The aim of this essay is to investigate how to work in a projectwhen to reach a new audience. We have seen that a large part oflibrarywork can not be measured using numbers and statistics, andconsider that this work should be recognized. The essay startingpoint is a project run by the City of Malmö, the Ida Project. Theproject approached a new target group for the library with the focuson non-instrumental activities, where the project's goal was to workwith empowerment, proximity and information. Thus, we see aninterest in studying the lessons learned here. To answer the aim ofthe essay we pose three questions;Did the projects location have any significance for theimplementation of the project?Did the project promote any meetings within the group?How did the libraries work to include the target group in society?We have used qualitative interviews and four libraries wereinterviewed. We use the model developed by Casper HvnegaardRasmussen, Henrik Jochumsen and Dorte Skot-Hansen (2011) asan analytical tool to see how the Ida Project has worked to reachtheir target audience. Our conclusion is that the project contributeda more flexible library that could operate outside traditionalboundaries. The project strengthened the library's non-judgmentaland secure environment. The project promoted various meetings inan inclusive environment and contributed to creative alliances onseveral different levels.

Denna litteraturstudie har genomförts med syftet att redogöra för hur den svenska grundskolan har arbetat med att inkludera romska barn. Fokus har legat på de problem som funnits, sett ur majoritetssamhällets perspektiv, hur arbetet skett för att komma tillrätta med problemen samt vad detta arbete har gett för resultat. Studien söker vidare svar på hur detta arbete har tagits emot i de romska grupperna. Inledningsvis ges en kort överblick över romernas historia med betoning på Sverige och sedan presenteras studiens resultat som svarar på frågorna: – Vilka problem har det enligt majoritetssamhället funnits i samband med romska barns inkludering i den svenska grundskolan? – Vilka metoder har förespråkats som lösningar på dessa problem? – Har det gått att se något resultat av metoderna som använts? – Hur beskrivs mottagandet av de olika metoderna i de romska grupperna? Resultatet presenteras kronologiskt uppdelat i tidsperioderna 1930-1956, 195 -1980, 1980-2000 samt Efter år 2000. För varje tidsperiod redovisas resultatet under fyra rubriker som svarar mot de fyra frågorna ovan. Avslutningsvis förs en diskussion om litteraturstudiens resultat, vilket sätts i relation till den franske sociologen Jean-Pierre Liégeois tankar om skolans betydelse för de romska grupperna.

Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlända elevers skolgång ser ut de första åren i Sverige. Min studie behandlar nyanlända elever mellan 16-20 år. Syftet med uppsatsen är att redogöra för nyanlända elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhälle. Här är syftet tätt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgång samt betydelsen av samhällsorientering för dessa nyanlända elever. Jag har använt mig av kvalitativ intervjumetod för att få fram mitt resultat. Materialinsamlingen har utgått från myndighetsrapporter och styrdokument. Här har även en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan kommit till användning som ett analytiskverktyg. Min studie utgår från två teorier som har sociologiska karaktärer, det interkulturella perspektiv och sociokulturella perspektiv. Resultatet har utgått från elevgruppens beskrivningar av sina upplevelser. Viktiga delar av elevernas upplevelser av inkludering i skolan och samhället var lärarens betydelse, skolmiljön, undervisningen och känslan av utanförskap. Uppsatsens slutsats är att elevernas upplever lärarrollen som positiv för deras lärprocesser och att eleverna inte upplevde inkluderingen inom skolan och samhället som lyckad. Vidare är det främst känslan av utanförskap som är den största problematiken. De nyanlända eleverna upplevde även att den lilla samhällsorientering som bedrivs i utbildningen är positivt för deras integrationsprocess.

