Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare och skolledning tänker om specialpedagogik. Skolan ska tillgodose varje elevs behov och skapa förutsättningar så att alla når måluppfyllelse. Skolverket har sitt tydliga uppdrag med att alla barn, ungdomar och vuxna ska få en bra utbildning. Skolverket arbetar även med trygghet för alla elever och att rätt stöd och hjälp ska finnas för att eleverna ska nå målen. De ger stöd till personal och chefer på skolor och i kommuner (Skolverket, Vad är Skolverket?). Skolverket anger därmed ramarna som ska följas i undervisningen i varje skola med sin verksamhet och till all pedagogisk personal. Det är ett viktigt steg att beröra detta perspektiv utifrån den grundläggande bas som Skolverket ger för skolans utbildning av elever. Skolinspektionen klargör i en sammanställning av forskningsresultat att resultaten för svenska elever sjunker i internationella kunskapsmätningar (Skolinspektionen, Framgång i undervisningen, s. 2). Tidigare forskning visar att elevers problem med att läsning och skrivning brukar beskrivas med två olika begrepp. De fungerar synonymt med varandra även om de skiljer sig lite åt. Det ena begreppet är läs- och skrivsvårigheter och används för de elever som inte har de färdigheter som förväntas med hänsyn tagen till den ålder och den årskurs hen går i. Det andra begreppet är dyslexi och det används inom specifika läs-och skrivsvårigheter och det definieras oftast något snävare i det stora hela jämfört med det första begreppet (Asmervik, Ogden, Rygvold, 2001, s. 15). Karin Taube hävdar i sin bok Läsinlärning och självförtroende ett välkänt faktum, att det finns en stor grupp elever med läs- och skrivsvårigheter som inte är relaterade till begåvningsbrister. För de flesta elever handlar det med största sannolikhet inte heller om specifika läs - och skrivsvårigheter som kan höra till någon form av svaghet eller ”defekt”. Taube menar däremot att dessa elever redan i tidigt stadium har hamnat i ”onda cirklar” (Karin Taube, 2007, s. 64). Metoden som har använts för denna undersökning har varit intervjuer via mail. Arbetet med intervjuerna har genomförts med sex stycken pedagoger på en skola i Södermanland. Denna samling informanter blir varken till antalet eller med geografiskt läge representativa för hela landet Sverige. Samtliga har svarat relativt olika på frågorna och troligtvis beror detta på att de har olika befattningar inom skolans område. Resultatet kan sammanfattas med att en ämneslärare har mindre insikt i vad andra lärare tycker om metodval för att bearbeta elevers läs- och skrivsvårigheter. Specialpedagogen har goda exempel på vilka metoder som är lämpliga att användas för elever med läs- och skrivsvårigheter och precis som för ämnesläraren är kollegornas val av lämpliga metoder för att bearbeta läs- och skrivsvårigheter okända. Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att ju närmare specialpedagogiken personalen jobbar desto tydligare exempel framkommer i intervjuerna. Ämneslärarna har sina uppfattningar och de skiljer sig något från specialpedagogens och speciallärarens. Hur skolledningen tänker och hur de ser på sin uppföljning av sitt arbete är en fråga som egentligen bara biträdande rektor aktivt svarade på. Då det nämns att uppföljning ingår i det systematiska kvalitetsarbetet som skolan genom skolprojektet har fått mer struktur på och som de ska använda sig av återkommande varje år. Där kommer uppföljningen automatiskt och risken för att de missar något bör rimligtvis minska.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare ser på begreppet inkludering, hur de arbetar idag samt om det finns några faktorer som påverkar lärarnas möjligheter att arbeta inkluderande. Detta med förhoppning om att denna uppsats skall vara ett stöd för blivande såväl som aktiva gymnasielärare i deras arbete för att inkludera elever i undervisningen. Som metod för denna uppsats används en kvalitativ intervjumetod med komplement från tidigare genomförda klassrumsobservationer. I denna uppsats förs det ett resonemang kring att lärare kan se på inkludering på olika sätt. Till exempel att inkludering handlar om att elever med olika kulturer, olika kunskapsnivåer och behov ska vara en del av sin klass och skola. Att lärare arbetar inkluderande genom att på olika sätt anpassa sin undervisning utifrån elevernas behov och genom att skapa relationer med elever. Det förs även diskussioner kring hur faktorer som ekonomi, kunskap och kompetens samt tid påverkar lärarnas möjligheter att utveckla ett inkluderande förhållningssätt.

