Vår studie handlar om barns valmöjligheter i förskolan. Studien går ut på att få kunskap om barns olika valmöjligheter i förskolan. För att få svar på detta använde vi oss av intervju som metod i studien. Förskollärarna fick möjlighet att sätta ord på begreppet barns valmöjligheter genom att dem fick beskriva praktiska exempel på hur barns val kan ske i praktiken. Vi  kan sedan i analysen jämföra dessa svar och därmed belysa hur förskollärarna förhåller sig till barns val.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur pedagogerna tänker och handlar kring barns delaktighet och inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön Som metod har vi använt oss av enkäter och intervjuer. Enkäterna består av svar från 30 olika arbetslag och intervjuerna består av svar från åtta förskollärare. Resultatet visade att pedagogerna i förskolan tycker att barns delaktighet och inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön är viktigt. Slutsatsen av vår studie är att pedagogerna arbetar aktivt med att se till barns intressen och önskemål, vilket sker genom samtal med barnen och observationer i verksamheten. Pedagogerna tycker över lag att barnen ska vara delaktiga och ha inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön.

Denna studie syftar till att få en insikt i hur stort inflytande och ansvar socialsekreterarna uppfattar att de har i sin yrkesroll på stadsdelsförvaltningen. Den syftar även till att få en insikt i hur stort inflytande och ansvar enhetscheferna uppfattar att socialsekreterarna har. För att undersöka detta gjordes nio intervjuer varav sex stycken med socialsekreterare och tre stycken med enhetschefer. Samtliga intervjuer gjordes på en stadsdelsförvaltning i Stockholm.Tidigare forskning om inflytande och ansvar på arbetsplatsen har fokuserat mycket på medarbetarens uppfattning. Däremot fann vi ett forskningsgap gällande medarbetarens uppfattning av sitt inflytande och ansvar i relation till dennes chefs uppfattning om medarbetarens inflytande och ansvar på arbetsplatsen. Vi ansåg det vara intressant att studera huruvida det finns en diskrepans i denna uppfattning. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är Max Webers analys där han ger en beskrivning om vad det är som kännetecknar en modern byråkrati och Göran Ahrnes teori om anslutning och kollektiva resurser. Resultatdelen består av tre olika teman som har sin utgångspunkt i dem olika teoretiska ramverken. Dessa teman är: Stadsdelsförvaltningens byråkrati, vid anslutning till stadsdelsförvaltningen och stadsdelsförvaltningens resurser.Denna studie visar att socialsekreterarna och enhetscheferna har en ömsesidig uppfattning angående hur mycket inflytande och eget ansvar socialsekreterarna har. Socialsekreterarna har inte det formella ansvaret för klienterna. Det formella ansvaret ligger hos enhetscheferna. Dock har socialsekreterarna stort inflytande över vilka insatser som klienterna beviljas vilket i sin tur medför att socialsekreterarna upplever sig också ha stort ansvar. Huruvida enhetschefen beviljar föreslagna insatser kopplas av socialsekreterarna till stor del ihop med sin egen kompetens och yrkesskicklighet. Därmed visar denna studie att upplevt inflytande och eget ansvar har en stark koppling till motivation och arbetsglädje.

Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärarnas förhållningssätt till barns lek och lekmiljö genom observationer och intervjuer. Observationerna skedde på åtta avdelningar på flera olika förskolor i mellan Sverige. Åtta verksamma förskollärare intervjuades. Resultatet visar att förskollärare som arbetar med yngre barn är mer närvarande i barnens lekmiljö än de förskollärare som arbetar med äldre barn. Samtidigt är förskollärarna som arbetar med de äldre barnen mer tillåtande avseende barnens lekmiljö och ger barnen mer utrymme att leka fritt, än vad förskollärare som arbetar med de yngre barnen gör. Resultatet visar också att barns inflytande och lekmiljöer har betydelse för deras lek genom att förskollärarna visar intresse och engagemang i barnens lek och lekmiljö. En slutsats är att förskollärarna är medvetna om hur deras förhållningssätt till barnens lek och lekmiljö påverkar barnen i deras lek, men att de ändå ibland styr leken omedvetet.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ger barn möjlighet till delaktighet och inflytande i samband med högläsning. För att genomföra undersökningen valdes metoden VSR (video self-reflection) i kombination med semistrukturerad intervju där fem förskollärare från två olika kommuner deltog. Den teoretiska grunden utgjordes av literacy, vilket i denna studie innebär hur högläsning kan främja barns språkliga utveckling. När barnen får möjlighet till delaktighet under lässtunden utvecklar barnen en större förståelse för innehållet i boken där nya ord och begrepp behandlas. I vår studie framkom det att arbetet för barns delaktighet och inflytande i högläsning gör sig synligt genom att förskollärare låter barnen påverka vad och när det ska läsas, samt att förskolläraren är lyhörda för barnens intressen och erfarenheter före, under och efter högläsningen.

