Den här uppsatsen handlar om elever med Ushers syndrom och inkludering i klassrummet. Ushers syndrom består av en kombinerad syn- och hörselnedsättning och synen försämras med tiden framförallt i synfältet. Med Ushers syndrom innebär det även svårigheter att se i mörkret. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur inkludering kan skapas i klassrummet utifrån elever på aktörsnivå och skolan och lärare på institutionell nivå. Anpassningarna är viktiga faktorer för att eleverna ska bli inkluderade och jag undersöker även vilka anpassningar som uppstår och hur går de tillväga för att lösa problem i klassrummet. Denna uppsats utgår från en etnografisk ansats och studiens empiri består av intervjuer med elever, läraren, dövblindsamordnaren, en klassrumsobservation och styrdokument. Dessa empirier presenteras i resultatredovisningen med fokus på elever med Ushers syndrom och inkludering på olika nivåer som skolan, läraren och klassrummet. Studien har visat att skolan och lärarens bemötande är en betydande faktor för inkluderingsprocessen. Forskningen har betonat att det är hela verksamheten som ska förändras i ett inkluderingsarbete. Ett bra bemötande innebär att dessa aktörer med anpassningar ser till att eleverna med Ushers syndrom får uppleva inkludering. Anpassningarna som visats i studien är lärarens klädsel, belysning, turtagning i samtal och tekniska hjälpmedel. Det har konstaterats att elever med Ushers syndrom också själva har en del i inkluderingsarbetet genom att framföra sina behov eftersom behovet varierar från elev till elev. Det har framträtt i studien att det inte är lätt att framföra sina behov direkt eftersom elever inte vill avvika från normen i klassrummet som består av döva elever och teckenspråk.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus på att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sätta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. Utifrån ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusområdet utforskats med hänsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förståelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats är observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes på en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belägna i mellersta Sverige. Dessa verksamheter valdes ut på grund av att vi sett behov av utvecklingsarbete kring förståelse för funktionsnedsattas vardagssituation samt progression av empatisk förmåga i verksamheterna. Genom att koppla teorier i praktiskt utförda handlingar möjliggjordes utvecklingen av barnens och elevernas empatiska förmåga samt förståelse för och respekt gentemot varandra. Barnens och elevernas kompetens och gruppdynamik har även fått möjlighet att stärkas. I gemenskap och samarbete kan förståelsen för andras livssituation öka vilket bidrar till ett öppnare och tryggare klimat där fördomar lyfts och bearbetas. Detta är en förutsättning för att skapa en skola för alla där allas egenskaper ses som en tillgång.

I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka vad inkludering innebär, med fokus på elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har också undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjälpa dem. Genom att samla in data från vetenskapliga artiklar har vi nått vårt syfte som vi sedan analyserat utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebär att alla elever ska undervisas tillsammans och att det är skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara både positiva och negativa. Strategier för att hjälpa elever i svårigheter finns det många, men någon färdig mall går inte presentera.

I denna studie undersöks hur lärare i ämnet Idrott och hälsa ser på sin kompetens och sin utbildning gällande elever med fysiska funktionsnedsättningar. Fokus har även varit att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd från skolan. Upplever lärarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsätta elever med fysiska funktionsnedsättningar?   Studien utgår från en kvalitativ ansats som bygger på samtalsintervjuer med åtta lärare i Idrott och hälsa. Det som framkommer i vår studie är att lärarna upplever att utbildningen inte ger tillräckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsättningar i undervisningen. Lärarna beskriver att det är genom erfarenheter som de tillägnat sig de kunskaper de besitter, men att fyra av de åtta intervjuade lärarna tycker sig sakna kunskaper i arbetet med elever med ”grava” fysiska funktionsnedsättningar. Vidare visar studien att lärarna anser att de har stöd från skolan i sitt arbete och ges möjlighet att fortbilda sig men att detta sker genom eget initiativ. Vid bedömning och betygsättning av elever med fysiska funktionsnedsättningar visar resultatet från undersökningen att ingen av våra tillfrågade lärare ser något problem att betygsätta dessa elever.

No description available.

