Syftet med denna rapport är att belysa hur matematikundervisningen för elever med ASD/Aspergers syndrom och matematiksvårigheter organiseras. Dessutom undersöka hur elever med denna problematik kan inkluderas i matematikundervisningen utifrån relevant och aktuell forskning. Rapporten utgår från en kvalitativ grund där två lärare har intervjuats och observerats. Resultatet visar att lärarna använder aktuell forskning som de upptäcker genom kollegialt lärande och olika media som lärarforum på internet, forskningsrapporter samt böcker. Eleverna får arbeta med grupparbeten vilket skapar en social tillhörighet och eleverna har tidigt fått stödstrukturer för att hjälpa varandra. Eleverna arbetar utifrån sina förkunskaper och sin kunskapsnivå. Lärarna och eleverna ser olikheter som en tillgång och är positiva till alla elever oavsett om de har problematik eller inte och arbetar utifrån att eleverna ska få en social och kunskapstillägnande inkludering, inte bara en rumslig sådan. Detta gör att lärarna kan släppa taget istället för att hålla handen genom matematikundervisningen.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka huruvida läromedel kan underlätta individanpassningen i ämnet idrott och hälsa på mellanstadiet. Då läromedel är ett brett begrepp har vi fokuserat på läromedel i form av läroböcker, lärarhandledningar och digitala läromedel. Studiens undersökningsmetod har varit av kvalitativ art och bestått av åtta intervjuer. Intervjupersonerna är alla verksamma inom ämnet idrott och hälsa och består av sju idrottslärare på mellanstadiet och en läromedelsförfattare som har skrivit läroböcker i idrott och hälsa. Den insamlade datan har därefter analyserats utifrån de teoretiska begreppen differentiering, inkludering och individanpassning. Resultatet av analysen visar att idrottslärarna i liten grad använder läromedel i undervisningen. Flera idrottslärare har inte undersökt vilka läromedel som finns inom idrott och hälsa och dessutom har några lärare slutat leta då de anser att läromedelsutbudet är för dåligt. Lärarna vill att ett läromedel inom idrott och hälsa ska vara utformat som en idébank där materialet har en tydlig koppling till läroplanen och involverar idrottsämnets teoretiska delar. Majoriteten anser att det finns svårigheter med att individanpassa undervisningen i idrott och hälsa och många menar att hinderbanor är en bra aktivitet för att inkludera samtliga elever. De moment i undervisningen som ansågs svårast var bedömning och betygssättning, vilket även känns igen i den tidigare forskning som studien presenterar. Bedömning och betygssättning var dessutom moment som idrottslärarna ansåg att läromedel skulle vara mest behjälpligt inom. Ett läromedel som är bra utformat och som används som ett stöd i undervisningen ansågs positivt av majoriteten av idrottslärarna, dock uttryckte många att läromedlet inte fick styra undervisningen. Denna studie visar på att idrottslärare är i ett stort behov av metoder och hjälpmedel för att bedöma, dokumentera och individanpassa undervisningen. Vår slutsats är att läromedel skulle kunna vara just det hjälpmedel som idrottslärare behöver för att underlätta dessa utmaningar.

Uppsatsens syfte är att undersöka gymnasieelevers upplevelser av inkludering och exkludering i religionsundervisningen. Genom en kvalitativ intervjustudie har data samlats in och analyserats med en fenomenografisk ansats och ett induktivt angreppssätt. Resultatet är kopplat till tre olika teman utifrån de intervjufrågor som gymnasieeleverna svarat på. De tre teman som resultatet utgörs utav är: elevernas upplevelser av religionsundervisningen, elevernas upplevelser av upprättandet av normer och diskursiva konstruktioner, samt elevernas upplevelser av klassrumsklimatets påverkan av inkludering, exkludering och normkonstruktioner. Vidare har dessa tre teman analyserats i olika kategorier utifrån upptäckta mönster i intervjusvaren. Resultatet av undersökningen påvisar att samspelet mellan elever, lärare och innehållet i religionsundervisningen tillsammans avgör och skapar normer och diskursiva konstruktioner kring föreställningar om vad som är rätt och fel. Flertalet elever har upplevt att klassrumsklimatet präglas av ett ”vi” och ett ”dem” som exkluderar, snarare än inkluderar. Vidare uppvisar denna studie en problematik med ett särskiljande mellan elever med religiös och icke-religiös trosuppfattning. Detta är en problematik som uppstått till följd av en ökad sekularisering och en ökad mångfald i samhället. Undersökningen visar även att religionsundervisningen till stor del präglas av övervägande negativa attityder som påverkar elever i olika grad. Det går dessutom att konstatera att den icke-konfessionella skolan inte alltid är så inkluderande som den kan verka.

