Denna studie fokuserar på villkor för lärande i arbete i samband med hemarbete på grund av den globala covid-19-pandemi som råder för tillfället. Syftet med studien är att undersöka hur konsulter upplever villkorenför lärande i arbete under hemarbetet. Studien utgår från ett arbetsplatslärandeperspektiv, vilket innebär att arbetsplatser ses som lärandemiljöer (Billett, 2001). Forskning om lärandet i arbetet delas ofta upp i formellt och informellt lärande (Tynjälä, 2008). Centralt för informellt lärande i arbetet är att kollegor lär sigtillsammans, vilket styrker arbetsgruppens betydelse (Cuel, 2020). Eftersom sociala relationer i arbetet ses som ett betydande villkor för informellt lärande, är det viktigt att arbetsplatser erbjuder diskussionsmöjligheter för kollegor emellan (Billett, 2001). Ellström (1996b) menar även att bland annat arbetsmässiga mål utgör viktiga villkor för lärande i arbetet vid sidan av delad kunskap.Studien baseras på intervjuer med sex konsulter som arbetar hemma under covid-19-pandemi. Intervjuerna har analyserats tematiskt för att kunna få fram en strukturerad förståelse av konsulternas upplevelser av villkor för lärande i arbete vid hemarbete. Studiens resultat visar att villkoren för sociala relationer i konsulternas arbete spelar en nyckelroll för lärande vid hemarbete. Kollegors närvaro är viktigt för att kunna dela arbetsrelaterad kunskap. Detta gör att fungerande digitala verktyg för kommunikation blir ett betydelsefullt lärandevillkor vid hemarbete. Att kunna pröva sig fram i arbetet visar sig också vara centralt för konsulters lärande vid hemarbete. Tydliga mål i arbetet formar i sin tur grunden för lärandet i dagliga arbetsuppgifter.Avsaknaden av en fysisk gemensam arbetsplats är däremot uppenbar bland konsulterna, vilket kan ses som en utmaning för lärande vid hemarbete. De möjligheter som studien specificerar för lärande vid hemarbetevisar hur möten kan hållas och kunskap delas platsoberoende. / This study focuses on conditions for learning in work associated with working at home due to the global covid-19-pandemic. The purpose of this study is to investigate how consultants experience conditions for learning in work during working at home. This study is based on the workplace learning perspective, which means that workplaces can be seen as environments for learning (Billett, 2001). Research about learning in work is often divided into formal and informal learning (Tynjälä, 2008). It is central for informal learning in work, that employees are learning with each other, which strengthens the meaning of the working group (Cuel, 2020). Because of social relations seem to be a considerable condition for informal learning in work, it isimportant that workplaces offer possibilities for discussions between coworkers (Billett, 2001). Ellström (1996b) means too that work goals constitute important conditions for learning in work beside shared knowledge. The study is based on interviews of six consultants who are working at homes during covid-19-pandemic. The interviews have been thematically analyzed to get a structured understanding of consultant’s experiencesof conditions for learning in work during work at home. Results in this study shows that conditions for social relations in consultants’ work are in a key role for learning while working at home. The presence of colleagues is significantly important in sharing of working related information. For this to be likely, functional digital tools for communication turned out to be particularly significant. To be able to try out in work seem also to be central for consultants learning in work at homes. Clear goals for its part form the ground for learning in daily working tasks. The lack of a physical common workplace, on the other hand, is obvious which points out obstacles that working at home results in learning. Possibilities that this study specifies for learning during work at home show how meetings can be hold and knowledge is shared independent of the location.

The education act (SFS 2010:800) states that only those who have a teacher identity card are authorized to conduct teaching. The preschool curriculum (2018), on the other hand, states that everyone in the work team has a joint responsibility to conduct teaching and at the same time emphasizes the importance of division of work in teaching. According to this, there is a tension and contradiction in the curriculum as it emphasizes both the importance of division of labor and teamwork. Therefore, the objective of this essay aims to investigate how nursery attendants in preschool perceive their role as a teaching educator. The study method is semi-structured interviews. The results of the study showed that the work with teaching was everyone's responsibility, but there was an underlying unspoken uncertainty about the roles and what belongs to each professional role. The study's conclusion shows that the perceived role as a teaching educator is positive and this is mainly due to the fact that nursery attendants feel involved in the work with the teaching. The work with teaching is distributed equally and in this way the differences between nursery attendants and preschool teachers are blurred. / Skollagen (SFS 2010:800) menar att endast de med lärarlegitimation har behörighet att bedriva undervisning. I förskolans läroplan (2018) står det däremot att alla i arbetslaget har ett gemensamt ansvar att bedriva undervisning, samtidigt som vikten av arbetsfördelning betonas gällande undervisningen. Enligt detta ovansagda finns det en spänning och motsägelse i läroplanen då den både betonar vikten av arbetsfördelning och lagarbete. Denna studie har därför i syfte att studera hur barnskötare på förskolan uppfattar sin roll som undervisande pedagog. Empiriinsamlingen har i denna studie således skett genom semistrukturerade intervjuer med barnskötare. Resultatet i studien visade att arbetet med undervisningen var alla pedagogers ansvar, men det fanns en underliggande outtalad osäkerhet kring yrkesrollerna och det som hör till respektive roll. Studiens slutsats visar att barnskötarnas uppfattning kring rollen som en undervisande pedagog är positiv och detta beror främst på att de känner sig involverade i arbetet med undervisningen. Arbetet med undervisningen fördelas lika och på så sätt suddas skillnaderna mellan barnskötare och förskollärare ut.