Förskolan vilar på en demokratisk grund och på respekten för de människliga rättigheterna. Syftet med denna studie var att beskriva inkorporeringen av barnkonventionen i förskolan, i synnerhet med avseende på revideringen av läroplanen och begreppen delaktighet och inflytande samt förskollärares uppfattningar om ämnet.Studien har sin utgångspunkt och bakgrund i förändringarna i den kommande Läroplanen Lpfö18 och det faktum att barnkonventionen under år 2020 blir svensk lag. Tidigare forskning visar barnkonventionens status i Sverige och i andra länder som likt Sverige implementerat konventionen. Forskning visar också på att det är förskollärarnas förhållningssätt som avgör hur mycket delaktighet och inflytande barnen ges och vid vilka tillfällen detta sker. Resultatet från dokumentanalysen visar på att delaktighet och inflytande har stor plats i såväl barnkonventionen som den nya läroplanen samt att dessa flätas samman och ger delaktighet och inflytande än större plats i den reviderade läroplanen för 2019. I intervjuerna har det visats på en medvetenhet om de kommande förändringarna i förhållande till barnkonventionen och läroplanen, att dessa två dokument används i verksamheten samt en enad syn på innebörden och vikten av begreppen delaktighet och inflytande. Studien visar på att den svenska demokratin såväl som förskollärarens uppfattning och förhållning till sin roll påverkar möjligheten till delaktighet och inflytande. I arbetet med delaktighet och inflytande använder sig förskollärarna av olika resurser så som aktivitetstavlor, miljön som den tredje pedagogen och samlingen. Förskollärarna använder exempelvis barnböcker för att levandegöra barnkonventionen i arbetet. Slutligen visar studien att organisationen kan skapa såväl hinder som möjligheter för möjligheten till delaktighet och inflytande. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Försvarsbesluten får direkta inverkningar för den dagliga verksamheten vid förbanden. Indelningen i insatsorganisation och grundorganisation är en sådan effekt. Denna uppsats tar upp ämnet om Försvarsmaktens egna personals möjligheter att påverka försvarsbesluten och i dess förlägning den egna verksamheten. Genom att studera två försvarsbeslutsprocesser och särkilja de olika organisationerna som görs delaktiga kan förändringar i inflytandet över dessa beslut framträda. Studien görs genom att spåra vilka utredningar som låg låg till grund för besluten och i dessa mäta olika grader av inflytande. Inför försvarsbeslutet 1987 framkommer att professionens organisationer getts en given roll i utredningsarbetet och att samma organisationer 2004 inte hade samma givna status. Den pågående maktförskjutningen inom beslutsprocesserna medför att den militära professionen kommit att konkurrensutsättas inom det egna verksamhetsområdet.

Studien syftar till att undersöka hur barn får inflytande och delaktighet i planerade aktiviter i förskolan. Studien tar en utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Studien är baserad på enkäter och har en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet tyder på att pedagoger i förskolan har olika erfarenheter om hur de arbetar med barns inflytande och delaktighet i planerade aktiviter. Slutsatsen är att pedagogers förhållningsätt påverkar hur barn får inflytande och delaktighet i planerade aktiviter.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever upplever sina möjligheter till delaktighet och inflytande på fritids. Detta undersöks med hjälp av enkäter som alla lågstadieelever på en vald skola har besvarat, samt med hjälp av tre semistrukturerade djupintervjuer med tre barn från olika klasser. Resultatet visar att barn upplever sina möjligheter till delaktighet och inflytande på fritids som begränsade av olika förutsättningar, exempelvis tid, personaltäthet och tillgång till lokaler. Studien kan inte påvisa några samband mellan styrda former av elevdemokrati och barnens upplevelser av delaktighet och inflytande. Barn upplever att de har goda möjligheter att framförhandla sina önskemål i samtal med personal och är genom dessa samtal delaktiga i utformningen av fritidsverksamhet.