No description available.

Syftet med fallstudien är att undersöka hur bioteknikföretaget agerar på en marknad med flertalet stora aktörer som tillsammans skapar ett brus som är svårt att höras genom samt kartlägga hur bioteknikföretaget agerar på den komplexa marknaden. Syftet är även att skapa en helhetsbild över bioteknikföretaget och deras strategiska beslut samt nästkommande steg. För att genomföra fallstudien på bioteknikföretaget användes en kvalitativ metod där tre semistrukturerade intervjuer genomfördes på företaget. Därefter samlades sekundärdata in inom de uppkomna teman från empirin. Det insamlade materialet bearbetades sedan i en analys för att underbygga slutsatserna. Forskningsfrågor: - Hur ser bioteknikföretagets situation ut som helhet och hur har deras tidigare beslut påverkat det nuvarande utgångsläget? - Hur kan bioteknikföretagets situation beskrivas i den nuvarande innovationsteorin? - Vilka utvecklingsmöjligheter finns det för bioteknikföretagets fortsatta affärsutveckling och implementering på marknaden? Slutsats: - Bioteknikföretaget har gått från att ha en innovativ produkt utan avgränsningar till att bli en entreprenöriell aktör med tydliga strategier. - Den kritiska framgångsfaktorn för bioteknikföretaget var när uppfinnaren insåg sina begränsningar och lämnade över ansvaret till nuvarande VD. - Bioteknikföretaget genomgår en innovationsprocess och är nu i en implementeringsfas. - Övergripande utmaningar har varit finansiella, företagets storlek och att höras genom bruset som uppstår på marknaden. - Väsentliga aspekter uteblev i uppstartsfas vilket har påverkat bioteknikföretagets utveckling. - Det går att ifrågasätta dagens innovationsprocesser då de är inte är fullständiga. - Det finns en del utvecklingsmöjligheter för bioteknikföretaget dock är de begränsade då de till stor del efterföljer det teorin redogör. / The purpose of this case study is to identify how the biotechnology company operates in a market with several large players, which together creates a climate that is difficult to be heard through and how they act on that complex market. The purpose is also to create an overall picture of the biotechnology company and their strategic decisions for the next coming move.  To accomplish this case study on the biotechnology company a qualitative method was used and three semi-structured interviews at the company were performed. Secondary data was gathered based on the upcoming themes from the empiricism. The collected data was processed in an analysis to substantiate the conclusions. Research Question: - How is the biotechnology company described as an entirety and how have their previous decisions affected their current state? - How can the situation of the biotechnology company be described in current innovation theory? - What possibilities for development are there for the biotechnology company’s continued business development and implementation in the market? Conclusion: - The biotechnology company has gone from having an innovative product without delimitations to being an entrepreneurial actor with clear strategies. - The critical success factor of the biotechnology company was when the inventor realized his limitations and handed over the responsibility to the current CEO. - Overall challenges include finances, company size and to be heard through the noise that occurs in the market. - Essential aspects did not occur in the start-up phase, which has affected the progress of the biotech company. - Today´s innovation processes are questionable because they are not complete. - There are some development potential for the biotechnology company, however, those are limited since they largely comply with what the theory describes.

<p>This is a graduation project in Innovation Management, which seeks to enlighten new theories within the major subject – the multi‐faceted innovation process.</p><p>The reader is hereby invited to an insight in the more complex perspectives of these types of theories than what has previously been explained in simplified ways.</p><p>We have conducted research on a company within the cleantech market; Cellkraft AB. The company develops and produces fuel cells amongst other products, which have emerged during their research and development in the fuel cell technology. Cellkraft works in a high‐tech frontline market where innovation is key. We wanted to see if we could find relations between Jan Buijs’s theories about the multifaceted innovation process as a factor of success and Cellkraft AB as a real company.</p><p>Through our research we have found support for our thesis that the innovation process is more complex than traditionally explained, which must be taken into consideration from a leadership perspective and with this essay we want to make a push for new theories within our major research area and we know that our work will bring the reader interest and knowledge.</p>

<p>Syfte<br />Syftet med uppatsen är att studera de idéer som ligger bakom<br />Innovationsmaskinen, en modell som Innovation Stockholm<br />använder sig av i rådgivningen för att förverkliga nya idéer. Vidare<br />kommer jag att undersöka hur denna modell implementeras hos de<br />innovationsrådgivare som arbetar för Innovation Stockholm, och<br />vilka förutsättningar Innovationsmaskinen har att spridas.</p><p>Teoretiskt perspektiv <br />Grunden för uppsatsen lades genom att studera de kreativa<br />begreppen som möjliga att systematisera. Därefter undersökte jag<br />med ett organisationsteoretiskt synsätt hur ett koncept uppnår status<br />som ett recept, och därefter hur ett sådant recept har möjlighet att<br />spridas och översättas.</p><p>Metod<br />Uppsatsen har en deduktiv ansats där kvalitativa metoder ansetts<br />lämpliga för att fylla uppsatsens syfte. Primärdata utgörs av<br />intervjuer och är huvuddelen i empirin.</p><p>Slutsatser<br />Innovationsmaskinen innehåller många av de ”framgångskriterier”<br />som finns för att uppnå status som ett framgångsrikt recept.<br />Men det finns även luckor i konceptet som skapar konsekvenser för<br />resten av ”maskinen”. Som receptet idag är utformat är den en stor<br />”apparat” som kräver stora resurser och kompetens att installera,<br />vilket försvårar en implentering i andra organisationer. Men receptet<br />är fortarande under utveckling och försök till spridning görs för att få<br />Innovationsmaskinen”ready to wear”. Kanske kan ett välkommet<br />tillskott av ingrediensen konceptlitteratur bidra till att ”maskinen”<br />börjar jäsa.</p>

