<p>Syftet med undersökningen var att få veta om högutbildade inlärare har större och bättre förutsättningar för att nå ett snabbt och bra resultat. De 11 deltagarna fick skriftligt och muntligt berätta om ett bildmaterial som blev analyserat enligt processbarhetsteorin. I inledningen beskrivs skolverkets kursplan och mål fr sfi-undervisningen och i Varbergs kvalitetsredovisning beskrivs förfarandet.</p><p>En presentation av inlärarna och utbildningen i deras hemländer följs av en översikt och resultat av en skriftlig och muntlig analys. I diskussionen som följer har ett axplock av forskare i svenska som andraspråk citerats och kommenterats. Resultatet visar att förutsättningarna för att lära svenska, varken är större eller bättre för högutbildade personer. Det visar istället att hög utbildning kan vara av betydelse men att individuell motvation är en större drivkraft.</p>

I denna uppsats kommer muntliga och skriftliga berättelser av andraspråkselever på Komvux att analyseras med hjälp av performansanalys. Syftet med studien är att se på utvecklingen av bestämdhet inom nominalfrasen och i fall det sker i enlighet med processbarhetsteorin. Det kommer även att ske en analys mellan den muntliga och skriftliga produktionen för att åskådliggöra eventuella skillnader i utvecklingen av bestämdhet.Resultatet visar att det finns belägg för processbarhetsteorin och att detta kan tillämpas på nominalfraserna och dess bestämdhet. Resultatet visar dock inga generella skillnader mellan utvecklingen av bestämdhet när det kommer till skillnaden mellan muntlig och skriftlig framställning. Däremot kan man uttala sig om individuella skillnader hos informanterna.

Detta arbete undersöker det muntliga interimspråket hos två f.d. illitterata L2-inlärare av svenska. Informanternas språksystem analyseras utifrån Klein och Perdues teori om basvarietet som slår fast att kortutbildade inlärare som tillägnar sig ett L2 informellt utvecklar ett språksystem som präglas av förenklade strukturer och ett begränsat ordförråd, men som fungerar väl i kommunikativa syften. Arbetet syftar till att pröva om teorin är tillämpbar även på f.d. illitterata inlärare som deltagit i formell undervisning och uppnått kursmålen för SFI 1A. Undersökningen, som fokuserar på lexikon och tempus, bygger på samtal som har spelats in och transkriberats. Resultatet visar att basvarietetens kännetecknande drag i hög grad kan appliceras även på de formella inlärarnas språksystem.

Syftet med undersökningen var att få veta om högutbildade inlärare har större och bättre förutsättningar för att nå ett snabbt och bra resultat. De 11 deltagarna fick skriftligt och muntligt berätta om ett bildmaterial som blev analyserat enligt processbarhetsteorin. I inledningen beskrivs skolverkets kursplan och mål fr sfi-undervisningen och i Varbergs kvalitetsredovisning beskrivs förfarandet. En presentation av inlärarna och utbildningen i deras hemländer följs av en översikt och resultat av en skriftlig och muntlig analys. I diskussionen som följer har ett axplock av forskare i svenska som andraspråk citerats och kommenterats. Resultatet visar att förutsättningarna för att lära svenska, varken är större eller bättre för högutbildade personer. Det visar istället att hög utbildning kan vara av betydelse men att individuell motvation är en större drivkraft.

The purpose of this survey is to analyse how systematic feed-forward is described in national and international assessment research, and relate it to swedish teachers descripton of their use of systematic feed forward in their daily work to help students reach the learning-goals in oral presentation in Swedish 2. The methods of this survey are a combination of semi-structured interviews, and a literature study, and the material is interpreted with phenomenography. By that, this study aims to discuss similarities and differences between the teachers declared feed forward practices and the assessment literature. The theoretical outset is a combination of systematic feed forward, and constructive alignment. Thereby this study discuss the relation between explicit learning goals, feed forward, and the students development as speakers. Furthermore this analysis presents the abilities the students procure and how their progress is monitored. One conclusion is that the teachers express an ambition to systematize their feed-forward methods but instead tend to focus on product-oriented knowledge.