Jag ser att vårt samhälle kliver in i en era av en tydligare globalisering och ett mångkulturellt samhälle där vi behöver gå ifrån vårt monokulturalistiska synsätt och se mångkulturen som en framgång och en resurs. Att se mångkulturen som en resurs kan ibland ses som en utopi snarare än en reell framtid, vår uppgift som lärare är tydlig när det kommer till inkludering och att låta alla elever ha rätt till en jämlik skolgång. Alla elever ska ges förutsättningar att klara av den svenska skolan oavsett kulturell och språklig bakgrund.   Med detta arbete vill jag vara med och bidra till debatten om undervisning till elever med annat modersmål än svenska samt annan kulturell bakgrund. Med hjälp av åtta vetenskapligt granskade artiklar genomfördes en komparativ innehållsanalytisk studie där syfte har varit att hitta gemensamma nämnare för vad som kan vara till hjälp för lärare som står inför en ökad mångkulturell fördelning av elever i sina klassrum. Resultatet visar att det finns en tydlig vinning i att förstå och lära sig om elevernas kulturella bakgrund för att skapa en så god lärsituation som möjligt. Det finns också tydlig vinning i att låta eleverna förklara sig och ta hjälp av sitt första språk i undervisningen. Det skall dock tilläggas att det resultat jag fått fram inte på något sätt är problemfritt, flera faktorer spelar in för att lärare skall kunna implementera dessa förändringar i sitt arbete så som tidsaspekten, samt vilket värde lärare lägger på elevernas tidigare skolgång.

Syftet med studien är att undersöka om och hur andraspråkselever blir inkluderade i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen. Det har skett utifrån frågeställningen, Hur arbetar lärare i ämnena SO och NO med inkluderingen av andraspråkselever i undervisningen? . De metoder jag har använt mig utav är, systematiskt observation, deltagande observation samt semistrukturerade intervjuer. Mitt urval är baserat på antalet andraspråkselever i klassen då det är en skola på enbart nio klasser. Resultatet är framtaget med hjälp utav ett observationsschema samt från intervjuerna. De slutsatser jag kommit fram till är att ämneslärarna arbetar effektivt med försöket att inkludera eleverna men det brister i kompetens kring andraspråksinlärning, vilket resulterar i att det inte blir en likvärdig skolgång.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra hur speciallärare arbetar med inkludering och vilka svårigheter och utmaningar de stöter på i arbetet. Till grund för undersökningen ligger en översyn av vad styrdokument och skollag säger om elevers rätt till lika undervisning, men också redogörelse av vad forskning säger om begreppet inkludering och om speciallärares arbete. Den empiriska studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem utbildade speciallärare på olika grundskolor i samma kommun. Studiens resultat visar att inkludering huvudsakligen definieras som att elever i behov av särskilt stöd har en klasstillhörighet och att stödet ges i klassen som eleven tillhör, men också att allt arbete utgår från elevens individuella behov. Mycket av speciallärarens arbete utgörs av undervisning och mindre av handledning och förebyggande arbete, vilket visar på brister i kunskap om speciallärares kompetenser hos såväl kollegor som skolledning. Viss undervisning sker också i mindre grupp, Utmaningar och svårigheter som präglar speciallärares arbete är en känsla av att inte räcka till, av att mer resurser hade behövts, men också emellanåt en bristande samsyn mellan speciallärare och lärarkollegor av vad speciallärares uppdrag är eller hur man bäst ska arbeta inkludernade, med elever i behov av särskilt stöd. Därmed bekräftar studien också de dilemman som kännetecknar inkluderingsarbetet enligt forskningen

Alla elever ska få en likvärdig utbildning och undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Vissa elever har inga svårigheter med att nå målen i matematik. Medan andra hamnar i matematiksvårigheter och behöver därför extra stöd för att uppnå kunskapskraven för årskurs tre. I den här studien undersökte vi hur lärare i årskurs tre upptäcker och stöttar elever i matematiksvårigheter. Resultaten samlades in genom intervjuer samt observationer av fyra verksamma matematiklärare på fyra olika skolor. Resultatet visar att lärarna upptäcker elever i matematiksvårigheter genom diagnosmaterial och med sina tidigare erfarenheter. Ju fler år som verksamma lärare desto fler kännetecken har lärarna i studien för att upptäcka dessa elever. Till exempel fler konkreta material och arbetssätt så som sorteringsövningar eller om eleverna behöver beröra föremålen när de räknar. För att stötta elever i matematiksvårigheter betonar informanterna vikten av väl genomtänkt undervisning, olika hjälpmedel och ett varierat arbetssätt eftersom elever lär sig på olika sätt. Vi fick även syn på olika möjligheter samt svårigheter som lärare stöter på i matematikundervisningen med elever i matematiksvårigheter med hänsyn till begreppet inkludering.