Studien syftade till att ta reda på hur specialpedagoger och speciallärare uppfattade att det särskilda stödet såg ut på skolorna, ur ett genusperspektiv. Datainsamlingen skedde genom åtta intervjuer ute på skolor som sedan jämfördes och ställdes mot varandra. Analysen är tematisk, både induktiv och deduktiv, vilket innebär att den skedde utifrån några förutbestämda teman men att nya teman också har indetifierats i intervjuerna.   I analysen framgår det att speciallärarna och specialpedagogerna upplever att alla elever som är i behov av särskilt stöd får det, oavsett om de har en diagnos eller inte. Men det framkommer även att det finns skillnader mellan könen, till exempel att åtgärder sätts in snabbare hos pojkar som tar plats än hos flickor som har svårigheter men inte hörs och syns i samma grad. Anledningen till detta tror många av de intervjuade är delvis att forskningen i större grad har gjorts på pojkar men också att flickorna är slutna och svårare att upptäcka svårigheter hos. Resultaten analyserades och diskuterades sedan i förhållande till teorier om genus och specialpedagogik.

Efter flera årtionden av invandring har den svenska skolan fler elever än någonsin som talar ett annat modersmål än svenska. Tyvärr visar också studier (Begler & Ahnborg, 2011; Torpsten, 2012, s. 77–78) att elever med annat modersmål inte lyckas lika bra som övriga elever i skolan. Därför är syftet med denna studie att undersöka, i ett svenskt sammanhang, dels vilka attityder nyanlända elever och deras lärare i engelska har till flerspråkighet och modersmålsundervisning, dels vilka förutsättningar de anser att nyanlända har för engelskinlärning, och varför, och dels vilka stödstrukturer som bör användas för att inkludera nyanlända i engelskundervisningen. Följaktligen har tretton nyanlända gymnasieelever respektive fem engelsklärare på gymnasienivå intervjuats. Elevernas och lärarnas svar indikerade att modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet är av låg prioritet, framför allt från elevernas sida, medan det också framkom att elevernas motivation för engelskämnet är mest avgörande för att de ska bli godkända i engelskämnet. Dessutom är det möjligt att koppla de inkluderande strategierna som studiens lärare och elever nämner till vilken potential de har att motivera eleverna till att lära sig engelska. Sammanfattat kan den modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet som erbjuds behöva granskas ytterligare och det kan finnas ett behov av att formulera strategier för hur flerspråkighetens potential kan utnyttjas av ordinarie engelsklärare i klassrummet. Dessutom kan studiestödets funktion respektive andra alternativa stödstrukturer behöva diskuteras.

No description available.