The impact of classroom enviroment with respect to learning

Den här uppsatsen handlar om muntlig lärarrespons för vuxna inlärare i svenska som andraspråk i en nätbaserad undervisningskontext. Syftet med uppsatsen är att undersöka muntlig lärarrespons i en nätbaserad undervisningskontext för vuxna inlärare i svenska som andraspråk genom att rikta fokus mot lärares såväl uttalade användning av respons som uppfattningar om respons. Tidigare forskning (Jakobson, 2019;Hyland, 2001; Hirsh &amp; Lindberg, 2015; Skolforskningsinstitutet, 2020; Åkerfeldt &amp;Hermansson, 2020) belyser vikten av interaktion för lärande och framför allt i en kontext där de studerande inte befinner sig i ett fysiskt klassrum. Denna uppsats utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv eftersom den relationella aspekten av respons betonas. I denna uppsats används en kvalitativ enkätundersökning som metod. I undersökningen deltar fyra lärare som undervisar vuxna inlärare i svenska som andraspråk i en nätbaserad undervisningskontext vid ett svenskt lärosäte. Sammantaget visas i undersökningens resultat att det är vanligare att ge muntlig respons i grupp än individuellt i en nätbaserad undervisningskontext för vuxna inlärare i svenska som andraspråk och att den muntliga responsen oftast ges i stunden. Detta kan vara ett sätt för lärarna att främja och öka interaktionen i det virtuella klassrummet, vilket indikerar att lärarnas respons präglas av undervisningsmiljöns kontext och att interaktion är en förutsättning för lärande. Resultatet visar även vikten av tydlighet när lärare ger muntlig respons i en nätbaserad undervisningskontext. Lärarna i undersökningen upplever att de studerande föredrar att få muntlig respons på grammatiska strukturer, ordval och uttal via ett förslag, ett specifikt beröm och en specifik kritik.

I den här uppsatsen undersökes inlärning av svenska som andraspråk hos två grupper av ungdomar på en gymnasieskola i Sverige. Fokus i studien riktas mot användningen av ordinlärningsstrategier vid andraspråksinlärning hos dessa informanter, dvs. vilka typer av strategier och hur inlärares användning av dessa strategier kan beskrivas med särskilt fokus på bestämning av okända ords betydelser. Fokus riktas även mot betydelsen som användningen av dessa strategier har på informanternas resultat. Särskilt fokus riktas på användningen av strategier när eleverna härleder och/eller genererar de okända för dem ords betydelser utifrån sammanhanget under läsprocessen, vilket kallas lexical inferencing (LIF) inom språkvetenskap. I studien tillämpas think-aloud- metoden för undersökning av informanternas färdigheter i lexical inferencing, dvs. informanterna informerarmuntligt sina tankar och slutsatser om de okända ords betydelser i den givna läspassagen. I studien görs analys och förs resonemang och diskussion om varför vissa strategier används och vilka implikationer dessa kan ha på mer eller mindre framgångsrik ordinlärning. Studiens resultat visar bl.a. att informanterna använder sig av hela spektrumet av kognitiva, metakognitiva, sociala och affektiva strategier, men att de använder sig av dessa strategier i olika stor utsträckning och i olika grad av skicklighet. Studiens resultat visar också att det är svårt att påstå något entydigt om sambandet mellan användning av inlärningsstrategier och framgång i LIF eller om samvariation mellan strategierna, men att det finns indikationer på samvariation mellan kognitiva och sociala strategier, mellan kognitiva och metakognitiva strategier samt mellan affektiva och metakognitiva strategier. Det finns äver indikationer på hur dessa påverkar framgången i LIF och ansats till att förklara varför dessa samvariationer leder till mer eller mindre framgångsrik härledning görs i studiens analys- och diskussionsdel.

No description available.

I den här studien undersöks förståelse av och attityder till ordvitsar i reklamerna Lidl  ”Lidl är Lidl. Allt annat är olidligt.” och Delicato ”Tallriksmodellen”. Syftet med undersökningen är att ta reda på likheter och skillnader för L1- och L2-talare av svenska i deras attityder och förståelse av ordvitsar i en reklam. Samt vilka bakomliggande faktorer som spelar in. Metoden som användes i den här kvalitativaundersökningen tog sin form i en enkätundersökning samt en multimodal analys av två reklamer.  Studiens resultat visar att det är avgörande hur lång vistelsetid i Sverige, startålder och studietid en L2-inlärare har och hur det påverkar förståelsen av ordvitsar i reklam. En slutsats är att det visade sig vara ganska lika resultat i förståelse av och attityder till ordvitsar i reklam mellan L1- och L2-talare av svenska vilket spräckte en förutfattad mening om att ordvitsarna skulle vara mer uppskattade för L1-talarna än L2-talarna.