Syftet med studien var att kartlägga universitetsstudenter uppfattningar och upplevelser kring delaktighet och inflytande i sin utbildning. Metoden som användes var kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer som analyserades genom tematisk analys. Urvalet bestod av fyra deltagare på Karlstads universitet och valdes ut genom bekvämlighetsurval. Slutsatsen som kunde dras av resultatet var att det finns en mängd faktorer som sammanfattar studenters syn och erfarenheter av delaktighet och inflytande inom utbildning. De viktigaste punkterna bland dessa är möjligheten att aktivt visa delaktighet i den direkta undervisningen, att visa missnöje genom att ta kontakt med kursansvariga eller andra utomstående parter, samt att Coronapandemin har påverkat möjligheterna för delaktighet och inflytande. / The purpose of the study was to examine university students views and experiences on participation and influence in their education. The method that was chosen was qualitative method in the form of semi-structured interviews which was analyzed with thematic analysis. The sample consisted of four participants from Karlstad University and was chosen through convenience sampling. The conclusion that could be drawn was that there is a large variety of factors that implicate students views and experiences of participation and influence in education. The most important of these are the opportunity to actively show involvement in the direct education, to show dissatisfaction by contacting course coordinators or other external parties, and lastly that the Corona pandemic has affected the opportunities for participation and influence.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier förskollärare upplever som lämpliga för att skapa möjligheter till delaktighet och inflytande för barn vid konfliktsituationer. Studien utgår ifrån följande frågeställning: Hur beskriver förskollärare de strategier de använder sig av för att skapa möjligheter till delaktighet och inflytande?      Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av sex förskollärare. Empirin är analyserad utifrån en tematisk analysmetod och med ett relationellt perspektiv som utgångspunkt. Genom analysen: framkom tre huvudteman: Närvarande strategi, Förebyggande strategi samt Stödjande strategi. Resultatet lyfter fram flera arbetssätt och metoder som förskollärare använder för att skapa delaktighet och inflytande för barn, såsom att vara närvarande som förskollärare, att arbeta förebyggande samt att vara ett stöd för barnen. De olika strategierna skapar olika former av delaktighet och inflytande.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka tillvägagångssätt förskollärare använder för att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i skapandet av lärmiljön. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv. En kvantitativ enkät med inslag av kvalitativa frågor användes som datainsamlingsmetod. Studiens datainsamlingsmetod utgick från en innehålls analysmetod. Resultatet visar att förskollärares vilja och tillvägagångssätt i att ta tillvara barns intresse i skapandet av lärmiljön varierar. Resultatet visar också att det i förskolans lärmiljö förekommer faktorer som kan påverka barns delaktighet och inflytande i skapandet av lärmiljön exempelvis barns ålder och barnsäkerhet. Slutsatsen är att förskollärare behöver besitta en kunskap, och förverkliga den kunskapen till olika tillvägagångssätt, för att ge barn möjlighet att skapa en lärmiljö utefter deras intresse och behov.

Elevers delaktighet och inflytande måste fritidslärare beakta dels för att styrdokumenten säger att elever ska ha inflytande, dels för att fritidshemmets karaktär förväntas ge inflytande med många valmöjligheter för eleverna. Vårt syfte med denna studie är att ge ökad förståelse kring hur fritidslärare uppfattar och beaktar elevernas delaktighet och inflytande i utformningen av inomhusmiljön. Studien utgår ifrån fritidslärarnas synvinkel där vi anser att de har makten att koda inomhusmiljön och visa vad som kan göras i den, med hjälp av dekorering, möblering samt tillgängligt lekmaterial. Vidare tar studien upp hur fritidslärare kartlägger elevernas idéer genom olika forum, hur fritidslärarna utformar inomhusmiljön med beaktning av elevernas inflytande samt belysa vilka svårigheter fritidslärarna ställs inför med att ge barn inflytande i utformandet av inomhusmiljön. Studien använder sig av Shiers (2001) delaktighetsstege som teoretiskt ramverk, vilket ligger till grund för analysen. Studien har utgått från sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med verksamma fritidslärare. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Studiens slutsatser är att det spontana samtalet används mest frekvent vid kartläggningen av elevernas intressen samt att fritidslärare använder diverse arbetssätt med förändringar i miljön för att kunna beakta elevernas intressen och idéer, dessa analyseras grundligt med koppling till Shiers (2001) delaktighetsstege. Avslutningsvis fastslår studien att fritidslärare har svårt att införliva kravet av inflytande eftersom dåliga förutsättningar som trånga och delade lokaler samt stora barngrupper sätter käppar i hjulen för dem.