Med bakgrund i den samhällsrelaterade frågan kring vem som får synas i svensk reklam syftar denna studie till att ta en närmare titt på det svenska företaget Åhléns kommunikation. Studien syftar specifikt till att undersöka om och hur Åhléns kampanj Nordiska toner representerar värden av mångfald i avseende att bidra med insikten av vikten av ett mångfaldsperspektiv i strategiska marknadsaktiviteter. Studien ämnar vidare till att diskutera detta fenomen i ett samhällsperspektiv för huruvida reklamens representationer i ett långsiktigt perspektiv kan tänkas ha en effekt på samhället, kulturen och de normer som den innefattar. Teori kring reklamens effekter, kultur, rasifiering och etnocentrism kompletteras med strategiteori och olika perspektiv på varumärkets betydelse. En semiotisk bildanalys utgör grunden för empirin och syftar till att bryta ner kampanjens olika betydelsebärande element för att synliggöra budskapet. En semistrukturerad intervju med Åhléns marknadschef ger en insikt i de bakomliggande strategierna till kampanjens utformning och mål. Resultaten visar att kampanjens bilder tillsammans ger ett uttryck för mångfald och att Åhléns med denna kampanj utmanar exkluderande samhällsnormer då de bryter konventioner om det stereotypa nordiska utseendet. Resultaten visar även att Åhléns ser positivt på sina möjligheter att påverka rådande normer med sin kommunikation och att de tar ställning för att verka inkluderande. Vidare påvisar och diskuterar denna studie de potentiella positiva effekter ett mångfaldsperspektiv och inkluderingstänk i svensk reklam skulle kunna ha på lång sikt, vilket avslutningsvis ger en uppmaning till att fler företag tar ett socialt ansvar vid produktionen av reklam.

<p> </p><p>I vår bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgår från hermeneutiken och tar sin teoretiska utgångspunkt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlärningsteori. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att påverka skolutveckling på kommunnivå, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvämlighetsurval för vår studie. Totalt intervjuades åtta politiker. Samtliga skolpolitiker har alla uppdrag inom barn och utbildningsnämnder i kommunerna. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vilken vi valt semistrukturerade intervjuer. Vi utformade en intervjuguide där frågorna bestämdes utifrån vårt syfte och våra problemformuleringar. En fenomenografisk ansats antogs för att belysa de uppfattningar som framkom i resultatet. I resultatet talar  olitikerna om inkludering och en skola för alla utifrån sina personliga uppfattningar. De lyfter fram olika politiska synsätt och värdegrund i arbetet med sitt uppdrag som skolpolitiker. Resultatet av studien visar på att det råder skilda uppfattningar men också framträder vissa likheter kring inkludering och en skola för alla. Intervjusvaren gav oss en antydan om att politikernas kunskaper inom området varierade, från vaga till tydliga uppfattningar och definitioner, kring begreppen och betydelsen av inkludering och en skola för alla.</p>

The aim of this studyhas been to capture preschool children's strategies, when they include and exclude each other in play. My aim was also to find out how children choose to integrate into an already existing game. My questions were: What strategies are used by the children at the preschool when they want to exclude or include each other? How to integrate the children when they want to be involved in an ongoing game and how they will be received during the time of play? My theoretical starting points are from Vygotsky's theory of proximal development zone, and Michel Foucault's perspective on power, and also research on the subject. The empirical study was conducted using the observations at two preschools. The children I observed were between four to five years old.The results show that children used different strategies, and when the strategy did not work so the child could switch to another. It also showed that children, who could not get into the game, got the help of other children who were already in play or a preschool teacher.Sometimesthe children received no help at all and gave up the hope to get into the game, or got into it by himself.

The focus in this study is on the situation of Roma in Sweden. The purpose is to see the integration strategies that are reflected in Swedish politics, considering the inclusion of Roma. Idea analysis has been used as method, and I have analysed the text to find expressions of four different ideal types that represent four different types of integrations processes. The material consists of the government’s strategy plan for the Roma’s inclusion in Sweden between 2012-2032. Depending on what is being said in the government’s strategy plan about the inclusion of Roma, I will be able to categorize different parts of the text and place it under a certain ideal type, and consequently see the integration strategies that are reflected in Swedish politics.The essay’s results shows that the strategy for the Roma’s inclusion consist of two different ideas of integration processes. It also shows that the other two ideal types for integration processes do not occur in the strategy plan. The four ideal types are: ethnic assimilation, ethnic segregation, civic integration and multiculturalism. The results show that expressions of the last two ideal types are consistent throughout the government’s strategy plan for the Roma’s inclusion. Which one of the two integrations strategies that is the most dominant in the strategy plan has been hard to identify. Keywords: Roma, Inclusion, Integration strategies