Studiens syfte var att undersöka hur åtta elever i inkluderande verksamheter med diagnosen lindrig utvecklingsstörning upplever sin skoltid med fokus på lärande och delaktighet. Genom elevernas berättelser ville vi få en bild av hur de upplever delaktighet på olika nivåer i undervisningen. Målsättningen var att utifrån ett inifrånperspektiv försöka ta reda på hur de insatser syftande till delaktighet och inkludering som de aktuella eleverna deltagit i haft inverkan på deras kunskapsutveckling - enligt eleverna själva - samt vilka didaktiska metoder och strategier som de anser gynnar det egna lärandet. Genom en fenomenologiskt inspirerad kvalitativ ansats undersökte vi respondenternas upplevelser och erfarenheter kring delaktighet och kunskapsutveckling. Som datainsamlingsmetod för detta ändamål valdes semistrukturerade intervjuer med karaktär av samtal. 14 samtal genomfördes och transkriberades. I centrum för samtalen låg respondenternas egna utsagor. Resultatet visade att de tillfrågade eleverna på det stora hela har bestämda uppfattningar om vad de anser vara viktigt att lära sig under sin skoltid för att få så bra förutsättningar som möjligt inför framtiden. De anser i mångt och mycket att de får möjlighet att lära sig just detta, men påtalar samtidigt att de utmaningar de ställs inför inte alltid är på rätt nivå. Eleverna kan ge många exempel på under vilka förutsättningar de lär sig bäst gällande sådant som anpassningar i miljö, material och vuxenstöd - men de framhåller inte inkludering som den viktigaste faktorn för utveckling av sina kunskaper. Snarare tyder resultatet på att delaktighet i grupper där elevernas stödbehov tillgodoses och där de kan uppleva gemenskap utan att skiljas ut anses vara de viktigaste förutsättningarna för trivsel och lärande.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om inkludering i förskolan, samt hur detta begrepp uppfattas och tillämpas i ett antal förskolor i Sverige idag. Det är vidare att undersöka hur pedagoger ser på möjligheter och eventuella hinder med inkluderingsarbetet på förskolan. Studien vilar på en hermeneutisk grund då det i förskolan handlar om att tolka och förstå, vilket är samstämmigt med hermeneutikens grundtankar. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade personliga intervjuer används för att samla in empiriskt material. Empirin har transkriberats och analyserats och teman har frambringats ur detta material. Resultatet av denna studie visar på att inkludering i förskolor är komplext och svårtolkat. Det är ett ord som inte finns med naturligt i förskolan, trots att samtliga pedagoger som intervjuades var överens om att de bör arbeta inkluderande i förskolan. Denna studie visar också att läroplanen har indikationer på att ett inkluderande arbetssätt bör tillämpas trots att detta inte står ordagrant i läroplanstexten. Pedagoger inom förskolan har för lite kunskap för att kunna möta alla barns olikheter visar denna studie. Det finns dock lösningar på detta, och denna kunskap skulle kunna ökas genom att begreppet lyfts mer och bringar samtal inom verksamheter, så att förskolan står på en gemensam grund vad gäller förhållningssätt och barnsyn. Förskolan är en flexibel arena som är i ständig förändring där pedagoger gör små och stora anpassningar efter rådande omständigheter. Trots att förskolan har stora möjligheter att förändra och anpassa, så att inkludering av alla barn blir möjlig, vittnar personal om att det är för dåligt anpassade lokaler i många förskolor idag. Det finns inte heller tillräckligt med resurser för att kunna dela barngrupperna, vilket är en lösning till att arbeta inkluderande enligt pedagogerna i denna studie.

En skolgång med bra kvalitet, oavsett om du har en diagnos som påverkar skolgången eller inte, är en viktig skyddsfaktor i livet. Elevernas olika förutsättningar påverkar arbetet i skolan och en diagnos från en medicinsk expert har ofta en större tyngd i samhället (och skolan) än en pedagogisk. Den här studien syftade till att undersöka vilka rekommendationer som gavs från medicinska experter till lärare, som arbetade i grundskolan, i samband med utredningar av elever, undersöka hur dessa formulerades i skrift samt hur rekommendationerna kan förstås i förhållande till skolans förutsättningar och författningar. Det var en kvalitativ studie, med tematisk analys, där rekommendationerna från medicinska experter samlades in från totalt 18 utredningar. Resultatet omfattade en stor mängd rekommendationer som tematiserades som individorienterade rekommendationer, skolans hela värld, miljö, språk, skolan och hemmet, åtgärder utanför skolan samt integrerade påståenden och/eller beskrivningar. Studien belyste de rekommendationer som eleverna fått, vilka formuleringar (val av uttryck) som fanns i dessa rekommendationer samt möjligheter och svårigheter som dessa rekommendationer kunde skapa i skolans verksamhet och i förhållande till de författningar som skolan måste rätta sig efter. De ordval och formuleringar som de medicinska experterna använde lämnade ett stort tolkningsutrymme. Rekommendationerna kunde vara komplicerade att tolka men kan samtidigt vara en tillgång för lärare att använda i sin undervisning. En implikation var att rekommendationerna tillsammans blir ett pedagogiskt upplägg till lärare, vilket kan skapa en situation där elever med diagnos tilldelas så mycket tid och uppmärksamhet från läraren att elever utan går miste om värdefull undervisningstid. Studien var viktig då den fokuserade på ett outforskat område och den kan vara av relevans för de professioner som berörs av dessa rekommendationer eller samarbetar omkring elever som diagnostiseras.

