Denna kvalitativa textanalys tar fram och analyserar de uttryck som lärarna skriver i åtgärdsprogrammen kopplade till individen eller omgivningen. Syftet är att undersöka vad läraren skriver ifråga om vem som är den s k problembäraren i varje ärende och hur åtgärderna utformas efter detta.  En skola för alla är ett uttryck som myntades redan år 1980 och innebär att alla elever har rätt till likvärdig utbildning efter individuella behov och förutsättningar. Detta uttryck innebär också att skolan inte ska försöka anpassa eleven efter omgivningen utan istället anpassa omgivningen efter eleven. Tidigare forskning visar på att det varit för stort fokus på individen i arbetet med åtgärdsprogrammen.  Vi valde textanalysen som metod eftersom vi var intresserade av att se vad läraren skrev. Vi samlade in tio åtgärdsprogram från tre enheter och tolkade uttrycken läraren använde i dokumenten. Ifrån den tidigare forskningen har vi lyft fram vikten av att se till helheten, både individ och omgivning, och också de faktorer som är gynnsamma för lärandet såsom kommunikation, elevinflytande, elevnära undervisning och inkludering.  Vårt resultat visade på ett övervägande individfokus i de åtgärdsprogram vi studerat. Elevens eget ansvar är stort och många gånger är åtgärderna uteslutande på individnivå helt utan att hänsyn tagits till omliggande faktorer. Dock finns små tendenser till utveckling mot ett större fokus på den kontext eleven befinner sig i då vi i enstaka fall kunnat hitta uttryck för att läraren har insikt i omgivningens påverkan.

Inför höstterminen 2011 sker en omorganisation i en kommun som innebär att resursskolorna år 1-9 läggs ner i sin nuvarande form. Drygt hälften av 40 elever ska tillbaka till sin hemskola och resterande ska beredas plats i en av tre områdesskolor år 4-9. Syftet med denna studie var att visa på skolpersonalens uppfattningar av vilka förutsättningar som behövs för att eleverna ska kunna återgå till sin hemskola efter omorganisationen, sett utifrån en resursskolas, en grundskolas samt ett elevhälsoteams perspektiv. Vårt fokus låg på att studera vilka möjligheter och hinder skolpersonalen såg för elever med utagerande beteendeproblem att inkluderas i grundskolan efter en period i resursskola.  Det är en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats då begreppet uppfattningar var i centrum. Metoden som användes var två strukturerade fokusgruppsintervjuer och en enskild intervju.  Resultatet visade att skolpersonalen hade ett relationellt perspektiv i sitt sätt att se på elever med utagerande beteendeproblem. De menade att eleven inte är ensam bärare av sina svårigheter utan formas av omgivningen. Det fanns en lojalitet hos personalen att göra det bästa för den enskilda eleven även om det inte fanns ett starkt stöd för beslutet om omorganisationen. De såg ett hinder i att de kuratorer som ska anställas inte räcker till för att stärka elevernas oftast bräckliga självkänsla. Det fanns en risk att inkluderingen bara kommer att bli fysisk och inte en delaktighet i den sociala gemenskapen. Skolpersonalen menade att möjligheterna för en bra inkludering till stor del handlade om personalens specialpedagogiska kompetens och bemötande.