The purpose of this convergent mixed method study was to determine whether or not there is a difference in the perceived and actual financial literacy scores of millennials. Exploring the following research questions and hypotheses helped to expand knowledge around actual financial literacy and several other characteristics, including perceived financial literacy, especially among millennials (individuals born between 1981 and 1996): RQ1: What is the difference between millennials' actual and perceived financial literacy scores? RQ2: To what extent do socioeconomic status, gender, and having a bank account predict millennials' financial literacy scores? H0: There is no relationship between millennials' socioeconomic status, gender, banking status and their financial literacy scores. RQ3: What video delivery methods (if any) are millennials using to gain financial literacy knowledge in informal learning environments? Millennial participants (N = 207) were asked to complete a survey. Participants' perceived financial literacy scores were higher than their actual financial literacy scores. While males had higher perceived financial literacy ratings, females accounted for the majority of participants who scored four or above on a 5-point scale for actual financial literacy. Although, the null hypothesis was incorrect, the independent variables used in the ANOVA tables accounted for less than 15% of financial literacy scores. One hundred twenty-one millennials (58.5%) reported viewing a financial video versus 86 (41.5%) who reported not viewing financial videos. Eighty-one percent of participants reported watching financial videos at their homes. To create a lasting impact that can progress financial literacy and informal learning, more knowledge is needed.

No description available.

En effektiv lärprocess för individen i arbetet är väsentligt för företags utveckling. Startups är företag som befinner sig i ett tidigt skede och karaktäriseras av innovation och en flexibel struktur. Tidigare forskning pekar på att dessa företags möjligheter och förutsättningar för lärande skiljer sig från de hos mer etablerade företag. Entreprenören har en nyckelroll i startups och deras lärande korrelerar med företagets utveckling. Syftet med denna studie är därför att undersöka lärandeaktiviteter för entreprenörer i startups för att öka förståelsen för hur deras lärande sker. För att undersöka syftet används en kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer. Empirin analyseras med stöd av ett teoretiskt ramverk. Den teoretiska referensramen består av formellt samt informellt lärande och de tre läraspekterna situerat, erfarenhetsbaserat och kollektivt. Genom studiens analys identifieras entreprenörers lärande i form av aktiviteter i arbetet. Resultatet pekar på att entreprenörens lärande till stor del sker genom aktiviteter som i första hand fokuserar på företagets överlevnad. / An effective learning process for the individual at work is essential for company development. Startups are companies that are in an early stage and are characterized by innovation and a flexible structure. Previous research indicates that these companies opportunities and conditions for learning differ from those of more established companies. The entrepreneur has a key role in startups and their learning correlates with the company's development. The purpose of this study is therefore to investigate learning activities for entrepreneurs in startups to increase the understanding of how their learning takes place. To investigate the purpose, a qualitative method based on semi-structured interviews is used. The empirical material is analyzed with the support of a theoretical framework. The theoretical framework consists of formal and informal learning and the three learning aspects situated, experience-based and collective. Through the study's analysis entrepreneurs learning is identified in the form of work based activities. The results indicate that the entrepreneur's learning largely takes place through activities that primarily focus on the company's survival.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka verksamhetsnära chefer inom vård och omsorg i kommunal verksamhet och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Fenomenet är relevant att studera då verksamhetschefer i kommunal verksamhet befinner sig i en mellanposition med krav från olika nivåer. Kommunen som arbetsgivare behöver säkerställa att det finns en balans mellan de krav som ställs på första linjens chefer och att det tillhandahålls rätt resurser och förutsättningar. Studien har utgått ifrån verksamhetsnära chefer och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Studiens frågeställningar är: Hur upplever chefer att de lär sig på sin arbetsplats? Vilka förutsättningar för eget lärande upplever cheferna att de har? Hur samverkar individuella och kontextuella förutsättningar för lärande?  Studien har en kvalitativ metodansats och utgick ifrån sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med Eurats (2004) teorier som fokuserar på informellt lärande på arbetsplatser utifrån faktorer som påverkar lärandet. Studiens resultat visade att chefer lär sig via dialog med kollegor och medarbetare och genom "learning-by-doing". Vidare visade resultatet att det mest betydelsefulla förutsättningarna chefer har för eget lärande är olika typer av stöd, återkoppling, reflektion och tidigare erfarenhet men även organisatoriska förutsättningar som relationer och möten med andra, struktur och tydliga förväntningar från organisationen. / The purpose of the study is to investigate managers within the Public sector. The study has aimed to investigate conditions for managers developing in their professional role. The phenomenon becomes educationally relevant to study when managers in municipal operations find themselves in an “intermediate” position. The municipal need to ensure that there is a balance between the demands on first-line managers and that the right resources and conditions are provided. The study has been based on managers and their conditions for developing in their professional role. Three questions were compiled: How do managers experience their learning at their workplace? What conditions for their own learning do managers experience? How do individual and contextual conditions for learning interact? The study had a qualitative methodological approach and it is based on six semi-structured interviews. The result is analyzed using Eraut’s (2004) theory that focuses informal learning in workplaces based on factors that influence learning. The results of the study showed that managers learn through dialogue with colleagues and employees and through "learning-by-doing". Furthermore, the results showed that the most important prerequisites for managers in their own learning are various types of support, feedback, reflection and previous experience, but also organizational prerequisites such as relationships and meetings with others, structure and clear expectations from the organization.

No description available.

No description available.

No description available.