Sverige genomgår en utveckling där en generationsväxling som har formats av tidigareflyktingströmmar från exempelvis forna Jugoslavien och Mellanöstern. Även idag tar Sverigeemot och hjälper individer med utländsk bakgrund in i det svenska samhället. Detta innebäratt skolor också står inför en förändring som skall anpassa sig till behovet som finns isamhället. Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur elever med utländskbakgrund i årskurs nio i en mindre svensk kommun upplever sin idrottsundervisning utifråninkluderande aspekter. Ett delsyfte är att undersöka hur läraren upplever att hon/han formarsin idrottsundervisning utifrån inkluderande aspekter. Denna studie har bedrivits medkvalitativa forskningsmetoder, metoderna vi har använt oss av är intervjuer och observationer.Insamlingen av empirisk data är gjord på två grundskolor i mellersta Sverige med sammanlagttvå lärare och sex elever. I resultatet går det att utläsa att lärarna anser att delaktigheten inomundervisningen är viktigt. Från elevernas upplevelser kan vi konstatera att de upplever attläraren inte lyssnar på dem, samt att genomgångarna av olika aktiviteter kan brista. Resultatetvisar också att elevernas motivation gentemot och delaktighet i idrottsundervisningen kanavta. Att relationen mellan de olika aktörerna inom idrottsundervisningen kan bidra till ökadmotivation, men även hämma den.

Skolans värdegrund och uppdrag vilar på att alla barn och ungdomar har rätt till en likvärdig utbildning och därmed ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar. Med detta avses att undervisningen inte kan utformas lika för alla elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolans senare år i ämnet idrott och hälsa arbetar för att skapa en inkluderande undervisning för elever med funktionsnedsättning samt deras syn på inkludering av elever med funktionsnedsättning. I studien valdes kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med åtta lärare i skolämnet idrott och hälsa och en fenomenografisk ansats tillämpades för att analysera det empiriska materialet. I resultatet framkommer det att lärarna hade en positiv inställning till inkludering och att de såg flera möjligheter och vinster både individuellt och socialt för barn med och utan en funktionsnedsättning. Men även att lärarna med mindre erfarenhet och utbildning inom anpassad fysisk aktivitet känner sig osäkra och efterfrågar därmed mer kompetensutbildning men också utrymme och material för att kunna bedriva en mer meningsfull undervisning.

Idag återfinns många särskolor och grundskolor i en gemensam skola där skolornas lokaler och omkringliggande miljöer delas. När särskoleklasser finns i den reguljära skolans byggnader kallas det för lokalintegration. Studiens syfte är att undersöka hur lärare, från både särskola och grundskola, upplever att arbeta i en verksamhet där båda skolformer finns. Genom halvstrukturerade intervjuer med åtta lärare har material samlats in rörande vilka svårigheter och möjligheter lärarna ser med lokalintegrerade särskoleklasser i grundskolan. Genom de teoretiska perspektiven Specialpedagogiskt dilemmaperspektiv och Översättning som organisationsmodell förs ett resonemang huruvida skolor där båda skolformerna verkar är inkluderande. Skolorna, där de intervjuade lärarna arbetar, anordnar specifika tillfällen och evenemang som frilufts- och temadagar där elever och personal från grund- och särskolan träffas. Utöver dessa gemensamma aktiviteter finns få tillfällen där skolformerna möts. Lärarna uttrycker att det kan bero på okunskap kring funktionsnedsättningar och en rädsla för ökad arbetsbörda. Samtidigt visar lärarna en bild som speglar en positiv inställning inför ett inkluderande arbetssätt.

The topic of this study is how methods for literacy development are used in upper secondary school education for poor comprehenders. The work was based upon the questions: 1) How do secondary school teachers employ methods for literacy development in their classroom instruction, with special focus on poor comprehenders? 2) How do secondary school teachers perceive that they employ methods for literacy development, with special focus on poor comprehenders? 3) What differences and similarities are there between the teachers? Two methods were used; classroom observations and interviews of three Swedish as a foreign language teachers and three first language content area teachers.  The results showed that all teachers employ different methods that enhance educational quality as well as literacy development strategies that have been proven beneficial for poor comprehenders. Variations in methods used are generally due to individual discrepancies in preferences rather than differences between first and second language teachers. The conclusion is that teachers who apply methods for literacy development should be able to adapt their whole class instruction according to the needs of poor comprehenders without lowering instructional quality.