Syftet med studien är att beskriva lärares skönlitterära högläsning i åk 4-6 med fokus mot elevers möjligheter för lärande. Särskild uppmärksamhet riktas mot möjligheter för lärande för elever i behov av särskilt stöd.   Studien har en kvalitativ ansats och utgår från ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Datainsamlingsmetoden är inspirerad av etnografi och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt med en total observation, vilket innebär att forskaren finns i rummet och observerar men inte deltar. Sammanlagt fem lärare, som undervisar i årskurserna 4-6 intervjuades och observerades. Resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys.   Resultatet visar att lärare i åk 4-6 har olika syften med skönlitterär högläsning. Lärare menar att högläsning utvecklar elevers språk, motiverar elever att läsa själva, utvecklar elevers diskussionsförmåga samt lugnar ner elever i olika situationer. Resultatet visar dock att högläsning mest används för att modellera läsförståelsestrategier. Resultatet visar även att skönlitterär högläsning kan inkludera elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom lärares högläsning ges elever med avkodningssvårigheter möjlighet att möta samma text som övriga elever. Lärare diskuterar ord och begrepp tillsammans med eleverna för att öka ordförståelsen, vilket kan vara ett sätt att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter. De lärare som deltar i undersökningen använder högläsningen för att modellera läsförståelsen. Detta kan ge elever med läsförståelseproblem en chans att få strategier för att möta en text. Elever med läsförståelseproblem har då möjlighet att vara inkluderade i undervisningen.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om idrottslärares arbetssätt med fokus på delaktighet för inkluderade grundsärskolelever i den kommunala grundskolan. En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har används med ett systematiskt urval av informanter baserat på grundsärskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner. Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hälsa, enligt lärarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsärskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. Idrottslärarnas arbetssätt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestå av nivåanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att välja bland, fokus på struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner. Slutsatser är att förutsättningarna till delaktighet för grundsärskolelever i högstadiets idrottsundervisning är begränsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lärarna, avgöra om rätt förutsättningar kan ges till enskilda grundsärskoleelever och till de aktiva idrottslärarna. I och med detta läggs ett stort ansvar på idrottslärarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet.

Detta examensarbete handlar om inkludering och exkludering i förskolan. Teoretiska utgångspunkten i detta arbete är det fenomenologiska perspektivet, då syftet med arbetet är att undersöka hur föräldrar upplever inkludering och exkludering i förskolan, vad föräldrarna anser vart ansvarsfördelningen mellan hem och förskola går samt hur föräldrarna upplever dialogen mellan hem och förskola. För att samla in relevant data har jag använt mig av intervju med föräldrar från två olika förskolor för att få en större vidd på min insamlade data. Föräldrarnas upplevelser och tankar om inkludering och exkludering är lika varandra, merparten av föräldrarna hade samma tankar och upplevelser om just inkludering och exkludering. Ansvarsfördelningen mellan föräldrarna och förskolan råder det delade meningar mellan föräldrarna likaså dialog mellan förskolan och hemmet. En del av de tillfrågade föräldrarna upplevde att dialogen mellan förskola och hemmet var obefintligt vilket är synd då det står i LPFÖ98 reviderad 2010 att förskolan och förskollärarna ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna såg på sitt förhållningssätt samt hur de arbetade för att få en fungerande inkludering för barn med Downs syndrom. Vi ville se vilka svårigheter som kunde förekomma samt hur pedagogen förhöll sig till denna inkludering undersöktes också. I denna studie beskrivs olika hjälpmedel som används i verksamheten för att stödja och förenkla inkluderingen för barn med Downs syndrom. De metoder som användes i detta arbete var semistrukturerade samt strukturerad intervjuer samt strukturerade observationer. Vår teoretiska utgångspunkt i detta arbeta har varit inkludering och Vygotskijs teori har varit vägledande i denna studie. I denna studie har vi kommit fram till att pedagogerna har en betydande roll för inkluderingen mellan barnen. Andra faktorer som spelar en stor roll för inkluderingen är även den pedagogiska miljön samt den sociala samvaron.

