<p>Utgångspunkten för studien har varit vårt intresse för en rapport av Skolverket. Den har påvisat brister i skolans arbete med att göra utbildningen tillgänglig för alla elever, trots uppdraget om inkludering. Syftet med denna studie har varit att ge en ökad förståelse för hur lärarna arbetar i mötet med elever i en inkluderande klassrumsmiljö. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått en ökad insikt i hur lärarna uppfattar och upplever uppdraget och vilka faktorer som har betydelse för hur inkluderingsbegreppet på skolan kan utvecklas. Observationerna i klassrummet har gett oss en praktiknära förståelse av vilka hinder och möjligheter lärarna möter i sin vardag i mötet med alla elever. Resultatredovisningen av undersökningen visar att det finns skillnader i lärarnas sätt att arbeta och hantera inkluderingen i klassrummet men också i deras uppfattningar och upplevelser av skolans ambitioner för inkluderingsuppdraget. Det kan konstateras att lärarna har begränsade möjligheter till att kunna genomföra och utveckla inkluderingen i klassrummet.</p>

<p>The aim with this paper is to examine the political background of the schools comission to integrate pupils with special needs in the public school. These following questions are examined: What political documents are the elementary? Which ones are juridically binding for the schools? What are the experiences for  parents of children with special needs in the school? The method used for this paper is mainly litterature-studies. The four documents which are examined are: skollagen, Läroplanen 94, FN:s barnkonvention och Salamancadeklarationen. The theoretical frame for this paper is political documents, curriculums and how schools concretize the special education. The perspective will be the pupils exposition what they are forced to do by the authorities. Focus is on the process when the pupil is judged by authorities to examine if the pupil is entitled to special education.</p>

<p>Syftet med vår studie är att kartlägga vad elever tycker om specialundervisning utanför den egna gruppen. Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med 13 elever, i två olika skolor, inom samma kommun. Den kvalitativa forskningsintervjun gör det möjligt att försöka inta elevers eget perspektiv, vilket var syftet med den här studien. Resultat: Resultatet av vår studie är väl överensstämmande med tidigare forskning på området. De flesta elever ställer sig positiva till sin specialundervisning, även om någon av eleverna ser det som "något nödvändigt ont". Alternativet att få hjälp inne i klassen ansåg denne elev som något än mer påfrestande, vilket resulterar i att eleven ser det på det viset. De flesta anger lugnet, arbetsron, mer koncentration och möjlighet till mer hjälp som de avgörande orsakerna till att de är positiva till sitt stöd. En negativ aspekt som framkom var att några elever tycker att de missar information eller roliga lektioner i klassrummet, när de är på specialundervisning. Andra negativa åsikter som eleverna påtalade var att det kunde kännas pinsamt att komma tillbaka in i klassen samt insikt om att de inte nådde upp till samma prestationsnivå som klasskamraterna. Alla elever förmedlade en positiv inställning till sina speciallärare.</p>

<h2>Syfte och frågeställningar</h2><p>Syftet med studien är att analysera skolans inkluderingsproblematik för att se hur två utvalda grundskolor uppfattar och organiserar arbetet med inkludering av särskoleelever.</p><p> </p><p>-          Hur uppfattar respondenterna begreppet inkludering?</p><p>-          Hur upplever biträdande rektorer att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik?</p><p>-          Hur upplever lärare med specialpedagogisk kompetens att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik?</p><p>-          Vilka möjligheter respektive hinder ser respondenterna med inkludering av särskoleelever?</p><h2>Metod</h2><p>Studien har en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna valdes genom ett bekvämligt riktat urval. Totalt sett genomfördes fyra intervjuer som varade från 20 minuter upp till 50 minuter med två biträdande rektorer och två lärare med specialpedagogisk kompetens. Intervjuerna spelades in på en diktafon för att därefter transkriberas och följas upp med resultatet utifrån frågeställningarna.</p><h2>Resultat</h2><p>Resultatet visar på att begreppet inkludering är svårt att definiera. Det förväxlas med begrepp som integrering och delaktighet. Utifrån dessa begrepp har respondenterna en ungefärlig bild, som de sedan försöker att arbeta aktivt efter i skolan. I förhållande till forskning och litteratur visar det sig att det endast sker delvis och att skolorna verkar i en segregerande riktning då särskolan figurerar i en relativt avskild del från övriga skolan. I arbetet med inkludering uppstår även en rad dilemman som skolorna ställs inför och det sker en ständig vågkamp i arbetet med inkluderingen av särskoleelever.</p><p> </p><h2>Slutsats</h2><p>De berörda skolorna verkar sakna konkreta riktlinjer för tillvägagångssättet med inkludering. Dessutom speglas arbetet av ett föråldrat förhållningssätt och det ges en delad bild av vad man vill åstadkomma i arbetet med inkludering av särskoleelever.</p>