Technology has grown rapidly in recent years. At present, almost all social interaction are through computers and telephones. It is, however, not everyone who can manage these media. This applies mostly to elderly people who have not kept pace with technological developments. A major contributing reason is that the manuals are usually bulky and too technical for this group. The purpose of this paper is to develop a concept/prototype into a product that will facilitate the use of mobile phones for seniors. The product must generate trust and confidence in seniors to achieve an independent use of the mobile phone. I have worked with observation, interview, testing and graphic design analysis. Using several theories, such as visual communication design for the elderly, visual rhetoric and cognition have made me able to strengthen my results and discussions throughout the process. The result was a portable illustrated manual for the phone Doro PhoneEasy 332gsm. It is a general product template that can be adapted for several different phones and models. The manual consists of both instructions in text and in images that cooperate with each other. The product is specially formulated for people with impaired cognitive function and impaired vision, amongst other things. / Teknikvärlden har vuxit väldigt snabbt de senaste åren. Idag sker nästan allt socialt utbyte genom datorer och telefoni, det är däremot inte alla som kan hantera dessa medium. Detta gäller oftast äldre personer som inte har hängt med i den tekniska utvecklingen. En stor bidragande orsak är att manualerna i regel är otympliga och för tekniskt formulerade för målgruppen. Syftet med detta examensarbete är att ta fram koncept/prototyp till en produkt som skall underlätta användandet av mobiltelefoner för seniorer. Produkten skall skapa trygghet och tillit hos seniorerna och skall därmed skapa ett självständigt användande av mobiltelefonen. Jag har arbetat med observation, intervju, utprovning och grafisk formanalys. Genom att använda mig av olika teorier så som visuell kommunikationsdesign för äldre, visuell retorik och kognition har jag kunnat stärka mina metodresultat och resonemang genom hela arbetet. Resultatet blev en portabel bildmanual till Dorotelefonen Doro PhoneEasy 332gsm. Det är en generell produktmall som kan anpassas för flera olika telefoner och modeller. Manualen består både av instruktioner i text och i bilder som samarbetar med varandra. Produkten är speciellt framtagen för personer med bland annat nedsatt kognitionsförmåga och nedsatt syn.

Syftet med   studien är att ta reda på hur förskolorna arbetar för att ge alla barn lika   förutsättningar till kunskapsinhämtande. För att komma fram till hur   pedagogerna arbetar med detta så lämnades en enkät ut där de fick besvara   frågor utifrån hur de bemötte, inkluderade och vad de hade för resurser att   tillgå i verksamheten. I resultatet framkom det att förskolorna arbetar på   ett likartat sätt. Pedagogerna arbetar för att varje enskilt barn ska få de   förutsättningar som behövs för att få den kunskapsinhämtning som krävs för   att utvecklas. Barnen måste också få känna sig accepterade utifrån sina behov   och förutsättningar. Det framkom också i enkätsvaren att barnen är delaktiga   i verksamheten och att samtal och reflektioner ständigt sker mellan vuxna och   barn för att kunna utveckla den pedagogiska verksamheten. En viktig del är   också att få föräldrarna att känna sig delaktiga men även att använda dem som   en resurs tillsammans med förskolekonsulent, psykolog, distriktssköterska,   talpedagog och läkare. Bland pedagogerna är det delade meningar om att sätta   in resurser och på vilken grad av funktionshinder som styr om stöd ska finnas.   Pedagogerna diskuterade även om vad en svårighet är och att alla barn kan   behöva någon sorts resurs. Pedagogerna var här överens att det är deras vilja   som styr hur det blir för barnen.

Men commit more suicide than women all over the world. They commit more violent crimes and are more inclined to alcohol abuse. There are studies that relate this behaviour to the hegemonic image of masculinity. My work focuses on Switzerland. The suicide rate in Switzerland is worrying, for men between 15 and 44 years suicide is the most common cause of death. There is no national suicide prevention and no information or prevention that highlights the connection bet- ween the hegemonic image of masculinity and the suicide rates. Men are not encouraged to seek help when they face emotional or psychological problems. In my work I have studied how to reach the risk group (men between 15 and 44 years) with both visual and text based information. With this knowledge I have designed a campaign with the goal to inform about the hegemonic image of masculinity and its possible consequences, the suicide rates, and to encourage the risk group to seek help. The preparatory study consisted of a literature study on the theme in order to find a promising approach, a competitor analysis of other preventive campaigns and an expert interview to ensure that the chosen approach was in line with the chosen goals. Finally I interviewed different people on how they reacted to the posters; with their feedback I implemented the final changes in text and layout. My work resulted in five posters that are designed after five typical male character traits: courage, independence, leadership, assertiveness and facing a challenge. These male characteristics are questioned trough text and picture and are used to encourage men to seek help. Additionally the posters inform about the suicide statistics. / Mer män än kvinnor tar livet av sig världen över. De begår mer brott och har mer alko- holproblem. Det finns studier som ser ett sammanhang mellan detta beteende och den idealiserade mansbilden. Mitt arbete är riktat till situationen i Schweiz. I Schweiz är självmordsstatistiken oroväckande, för män mellan 15 och 44 år är självmord den största dödsorsaken. Det finns ingen statlig prevention mot självmord. Det finns inte heller någon information eller prevention som skulle uppmärksamma om sammanhanget mellan den idealiserade mansbilden och självmordsstatisktiken. Män uppmuntras inte att söka hjälp när de mår dåligt. Genom att studera på vilket sätt man kan nå riskgruppen (män mellan 15 och 44 år), både visuellt och med text, har jag utformat en kampanj med målet att informera om den idealiserade mansbilden och dess möjliga följder, om självmordsstatistiken, samt uppmuntra riskgruppen att söka hjälp. Förstudien bestod av en områdesöversikt för att hitta en approach, en konkurrentanalys av andra preventionskampanjer och en expertintervju för att säkra att approachen var rätt. Till slut gjorde jag en utprovning med målet att se hur olika personer reagerade på affi- scherna; deras feedback använde jag till att justera texten och layouten. Resultatet av arbetet är fem affischer som är utformade efter fem typisk manliga karaktär- segenskaper: mod, självsäkerhet, självständighet, ledare och att acceptera en utmaning. Dessa manliga egenskaper ifrågasätts både genom bild och text och används för att upp- muntra män att söka hjälp. Dessutom informerar affischerna om självmordsstatistiken.

