Vilan i förskolan är en del av omsorgen och har av tradition en självklar plats i verksamheten. Det finns endast begränsad forskning om området vilket gör att vilan i förskolan behöver uppmärksammas då den ska grundas i forskning och beprövad erfarenhet. Syftet med den här studien var att bidra med kunskap genom att kritiskt undersöka hur normer och värderingar, som omfattar vilan i förskolan, visar sig och reproduceras genom hur pedagoger och barn pratar och agerar. Frågeställningarna är: - Vilka normer och värderingar ligger till grund för vilan i förskolan? - Har barnen inflytande över vilan? Hur visar det sig? Vår studie utgick från ett etnologiskt perspektiv med centrala begrepp som kultur, symboler och nyckelsymboler. Kulturen är central, dock inte hela förskolans kultur utan de normer och värderingar som omfattar vilan. Vi har även tagit avstamp i kritisk mikro-etnografi och barnperspektivet som komplement till etnologin. Vårt empiriska material skapades genom en fallstudie med observation och intervju som metod. Under fallstudien använde vi oss av preliminära fältanteckningar samt fotografering av miljön som dokumentationsverktyg. Kritisk mikro-etnografis analys var vårt analysverktyg under analys och transkribering. Resultatet i studien synliggjorde de normer och värderingar som omfattar vilan, samt barnens inflytande över densamma, med hjälp av symboler och verbalt och ickeverbalt språk.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur förskolepersonal resonerar kring förskolans rutiner utomhus med fokus “Barn som inte vill vistas utomhus på förskolan”, vilket besvaras med forskningsfrågorna: Hur resonerar förskolepersonalen om hur de arbetar för att skapa attraktiva utomhusmiljöer och utomhusaktiviteter för att uppmuntra barnen att vistas utomhus? Hur resonerar förskolepersonalen om vilka faktorer som inverkar på barns utomhusvistelse? Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt grundar sig i Kenneth Gergens socialkonstruktionistiska ansats. Insamling av materialet har skett kvalitativt genom fokusgruppssamtal med förskolepersonal. Resultatet i studien visar tre olika teman: Kläders inverkan på barns utomhusvistelse, kommunikation och gemenskap och barn som inte vill vara utomhus i förskolan. Det mest framträdande och givande i resultaten av vår studie var på vilket sätt förskolepersonalen samtalade om faktorer som inverkar på utomhusvistelse i förskolan. Det var tydligt framträdande att förskolepersonalen såg både möjligheter och begränsningar med utomhusvistelsen. Vi drar därmed slutsatsen att förskolepersonal är i behov av att samtala om ämnet barn som inte vill vara utomhus på förskolan i respektive arbetslag, eftersom det förekommer delade uppfattningar och åsikter angående möjligheter till barns inflytande i utomhusvistelsen samt möjligheterna som finns för barnen att vistas utomhus. Vidare drar vi även slutsatsen att kläder, kompisar och en osäkerhet av vad som finns utomhus leder till att barn inte vill vara utomhus på förskolan.