Studiens övergripande syfte är att på en skola, söka kunskap och undersöka hur pedagoger och rektorer med erfarenhet av samverkan mellan grundsärskola och grundskola, uppfattar denna samverkan. Ett delsyfte med studien är att kunna ta fram och bidra med ett underlag till skolans fortsatta utvecklingsarbete genom att påvisa vilka problem och utmaningar man ser i den aktuella skolkulturen. Arbetet utgår från en socialkonstruktivistisk ansats i den bemärkelsen att innebörden av inkludering och tillämpandet av inkludering är något som konstrueras. Utifrån mitt syfte valde jag att använda mig av en fallstudie som forskningsmetod. Som datainsamlingsmetoder användes kvalitativa forskningsintervjuer vilka var halvstrukturerade samt en enkätundersökning. Nio intervjuer genomfördes med deltagarna i skolans ”inkluderingsgrupp” medan enkätundersökningen riktade sig till skolans resterande pedagoger. Studiens resultat har analyserats fram genom en kvalitativ innehållsanalys där sex kategorier ( Gemensamma aktiviteter, En skola för alla, Ledningens roll, Delaktighet, Engagemang och vilja, Mål och policy ), analyserades fram utifrån studiens övergripande syfte. Därefter analyserades ytterligare fem kategorier fram ( Möten, Gemenskap och delaktighet, Sociala förmågor, Kunskapsutveckling, Olikhet som tillgång ), utifrån studiens frågeställningar. Enkätresultaten har grupperats och analyserats utifrån studiens frågeställningar och de teoretiska utgångspunkterna. Slutsatser som jag drar utifrån den här studien är att studiens deltagare ser att samverkan och dess innebörd varierar. Samverkan ses som något positivt som bl.a. kan leda till en högre grad av inkludering och en skola för alla. Det finns dock en del hinder och det kräver vissa förutsättningar. Lärares attityder, rektors betydelse, övergripande mål och policy och samarbete var några förutsättningar som sågs som betydelsefulla. Alla deltagare verkade dock se samverkan som något positivt. Rektorerna behöver dock vara aktivt delaktig samt leda och styra arbetet i en riktning som gör att samverkan kan utvecklas. En god idé kan vara att kartlägga skolans behov, problem, förutsättningar och hinder, som ett stöd för det fortsatta utvecklingsarbetet. Det behövs också tid och utrymme för personalen att utveckla samarbete i olika konstellationer.

Vår erfarenhet är att skolan i Sverige har en tendens att sortera ut elever när problem uppstår, snarare än att titta på hur undervisningen organiseras och hur resurser fördelas. Skolan behöver ta ett helhetsgrepp på organisation, resurs och miljö så det kan bli en skola för alla.   Syftet med vårt arbete är att öka kunskapen om och söka möjligheter för inkludering i grundskolan av elever med utvecklingsstörning, genom att undersöka hur pedagogers syn på detta är i deras arbete och hur de arbetar med elever som läser efter grundsärskolans mål i grundskolan.   När det förs diskussioner kring En skola för alla ute på våra skolor kan man se en tendens att både lärare och rektorer är obekanta med många av de statliga styrdokumenten som reglerar rätten till undervisningen. Vår teoretiska grund vilar på Dewey, Goffman, Hattie, Skrtic och Vygotskij. Med stöd av deras teorier har vi undersökt hur elever, utvecklas genom undervisning i sociala sammanhang. Vår undersökning innehåller en kvalitativ metod i form av en webbenkät. Respondenterna är pedagoger som arbetar med elever som läser efter grundsärskolans mål och är inkluderade eller delvis integrerade i grundskolan. Resultatet visar att elever gynnas av att inkluderas och att det är viktigt att säkerställa kvalitet genom att öka kunskapen på skolorna kring utvecklingsstörning. Men även att hitta tid för samarbete och reflektion.

Examensarbetet fokuserar på hur undervisning av elever med generell språkstörning i samverkan mellan specialskola och grundskola kan utformas. Vidare har jag undersökt hur skolan inkluderar och anpassar undervisningen för målgruppen. Syftet med arbetet är att undersöka vilken typ av förändring som pedagoger anser behövs för att undervisningen ska bli bättre anpassad till målgruppen. Samt identifiera hur organisationen bör se ut för att skolan ska kunna genomföra nödvändiga förändringar.  Examensarbetet är en kvalitativ rapport baserad på intervjuer och observationer där fem pedagoger medverkat. Resultatet visade att det fanns en stor vilja hos pedagogerna att skapa lösningar i undervisningssituationerna men det krävdes struktur som måste komma från ledningen. För att elever med språklig sårbarhet ska få en skolgång som gynnar möjligheter att nå måluppfyllelse måste organisationen arbeta medvetet med att skapa goda förutsättningar för alla elever i skolan.