Denna uppsats syftar till att undersöka bakgrunden till och upplevelsen av integrering av särskoleelever i grundskoleklasser. I uppsatsen undersöks även vad som kan främja respektive försvåra integrering. Undersökningen har gjorts genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av föräldrar, elever och lärare i grundskola och gymnasieskola. I uppsatsen framkommer en hög ambitionsnivå, både vad gäller integrering av särskoleelever i skolans styrdokument och i samhällets syn på inkludering. Intervjuerna visar att integrering av särskoleelever i grundskolan inte är självklar och ofta kan vara problematisk. Individintegrering upplevs ofta som mest positiv under de tidigare skolåren. När eleverna växer blir samspelet med klasskamraterna svårare. Intervjuade föräldrar, elever och lärare beskriver både gemenskap och utanförskap i skolan, och även hur skolans organisation, inställning och okunskap ibland försvårar integreringen. Viktiga faktorer för utfallet av en integrering är olika egenskaper hos läraren. Dessa är personliga egenskaper såsom erfarenhet, flexibilitet, nyfikenhet och en positiv inställning till att undervisa särskoleelever. Dessa kan i sin tur påverkas genom yttre resurser: adekvat utbildning, goda möjligheter till samarbete för personalen runt en särskoleelev, tid till reflektion samt möjligheter till stöd för personal och elev.

No description available.

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fått en större förståelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som används. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn.   Sju pedagoger intervjuades på olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgått ifrån är fenomenografin. Vårt syfte har varit att ta reda på hur pedagogerna uppfattar inkludering av autistiska barn i förskolan. Data som vi fick in från informanterna analyserades och resulterades i följande fyra kategorier: Visade stor kunskap av arbetet med autistiska barn, visade kunskap men hade ingen vana med autistiska barn, visade lite kunskap och hade ingen vana av arbetet med autistiska barn samt visade ingen vana och ingen kunskap av arbetet med autistiska barn. Kategorierna tydliggjorde hur arbetet såg ut med inkludering av autistiska barn i förskolorna.   Genom vår studie har vi kommit fram till att det var de pedagoger som hade arbetat med ett autistiskt barn som visste hur dessa barn skulle inkluderas i den övriga barngruppen samt även hade god kunskap inom ämnet. Det framkom också att ekonomin var styrande i vissa fall där det behövdes extraresurser.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse av föräldrars uppfattning vad gäller deras barns inkludering i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra mammor till barn med Downs syndrom. Deras barn finns i förskoleverksamhet och är i åldern ett och ett halvt till tre år. Analysen av resultatet har fokus på föräldrarnas uppfattningar av förskolan som resurs, känslan av att vara inkluderat eller segregerat integrerad och föräldrars rättigheter och ansvar. Är det en rättighet att ”bara få vara mamma”? Hur föräldrarna ser på framtiden vad gäller skolgång, deras barns tillgångar eller brister, och vad som begränsar, är aspekter som belyses i undersökningen. Arbetet lyfter också vad förskolan, som inkluderar alla barn, har för uppgift i ett samhällsperspektiv, och hur vi kan nå ett socialt berättigande i vardagen för alla. Resultatet visar att olika faktorer påverkar möjligheterna att skapa en inkluderande verksamhet, bl.a. betydelsen av kompetent personal, lagar och styrdokument, förförståelse och förhållningssätt. Föräldrarna i studien är i stort nöjda med deras barn inkludering i förskolan, men har känslan av att få kämpa för sina barns rättigheter, och hyser oro inför framtiden i skolan.

Enligt styrdokumenten för grundskolan är det av vikt att alla barn har rätt till den hjälp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad på sina villkor är en rättighet för allaelever. Då det är rektor som är ansvarig för verksamheten i skolan är det betydelsefullt hurrektor ser på begreppet inkludering när det gäller elevers rätt till specialundervisning.För att få reda på hur några rektorer tänker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjälp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden då det ger ettförutsättningslöst samtal utifrån en enda fråga: Hur tänker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angående inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet. Det framkom att ingen av de intervjuade rektorerna använde inkludering på ettsätt som motsvarar de politiska styrdokument och den akademiska forskningens riktlinjer ochråd. Vår teori är att detta mynnar ut i ett otydligt ledarskap hos rektorer när det gäller eleversrätt till specialundervisning av inkluderande karaktär.