Syftet med studien är att ur pedagogers perspektiv undersöka hur förskolemiljön utformas på småbarnsavdelningar för att barnen ska kunna ha inflytande över sin vardag i förskolan. För att uppnå detta syfte har jag arbetat utifrån följande frågeställningar:   Hur beskriver pedagoger att de anpassar miljön med olika rum, möbler, hyllor och material för barnen på småbarnsavdelningen? Hur anser pedagogerna att barns inflytande över sin vardag möjliggörs eller hindras i den miljö de har utformat?   För att besvara dessa frågor valde jag att göra fyra stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar på olika småbarnsavdelningar på tre förskolor i Mellansverige.   Resultatet visar att pedagogerna anpassar förskolemiljön utifrån barnens intresse och behov, att rummen har olika funktioner, är öppna och tillåtande, att materialet är antingen nåbart eller synligt samt att miljön är säker för barnen. Resultatet visar att pedagogerna anser att barns inflytande möjliggörs utifrån de sätt pedagogerna har valt att anpassa förskolemiljön och hindras när det är brist på utrymme, personal, ekonomi och säkerhet. De slutsatser som kommer fram är hur pedagogerna utformar förskolemiljön har betydelse för att kunna möjliggöra barnens inflytande i förskolan.   Nyckelord: Förskola, pedagog, förskolemiljö och barns inflytande. / The purpose with this study was to examine the teachers' perspective of how they designed the preschool environment of the toddler departments for children to have influence over their daily lives in preschool. To achieve this purpose I have worked with the following questions:   • How do teachers describe how they adapt the environment to different rooms, furniture, shelves and materials for children in toddler departments? • How do teachers believe that children's influence on their daily life is made possible or hindered in the environment they have created?   To answer these questions, I chose to do four interviews with teachers who work in different toddler departments at three preschools in central Sweden.   The result shows that teachers adapt the preschool environment based on children's interests and needs, that the rooms have different functions, are open and permissive, that the material is either reachable or visible and that the environment is safe for the children. The result shows that teachers believe that children's influence made possible based on the ways teachers chosen to adapt the preschool environment and hindered when there is lack of space, personnel, finance and security. The conclusion that emerges is how teachers design the preschool environment is important to allow children’s influence in the preschool.   Keywords: Preschool, teacher, preschool environment and children's influence.

No description available.

Varje dag sker det många möten mellan familjer och pedagoger i förskoleverksamhet. Möten som är grunden till ett välfungerande samarbete och trygga relationer mellan hem och förskola. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) finns det tydligt beskrivet att pedagoger ansvarar för att bygga upp och utveckla en tillitsfull relation med familjer och att beakta deras synpunkter. Syfte med studien har varit att fördjupa kunskapen om och belysa vad samverkan betyder för vårdnadshavarna, vilka förväntningar de har och vilka samverkansformer beskriver vårdnadshavarna att de upplever som betydelsefulla. Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat sju vårdnadshavare från olika förskolor för att få insikt på deras tankar, förhållningssätt och erfarenheter kring familjers delaktighet och inflytande i dagens förskola. Resultatet visade att respondenterna var överens om vad det gäller relationens betydelse för att åstadkomma en trygg och utvecklande plats för barnen. Studiens resultat visar att majoriteten av föräldrar anser den dagliga kontakten som övergripande samverkansform mellan hem och förskola.

Syftet med denna studie var att ge röst åt de medverkande barnens uppfattningar av förskolans rörelseaktiviteter och av sitt inflytande när det gäller rörelse i förskolan. Vi anser att det finns en kunskapslucka då tidigare forskning kring rörelse i förskolan ur barns perspektiv är bristfällig, eftersom den forskningen mestadels är utförd ur ett vuxenperspektiv. Våra frågeställningar var: Hur uppfattar barn sitt inflytande över sina möjligheter till rörelse i förskolans inomhus och utomhusmiljö? Hur uppfattar barn utbudet av rörelseaktiviteter i förskolans inomhus och utomhusmiljö? Studien är gjord ur barns perspektiv och vi har använt oss av en fenomenografisk ansats, vilket innebar att det var centralt för oss att söka efter variationer av barnens uppfattningar. För att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar intervjuade vi barnen. Därefter har en fenomenografisk analys genomförts, i vilken barnens utsagor sammanställdes i beskrivningskategorierna: Det finns många regler, det finns nästan inga regler, det finns mycket rörelse, det finns inte mycket rörelse, vilket utgör studiens resultat. Studiens resultat visar på barnen har mer inflytande över sina möjligheter till rörelse utomhus än vad de har inomhus och att utbudet av rörelseaktiviteter är större i utomhusmiljön än vad det är i inomhusmiljön på förskolan. Vidare lyfts vikten av att lyssna till barnen för att öka deras inflytande över rörelseaktiviteter i förskolans verksamhet.

