Utifrån det här visade studiens resultat att högläsning i stort sett förekommer dagligen, men att däremot pedagogernas syfte och arbetssätt skiljer sig åt. Vidare framgick det från intervjuernas resultat att barnens möjlighet till delaktighet och inflytande under högläsningsaktiviteter också var varierat, beroende på om lässtunden var planerad eller skedde spontant.

Hem och förskola är ett av läroplanens områden där avsevärda revideringar har införts. Dessa revideringar har medfört att diskussionerna kring föräldrasamverkan har satts igång i förskoleverksamhet. Därför har vi valt att vårt examensarbete skall handla om det här ämnet. Syftet med vår undersökning är att undersöka hur pedagoger och föräldrar resonerar kring samverkan i förskolan. Frågeställningar är:Hur resonerar pedagoger kring föräldrasamverkan samt vilka strategier använder de för att skapa förutsättningar för föräldrars delaktighet och inflytande?Hur ser föräldrar på sina möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet? I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Tre pedagoger och tre föräldrar har intervjuats. Pedagogerna anser att förskolan och hemmet kompletterar varandra. Undersökningen visar att pedagogerna använder sig av en rad strategier för att utveckla engagemang hos föräldrarna i verksamheten. Föräldrar ser olika på sina möjligheter till delaktighet i verksamheten. Dilemmat som visar sig i vår undersökning är motsägelsen mellan vad pedagogerna säger om föräldrasamverkan och mellan hur föräldrar upplever sina möjligheter till inflytande och delaktighet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det är ställt med det informella elevinflytandet i en av Sveriges storstadsregioners skolor. Med det informella inflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. Målet är att ta reda på om elever och lärare har en likartad syn på vad elevinflytande är och hur väl detta uppnås och tillämpas på skolan, samt se till hur implementeringen av Lgr11 har förändrat lärares sätt att arbeta med elevinflytande. Genom intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever framkommer att lärare och elever är upplever elevinflytandet och dess roll i skolan olika. Även lärarna emellan går meningarna isär, vilket främst beror på inställning till elevinflytande. Gemensamt för samtliga lärare är dock att införandet av Lgr11 och dess centrala innehåll har försvårat arbetet med elevinflytande. Eleverna upplever att de har väldigt lite att säga till om i sin vardag i skolan, något som i viss mån styrks av lärarintervjuerna då de poängterar att elevinflytandet främst finns vid praktiska beslut om arbetssätt och redovisningsform, inte i planeringsstadiet av undervisningen.