Föreliggande examensarbete handlar om elever med diagnosen språkstörning. Syftet medden här studien är att få ökad kunskap genom att utforska nio pedagogers erfarenheter i attstödja lärandet hos dessa elever. För att uppnå syftet har arbetet riktats in mot följandefrågeställningar:1. Hur bör skolmiljön vara utformad, enligt några tillfrågade pedagoger, för att stödjaelevernas lärande och utveckling?2. På vilka sätt kan, enligt några tillfrågade, pedagoger stödja läsinlärningsprocessen?Den teoretiska delen tar upp grundskolans styrdokument, tankar kring lärandemiljö ochläsinlärningsprocessen. En central plats tar presentationen av diagnosen och dekonsekvenser det kan få i de olika språkliga delarna i sambandet med flerspråkighet ochanpassningar i skolmiljön.Datainsamlingsmetoden som användes var kvalitativa intervjuer med semistruktureradefrågor, med nio utvalda pedagoger i en mellansvensk kommun. Resultatet på frågeställningett sammanfattas enligt följande teman: klassrumsmiljö där ett individanpassat och varieratarbetssätt poängteras, struktur och förhållningssätt lyfter fram tydlig struktur ochkontinuitet, kompensatoriska hjälpmedel tar fram vikten av individanpassade hjälpmedel,samt sociala relationer betonar vikten av vuxnas närvaro. Resultatet på frågeställning tvåenligt följande teman: språklig medvetenhet där Lundberg & Sterner (2010)Bornholmsmaterial lyfts fram samt läsinlärning där ljudningsmetoden anses framgångsrik.Diskussionen visar på en tydlig samstämmighet mellan den lästa teorin och informanternaerfarenheter.

Denna studie behandlar kärnämneslärares uppfattningar om vad som är framgångsrika anpassningar för elever i koncentrationssvårigheter som inkluderas i vanlig klass. Syftet med arbetet var att kartlägga framgångsfaktorer i kärnämneslärares arbete, där elever i koncentrationssvårigheter inkluderas i en heterogen grupp, klass, under grundskolans senare år. För att uppnå syftet så har jag genomfört kvalitativa djupintervjuer med fenomenografisk forskningsansats. Resultaten visar hur informanterna lyfter fram ett stort antal anpassningar som blivit till framgångsfaktorer. I analysen identifierades fem huvudkategorier av framgångsfaktorer med tillhörande underrubriker av anpassningar som blivit till framgångsfaktorer, dessa sammanställdes i studiens utfallsrum. Huvudkategorierna var struktur/rutiner som bildade ett skyddande ramverk runt eleven, bemötande/relation som var en förutsättning för att lyckas, fysisk miljö som eliminerade många riskfaktorer, individanpassat arbete som gav eleverna möjlighet att lära på sitt bästa sätt och organisation/resurser där ekonomiska faktorer och politiska beslut blev till möjligheter eller hinder. Underkategorierna är en mängd anpassningar som upplevdes framgångsrika. I diskussionsdelen diskuterades studiens styrkor och svagheter.