Barnlitteratur är en viktig del av förskolans utbildning och utgör ofta grunden för undervisningsaktiviteter och temaarbeten. Böcker och berättelser är också är viktiga för barns egen lek och egna aktiviteter. Av förskolans läroplan framgår att barnen ska ha ett reellt inflytande över sin utbildning. Det är därför intressant att undersöka vilka möjligheter förskolans barn har att påverka den litteratur som används i förskolans undervisning. Syftet med den här studien är att undersöka vilken möjlighet till inflytande barn har över barnlitteraturen i förskolans undervisning. Studien har genomförts genom intervjuer med sex stycken förskollärare från tre olika förskolor. Intervjumaterialet har organiserats och tematiserats utifrån en kulturanalytisk utgångspunkt. Resultatet visar att barns möjlighet till inflytande över barnlitteraturen i förskolans undervisning är litet och att det begränsas av faktorer som ojämlika maktförhållanden mellan barn och förskollärare, av förskollärarnas uppfattning av utbildningsuppdraget och av rådande kulturella normer.

Den här uppsatsen kommer att behandla hur förskolans pedagoger utformarförskolans lärmiljöer inomhus. Denna undersökning lägger vikt på hur barnen görsdelaktiga samt hur de får möjlighet att påverka utformningen av förskolanslärmiljöer. Att kunna se barnen som kompetenta individer skapar en självsäkerhethos barnen. Förskolan ska kunna erbjuda en inspirerande miljö där fokus ligger påatt barnen ska känna ett samspel med varandra som möjliggör barns delaktighet ochinflytande.Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärarnas förhållningssätt samtutformning av förskolornas lärmiljöer inomhus. Studien utgångspunkt är hur barnengörs delaktiga och får inflytande i förskolans lärmiljöer. Teorin som används för attstärka studien är utvecklingspedagogiken. Som metod har jag använt mig avfenomenografin som via intervjuer med förskollärare har samlat in data omförskollärarnas förhållningssätt samt utformning av förskolornas lärmiljöer.I resultatet lyfts relevant samlade data kopplad till centrala begrepp upp samt olikastrategier som förskollärarna använder för att möjliggöra barns delaktighet ochinflytande. I resultatet visar det även att ett hinder när det kommer till lärmiljön äratt det kan finnas brist på personal eller inte köpa in de material som barnen önskar.Det framhävs även i resultatet att den pedagogiska dokumentationen är av stor vikt,för att kunna se utifrån barnens perspektiv och därmed möjliggöra barnensdelaktighet samt inflytande i förskolans lärmiljöer. Avslutningsvis kommer det attges tips på vidare forskning.

The democratic area with all its power and influence is a controversial one. Studies in social science indicate that there is an existing ideal where politicians are the decision makers and the public officials are their instruments. This ideal should, however, be questioned since public servants also have the capacity to make important decisions. The aim of this study is to contribute to this controversial area by investigating the amount of influence public officials perceive that they have. The theoretical framework is based on various theories on power.  A study where five public officials in two Swedish municipalities, one smaller and one larger, are interviewed is carried out. The results reveal that the public officials experience varying degrees of influence. Furthermore the results show that the public servants in the smaller municipality experience more power to contribute with their own ideas in the decision-making process.  In the concluding discussion, based on the theoretical framework, it is found that the close proximity between the public officials and the decision makers allows for a greater amount of influence in the smaller municipality whereas the opposite is true for the larger one. It is also found that the perceived amount of influence also varies depending on the public officials’ differing views on their own roles.

Syftet med studien är att utifrån barns perspektiv fördjupa kunskapen om barns inflytande i förskolan utifrån samhällets demokratiska ambitioner om att göra barn delaktiga. Undersökningsfrågan för studien är: Hur uppfattar barn sitt inflytande i förskolan? Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade par-intervjuer med 16 förskolebarn i åldrarna 4–5 år, vid två olika förskolor. Utifrån barns perspektiv som teoretisk ansats analyserades empirin och fyra kategorier bildades som beskriver hur barn uppfattar sitt inflytande i förskolan. Resultatet visar att barnen uppfattar att vuxnas närvaro och regler är något som hindrar deras initiativ till inflytande. Barnen upplever däremot att inflytandet ökar när vuxna inte är närvarande och när de själva får styra leken. Resultatet visar också att barnen uppfattar sitt inflytande på skilda sätt där majoriteten av barnen inte vet varför de ska bestämma i förskolan. Slutsatsen visar att utifrån barns perspektiv uppfattar barnen att det finns både begränsningar och möjligheter i deras utövande av inflytande.