1 januari 2020 blev konventionen om barns rättigheter till lag i Sverige. Det innebär att det intelängre handlar om man ska arbeta med barns delaktighet och inflytande, utan hur arbetet skagenomföras.Syftet med denna studie är att undersöka hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytandei utomhusmiljön i förskolan. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats där vi genomförtintervjuer med verksamma pedagoger i olika kommuner i Sverige. Studiens teoretiskautgångspunkt är Shires delaktighetmodell för att synliggöra barns delaktighet i förskolan.Tidigare forskning belyser att det ses som en svårighet att arbeta tillsammans med barn iutformningen och användningen av utomhusmiljön. Det ställs höga krav på så väl pedagogersom hur miljön är utformad för att det ska skapa en främjande miljö för barnen att vistas i underdagarna. Studiens resultat visar att pedagoger uttrycker en svårighet att jobba med barnsdelaktighet och inflytande i utomhusmiljön. Vissa mer än andra, detta beror oftast påpedagogens syn på barn och egna erfarenheter av utomhusmiljön. Både tidigare forskning ochresultatet i denna studie belyser att det är viktigt att ge barnen möjlighet till delaktighet ochinflytande i utomhusmiljön, men att det ses som en svårighet rent praktiskt.

Studiens syfte var att undersöka toddlares möjligheter till inflytande under samlingen. Genom en kvalitativ forskningsansats och observationer har toddlares perspektiv försökts att tolkas och synliggöras. Åtta icke deltagande observationer har genomförts vid en småbarnsavdelning på en förskola i mellersta Sverige. Shiers (2001) modell för barns inflytande användes som analysverktyg under studien, med en tematisk analysmetod jämfördes delar av empirin. Resultatet visar att barnen får fler chanser till inflytande när förskolans arbetslag är närvarande och på ett lekfullt sätt kan engagera både sig själva och barnen under samlingen. När barnen är intresserade vill de gärna vara delaktiga och påverka samlingens innehåll. Studiens slutsats är att förskolepersonalen behöver se alla under samlingen för att kunna uppmärksamma toddlares initiativtagande då det ofta sker i tystnad genom kroppsspråk. Med hjälp av språkutvecklande verktyg som TAKK och bildstöd kan toddlares möjligheter till inflytande öka. Toddlares inflytande under samlingen är beroende av förskolepersonalens förhållningssätt, kompetenser och samspelsförmågor.

Studiens syfte var att undersöka arbetet med barns delaktighet och inflytande vid måltider utifrån förskollärares perspektiv. Studien har utgått från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och datamaterialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att måltidssituationer är en vuxenstyrd aktivitet där regler, normer och värderingar inverkar på barns inflytande och delaktighet. Via samtal görs barn delaktiga och ges inflytande. Slutsatsen är att förskollärares egen barnsyn och förhållningsätt påverkar hur barn görs delaktiga och hur mycket inflytande de ges.

Mitt syfte med den här studien har varit att undersöka under vilka arbetsförhållanden gitarrlärare arbetar och deras tankar kring sin arbetssituation. Detta är en kvalitativ fallstudie, med intervju som undersökningsmetod. Informanterna är tre gitarrlärare som arbetar i kulturskola/musikskola i olika kommuner inom Stockholms län. I resultatpresentationen beskrivs hur intervjupersonerna berättar om och tänker kring sina arbetsförhållanden. Här ges en bild av hur lärarnas arbetssituation ser ut beträffande elevantal, schema, undervisning, rutiner, regler, lokaler, utrustning och lön. Detta analyseras sedan utifrån perspektiv som inflytande, lönesättning och kritik. Dessutom belyses arbetsförhållandens pedagogiska konsekvenser, vilket sedan diskuteras i ljuset av ramfaktorteorin. En diskussion beträffande faktorer som kan tänkas ligga bakom eller påverka lärares kritik av sin arbetssituation görs också.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar begreppet elevinflytande, vilket arbetssätt fritidspedagogerna har för att ge eleverna möjlighet till inflytande samt hur eleverna upplever deras inflytande i fritidsverksamheten.Vi har besökt tre olika skolor i tre olika kommuner. Vi har intervjuat pedagoger på varje skola, men vi har endast intervjuat elever på en av skolorna. Genom att använda oss av kvalitativ metod i form av intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. I analysdelen har vi utgått ifrån begreppet makt samt socialkonstruktivistiska perspektivet. Resultaten av intervjuerna visade att samtliga pedagoger hade en tydlig uppfattning om vad begreppet elevinflytande innebar. Samtliga fritidsverksamheter arbetade med elevinflytande på ett liknande sätt, möten med eleverna samt förslagslåda var populärt. Eleverna är medvetna om att de har inflytande i verksamheten och får möjligheter till att påverka inom det mesta som sker på fritids.Nyckelord: elevinflytande, elevperspektiv, fritidshem, inflytande