Rörelsehinder i undervisningen är ett fenomen som ställer vissa krav på en lärare i Idrott och hälsa, eftersom ämnet har en fysisk prägel. Faktum är att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, men hur tänker lärarna kring detta? Syftet med examensarbetet är att undersökaidrottslärares åsikter kring undervisning med rörelsehindrade elever i grundskolan. För att få svar på frågeställningar kring detta intervjuades fem lärare med yrkeserfarenhet mellan 3-12 år. Resultatet av deras utsagor tillhandahåller hur de anser att man bör arbeta med rörelsehinder i undervisningen, samt vilka svårigheter och möjligheter de kan se. Detta diskuteras i sin tur utifrån olika omständigheter. Dessa är medverkan, anpassning, delaktighet, assistent samt omgivning. De slutsatser som dras är att lärarnas åsikterstämmer överens med en inkluderande undervisning, och att ett relationellt synsätt på svårigheter i skolan kan urskiljas. Lärarnas enighet kan även kopplas till ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

"Här finns det ju kanter som inte är helt perfekta. Men man tar sig ju fram med en liten extra omväg eller så." Citatet beskriver en av de fem intervjuade pedagogernas syn på inkludering av rullstolsburna elever under idrottslektionen. Studiens syfte är att se till vilka anpassningsmöjligheter samt svårigheter det enligt pedagoger finns vid idrott med rullstolsburna elever. Under arbetet med studien har jag inspirerats av hermeneutiken. Det jag kom fram till i min studie var att det enligt pedagogerna finns svårigheter som kan skapa hinder för den rullstolsburna eleven, så som den befintliga miljön, pedagogers kompetens samt vissa aktiviteter. Vid dessa svårigheter krävs det extra planering och en vilja att se möjligheter av pedagogerna. Resultatet visar att det finns många anpassningsmöjligheter till att rullstolsburna elever ska kunna vara med på idrottslektionerna. Det är till exempel att planera alternativa aktiviteter, individualisera målen i läroplanen samt att införskaffa material som underlättar för den rullstolsburna eleven. Min studie kan fungera som en inspirationskälla för blivande och verksamma pedagoger samt rektorer för att underlätta idrottslektionerna för rullstolsburna elever, samt göra lektionerna till en positiv upplevelse för dem.

Inkludering, bemötande och måluppfyllelse går in i varandra, och de är alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer av lärare i ämnet Idrott och hälsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och måluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsättningar. Vi har använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lärare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsättningar, gemensamt för alla lärare är att de arbetar på gymnasiet. Resultatet från intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som används i ämnet Idrott och hälsa skiljer sig befintligt åt mellan olika skolor. Detta har en stor inverkan på hur elever med fysiska funktionsnedsättningar blir bemötta i ämnet. Två av de intervjuade lärarna upplevde att det kunde finnas ett negativt bemötande mot elever med fysiska funktionsnedsättningar. Samtidigt var alla lärare överens om att bemötandet mellan elever går att påverka genom undervisning. Ingen av de intervjuade lärarna upplever måluppfyllelsen för elever med fysiska funktionsnedsättningar som något problem. Däremot var det bara fyra lärare som kände till att det finns undantagstillstånd som ger en lärare rätt att bortse från kunskapskrav. Utbildningsbakgrunden hos lärare diskuteras också, där alla sex intervjuade lärare upplever att det inte fått tillräckligt med utbildning från universitetet för att arbeta med inkludering. Lärarna upplever också att ansvaret för vidareutbildning ligger på dem och inte på skolan. Samtidigt är alla lärare överens om att det är lärarens ansvar att alla elever blir inkluderade oberoende om eleven behöver stöd eller inte. Två lärare lyfter också fram att det är av största vikt att eleven själv vill bli inkluderad, annars kan en exkluderande situation uppstå.