Syftet med studien var att undersöka om elever med läs- och skrivsvårigheter var inkluderade i undervisningen och om hur lärare uppgav sig arbeta för att upptäcka och underlätta för dessa elever. För att ta reda på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer vid två olika skolor med lärare och specialpedagog. Vi gjorde ett bekvämlighetsurval och valet föll på en kommunal skola samt en friskola. Resultatet visade att läs- och skrivsvårigheter kunde yttra sig på många olika sätt men att det var viktigt att inte förstöra elevernas lust att lära. Det framkom även att det var viktigt att eleverna bör få utvecklas utifrån sin egen nivå och inte jämföras med andra. Resultatet visade även på vikten av att eleverna kände sig inkluderade oberoende av vilken nivå de befann sig på. Inkludering upplevdes som någonting svårt men att alla ville inkludera så långt det var möjligt. Slutsatsen var att förhållningssättet visade sig stämma överens med det som stora delar av den forskning som vi redovisat. Men det är svårt att säga om det är det bästa för eleverna. En annan slutsats som kunde dras var att det inte fanns en mall som passade alla elever med läs- och skrivsvårigheter.

Utgångspunkten för studien har varit vårt intresse för en rapport av Skolverket. Den har påvisat brister i skolans arbete med att göra utbildningen tillgänglig för alla elever, trots uppdraget om inkludering. Syftet med denna studie har varit att ge en ökad förståelse för hur lärarna arbetar i mötet med elever i en inkluderande klassrumsmiljö. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått en ökad insikt i hur lärarna uppfattar och upplever uppdraget och vilka faktorer som har betydelse för hur inkluderingsbegreppet på skolan kan utvecklas. Observationerna i klassrummet har gett oss en praktiknära förståelse av vilka hinder och möjligheter lärarna möter i sin vardag i mötet med alla elever. Resultatredovisningen av undersökningen visar att det finns skillnader i lärarnas sätt att arbeta och hantera inkluderingen i klassrummet men också i deras uppfattningar och upplevelser av skolans ambitioner för inkluderingsuppdraget. Det kan konstateras att lärarna har begränsade möjligheter till att kunna genomföra och utveckla inkluderingen i klassrummet.