Syftet med den här kvalitativa studien är att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete och sitt förhållningssätt kring mångfalden i utbildningen med fokus på regnbågsfamiljer. Frågeställningarna som valts ut för att syftet ska besvaras är: Hur beskriver pedagoger sitt arbete med att synliggöra mångfalden i förskolan med fokus på regnbågsfamiljer? Vad anser pedagoger att det kan bli för konsekvenser om mångfalden i förskolan inte tas tillvara på? I studien genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med pedagoger ifrån HBTQ– certifierade förskolor. Analysen av det empiriska materialet skedde utifrån hermeneutiken. Resultatet visade på ett arbetssätt där pedagogernas förhållningsätt var i fokus. Vikten av att reflektera över material, miljön samt språkbruk visade sig vara gynnsamt för inkluderingen av regnbågsfamiljer i utbildningen. Resultatet påvisade även olika konsekvenser av att inte inkludera regnbågsfamiljer i utbildningen samt de positiva konsekvenser som det medför. Resultatet belyser betydelsen av att redan i förskolan arbeta med att bryta normer i samhället.

Syftet med studien är att få mer kunskap om hur skolor, på organisations- och gruppnivå, organiserar och genomför undervisning för att SUM-elever ska nå målen utifrån kunskapskraven i matematikämnet i slutet av årskurs 3. Studien presenterar tidigare forskning inom området specialpedagogik tillsammans med exempel på framgångsrika arbetssätt och undervisningsmetoder i mötet med elever i matematiksvårigheter. Studien utgår från en semistrukturerad kvalitativ intervju som genomförts med sex pedagoger och tre skolledare på tre olika skolor. Resultatet synliggör att skolor genomför specialundervisning på skilda sätt, vilket speglar deras specialpedagogiska perspektiv. Majoriteten av informanterna argumenterar för att specialundervisning ska ske både i klassrummet och utanför. Resultatet visar även att informanterna anser att en-till-en-undervisning är den mest framgångsrika metoden i mötet med SUM-elever. Slutsatsen blir att den inkluderande skolan inte är för alla, med anledning att delaktighet inte kopplas till var eleven befinner sig utan till en känsla hos eleven.

Genom en kvalitativ metod kartlägger studien sju pedagogers upplevelser av hur mångkulturella skolor och fritidshem didaktiskt arbetar med inkludering av elever med migrationsbakgrund sett ur perspektivet friluftsliv på fritidshemmet. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet och det situerade lärandet. Studiens resultat visar på olikheter i arbetssätt mellan de skolor som ingått i studien, där en av de tre undersökta skolorna har ett mindre arbete med friluftslivsundervisning och två av skolorna har ett mer ingående arbete. Studien slutsats är att språket som medierande redskap tillsammans med platsen spelar en stor roll för inkluderingen till friluftslivsundervisningen i skolan och fritidshemmet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex stycken grundskollärare individualiserar för och inkluderar elever som är i generella matematiksvårigheter, i matematikundervisningen. Denna studie är baserad på semistrukturerade intervjuer som utförts med sex stycken grundskollärare från årskurserna 1–3. Studiens resultat analyseras med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter, Vintereks (2006) nio olika individualiseringsformer samt Asp-Onsjös (2006) tre inkluderingskategorier. Studiens resultat visar att grundskollärarna som intervjuades både inkluderar och individualiserar för elever i generella matematiksvårigheter, på flera olika sätt. Det finns inte ett sätt som passar alla elever utan det gäller att man som grundskollärare är öppen för att prova nya metoder och uttrycksformer. Lärarna är alla överens om att det handlar om att utgå från varje barns bästa för ögonen och att det är viktigt att allas olika behov tillgodoses. Grundskollärarna nämner dock att tiden är ett hinder när det kommer till individualisering och inkludering, att det inte finns resurser nog som kan stödja klassläraren i inkluderings- och individualiseringsarbetet. Ytterligare ett hinder som lärarna nämner är att kunna inkludera samtidigt som du som klasslärare individualiserar. En av lärarna förklarar dock att det går att inkludera genom att individualisera, det ena utesluter inte det andra.

Syftet med studien var att ta reda på hur idrottslärares ledarskap påverkade inkluderingsmöjlighet-erna för elever i grundsärskolan och grundskolan. Det är lärarnas perspektiv på ledarskap som är av betydelse för undersökningen. Studien lyfter även fram hur förutsättningar för lärarna skiljer sig i grundsärskolan och grundskolan. Det gjordes genom att intervjua sju stycken idrottslärare som hade erfarenhet från både grundskolan och grundsärskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer vil-ket gör att studien är uppbyggd på olika karaktärer, upplevelser och specifika egenskaper som lyfts fram i svaren. Studien är en innehållsanalys som strävar efter att urskilja skillnader och likheter i analysen. Resultatet visar hur lärare ser på begreppen inkludering och förutsättningar hos idrottslä-rare. Det visar även att idrottslärares syn på ledarskap skiljer sig beroende på vilken skolform lärar-na undervisar i. Slutsatsen i studien var att förutsättningarna lärarna hade påverkade ledarskapet vilket i sin tur avgjorde om det skulle bli en lyckad inkludering i undervisningen.

BakgrundI bakgrunden ges en beskrivning för forskning kring ämnet diagnosen autism. Det kommer även en forskning kring vad forskningen säger om diagnosen autism idag. En framställning av olika styrdokument som förskolan ska följa i sitt arbete för att förhindra diskriminering i arbetet med barnen. I undersökningen tas inkluderingsbegreppet upp samt specialpedagogers förhållningssätt, arbetsmetoder och likabehandlingsplanen. Den teoretiska utgångspunkt som används i undersökningen är Bengt Perssons teori som belyser det relationella och kategoriska perspektivet med barn som har särskilda behov.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka och analysera hur några specialpedagoger i förskolan arbetar med de barn som har fått diagnosen autism. Meningen är att förstå hur specialpedagoger bemöter och förhåller sig till dessa barn.MetodUndersökningen är kvalitativ och intervju har använts som metod. Två specialpedagoger som är verksamma på samma förskolor intervjuades samt tre specialpedagoger som arbetade på en habilitering.ResultatFörhållningsätt och bemötande var viktigt enligt specialpedagogerna oavsett om barnet hade en diagnos eller inte. Specialpedagogerna var medvetna om läroplanens riktlinjer och att de var svåra att uppnå med de barn som hade diagnosen autism. I resultatet framkom det att specialpedagogerna hade stor kunskap och erfarenhet kring olika arbetsmetoder i sitt arbete med barnen som har diagnosen autism. I undersökningen framkom det att specialpedagogerna menade att de inte var så insatta i likabehandlingsplanens innehåll och att de arbetade med värdegrundsfrågor som är en del av likabehandlingsarbetet. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundI bakgrundsavsnittet definierar vi centrala begrepp i studien. Vi redogör även förstyrdokument och tidigare forskning. Områden som tas upp i tidigare forskning är barnsolikheter i en inkluderande miljö, det individuella och det kollektiva, kommunikationens betydelse samt pedagogens roll i arbetet med barns perspektiv och intresse.SyfteSyftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers uppfattningar kring hur barnsolikheter tas tillvara i förskolans dagliga verksamhet. De frågeställningar som ligger till grund för vår undersökning är följande:• På vilket sätt resonerar pedagoger kring barns olikheter?• På vilket sätt upplever pedagoger att de tar tillvara på barns olikheter?MetodI undersökningen har vi använt oss av intervju som redskap. Vi intervjuade sex stycken förskollärare på förskolorna Berget och Dalen. Vår teoretiska utgångspunkt förundersökningen är Schibbyes (2006) dialektiska relationsteori, där tillerkännande är ett centralt och överordnat begrepp.ResultatI resultatdelen redogör vi för sex pedagogers uppfattningar kring barns olikheter. Områden som har tematiserats är följande: ordning och disciplin, smågrupper, ålder och åldersintegrering, barns inflytande samt ekonomi och resurser. Resultatet visar att de stora barngrupperna och för lite personal begränsar pedagogernas arbete med barns olikheter. En olikhet som tas upp av samtliga pedagoger är åldern och hur barns olikheter kan påverkas av 3 den åldershomogena kontra den åldersintegrerade barngruppen. Vidare känner pedagogernaatt de måste ta till disciplinerade åtgärder för att hantera den variation som finns ibarngruppen. Pedagogerna redogör även för deras arbetssätt när de menar att de delar inbarnen i smågrupper för att kunna hantera barns olikheter. / Program: Lärarutbildningen