Under en period har myndigheter, forskning och skolpolitiker talat sig varma för begreppet inkludering och en skola för alla. Även i vår utbildning till specialpedagoger på lärarhögskolan i Stockholm har inkluderingsbegreppet varit frekvent förekommande. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och skolledare definierar inkluderingsbegreppet samt försöka ta reda på hur de, med fokus på detta begrepp, uppfattar sin nuvarande verksamhet. Vi vill också undersöka vilka vinster och svårigheter som finns med inkludering enligt pedagogerna och skolledarna samt försöka ta reda på hur de anser att den optimala organisationen skulle kunna se ut med fokus på inkludering. Finns det likheter och skillnader mellan yrkesgrupperna i dessa frågor? Undersökningen genomfördes med två olika metoder, enkäter och intervjuer. Enkäterna, som lämnades ut på två olika grundskolor, besvarades av 40 pedagoger. 35 av dessa är grundskollärare. Intervjuerna besvarades av fyra skolledare från fyra olika grundskolor. Tre av skolorna är F-6-skolor och en skola är en F-9-skola. Denna undersökning visar huvudsakligen att majoriteten av pedagogerna och samtliga skolledare anser att inkludering innebär att skolan är organiserad så att alla elever får studera efter sina förutsättningar. Pedagogerna anser att de i dagens verksamhet försöker att sträva efter just detta medan skolledarna använder sig av flera olika strategier för att arbeta för en inkluderande verksamhet. Den största vinsten med inkludering är, anser både pedagoger och skolledare, en större acceptans av elevers olikheter. Svårigheterna med inkludering är enligt pedagogerna personalresurser samt organisation och arbetssätt. Även tre av skolledarna anser att organisation och arbetssätt är en svårighet. Två skolledare nämner dessutom ekonomin som ett hinder. I den optimala organisationen tar pedagogerna upp personalrelaterade frågor, främst i form av fler vuxna i skolan, men även arbetssätt och gruppstorlek nämns. Även skolledarna berör personalrelaterade frågor, men för dem handlar det mer om vikten av rätt kompetens.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att analysera skolans inkluderingsproblematik för att se hur två utvalda grundskolor uppfattar och organiserar arbetet med inkludering av särskoleelever.   -          Hur uppfattar respondenterna begreppet inkludering? -          Hur upplever biträdande rektorer att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik? -          Hur upplever lärare med specialpedagogisk kompetens att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik? -          Vilka möjligheter respektive hinder ser respondenterna med inkludering av särskoleelever? Metod Studien har en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna valdes genom ett bekvämligt riktat urval. Totalt sett genomfördes fyra intervjuer som varade från 20 minuter upp till 50 minuter med två biträdande rektorer och två lärare med specialpedagogisk kompetens. Intervjuerna spelades in på en diktafon för att därefter transkriberas och följas upp med resultatet utifrån frågeställningarna. Resultat Resultatet visar på att begreppet inkludering är svårt att definiera. Det förväxlas med begrepp som integrering och delaktighet. Utifrån dessa begrepp har respondenterna en ungefärlig bild, som de sedan försöker att arbeta aktivt efter i skolan. I förhållande till forskning och litteratur visar det sig att det endast sker delvis och att skolorna verkar i en segregerande riktning då särskolan figurerar i en relativt avskild del från övriga skolan. I arbetet med inkludering uppstår även en rad dilemman som skolorna ställs inför och det sker en ständig vågkamp i arbetet med inkluderingen av särskoleelever.   Slutsats De berörda skolorna verkar sakna konkreta riktlinjer för tillvägagångssättet med inkludering. Dessutom speglas arbetet av ett föråldrat förhållningssätt och det ges en delad bild av vad man vill åstadkomma i arbetet med inkludering av särskoleelever.

In this study I have tried to give an historical overview as well as a description overthe current situation regarding inclusion and exclusion of students with specialneeds. How do teachers work with these students and on what grounds are studentsincluded or excluded from their original group. The curriculums and otherdocuments that controls these questions all talk about the individual student as themost important party, they are all pointing out inclusion of students with varyingneeds as an important part of the schools assignment. My research shows that thedecision to include or exclude students can be based on a lot of different grounds, notalways with the student’s best in mind. Reasons for excluding students can,according to my informants, for example be uncomfortable teachers not wanting tohave an extra adult in the classroom or special teachers not wanting to work in apossibly noisy class. If this is a big problem is hard to tell and my informants havevarying opinions. But just the fact that this is an issue is a problem.

Syftet med min undersökning har varit att utifrån begreppen inkludering, individualisering, resurser och förutsättningar försöka ta reda på hur man resonerar kring elever i behov av särskilt stöd i grundskolan idag. Vilket stöd finns för eleverna? Det är en kvalitativ studie med intervju och observation som metod. Jag var vid två olika högstadieskolor i två olika kommuner under sammanlagt fyra veckor. Jag har också använt en bakgrundslitteratur samt att jag lutade mig mot tidigare forskning. En del av resultatet visade att i skolorna i min undersökning finns välutbildad personal, specialpedagog och speciallärare som är väl insatt i elevers svårigheter. En annan del av undersökningen visar att resurserna vid skolorna används på olika sätt och det resulterar i att dagens moderna metoder med en inkluderande undervisning inte alltid bedrivs.