Syfte<br />Syftet med uppatsen är att studera de idéer som ligger bakom<br />Innovationsmaskinen, en modell som Innovation Stockholm<br />använder sig av i rådgivningen för att förverkliga nya idéer. Vidare<br />kommer jag att undersöka hur denna modell implementeras hos de<br />innovationsrådgivare som arbetar för Innovation Stockholm, och<br />vilka förutsättningar Innovationsmaskinen har att spridas. Teoretiskt perspektiv <br />Grunden för uppsatsen lades genom att studera de kreativa<br />begreppen som möjliga att systematisera. Därefter undersökte jag<br />med ett organisationsteoretiskt synsätt hur ett koncept uppnår status<br />som ett recept, och därefter hur ett sådant recept har möjlighet att<br />spridas och översättas. Metod<br />Uppsatsen har en deduktiv ansats där kvalitativa metoder ansetts<br />lämpliga för att fylla uppsatsens syfte. Primärdata utgörs av<br />intervjuer och är huvuddelen i empirin. Slutsatser<br />Innovationsmaskinen innehåller många av de ”framgångskriterier”<br />som finns för att uppnå status som ett framgångsrikt recept.<br />Men det finns även luckor i konceptet som skapar konsekvenser för<br />resten av ”maskinen”. Som receptet idag är utformat är den en stor<br />”apparat” som kräver stora resurser och kompetens att installera,<br />vilket försvårar en implentering i andra organisationer. Men receptet<br />är fortarande under utveckling och försök till spridning görs för att få<br />Innovationsmaskinen”ready to wear”. Kanske kan ett välkommet<br />tillskott av ingrediensen konceptlitteratur bidra till att ”maskinen”<br />börjar jäsa.

Studien ”Att skapa innovation” är en kvalitativ studie med syfte att undersöka organisatoriska faktorers påverkan för främjandet av innovativa processer samt att besvara frågeställningen ”Hur skapas framgångsrika innovativa processer?”. Med organisatoriska faktorer avses främst ledarskap och organisationskultur i kreativa miljöer. Med ett tvåstegsurval genererades sammanlagt tolv respondenter till studien. Genom ett strategiskt samt ett snöbollsurval identifierades fem framgångsrika reklam- och kommunikationsbyråer genom Regi och Dagens Industris rankning ”Årets byrå”. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på respektive byrås huvudkontor. Frågorna behandlade teoretiska teman ur teori och tidigare forskning såsom kreativitet, innovationsprocess, organisationskultur, ledarskap samt kontextuella faktorer (Tidd &amp; Bessant, 2013; Nahavandi, 2014; Aasen &amp; Amundsen 2010; Salerno et al., 2014; Alvesson, 2004). Företagen som medverkat i studien är Spoon, Silver, Dear Friends, Abakus samt Åkestam. Holst. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta företagen har utvecklat en anpassad innovationsmodell likt föreslagen av Salernos et al. (2014) för säljanpassade, innovativa samt kundberoende småföretag. Betydelsen av ledarskap i kreativa miljöer samt en öppen och tillåtande organisationskultur poängterades av respondenterna. Vidare behandlas öppen innovation och co-creation i resultat, analys och diskussion som betydande faktorer. Diskussionsavsnittet inkluderar även en föreslagen modell för innovationsprocessen kombinerad av vald teori, tidigare forskning sammansatt med respondenterna svar – utifrån identifierade brister och förtjänster. Slutligen ses sammansättningen av mångfaldiga team som särskilt betydande tillsammans med ledarskap, öppen innovation och co-creation samt organisationskultur i skapandet av framgångsrika innovativa processer.

Författarna till detta examensarbete har intresserat sig över hur innovationer kan sprida sig till olika nationer genom exempelvis små innovativa verksamheter. I denna forskningsstudie undersöker författarna hur innovationer sprider sig till andra nationer och om innovationsspridningen kan relateras till en internationaliseringsmodell, delforskningsfrågan grundar sig i Rothwells femte generationens innovationsprocess. Författarna har valt att använda sig av en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats där undersökningen har sin utgångspunkt från teorin. Den teoretiska referensramen innefattar modeller som beskriver organisationsprocesser vid en internationalisering, samt teorier riktade mot innovation, internationalisering samt internationell marknadsföring. Därefter har författarna i empirin, redogjort för hur de olika fallföretagen författarna har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i sina internationaliseringar. Analysen i denna forskningsstudie är uppdelad utefter tre fokusområden, innovation, internationell marknadsföring och internationalisering där författarna analyserar företagens upplevelser från fokusområdena och företagen analyseras i följd. Utifrån den information författarna har fått från de tre semistrukturerade intervjuer och en observation kommer författarna att belysa svar på forskningsfrågorna i de tre slutsatserna nedan; Digitalkommunikation är väsentligt för innovationsspridning hos små innovativa företag. Internationaliseringsmodeller kan ses mer som stöd istället för strategi Innovationsspridning sker i ett tidigt i en innovationsprocess Med tanke på att denna forskningsstudie är genomförd på endast tre företag och en organisation som utgångspunkt kan författarnas slutsatser inte antas att gälla som en generell beskrivning av innovationsspridning till andra nationer.

An increase in societal challenges is creating more pressure for the public service to meet the needs of its citizens and from the society in general. The greatest challenges that Piteå kommun face are the ageing population and the need of competence provision. This essay aims to examine how Piteå kommun utilizes social innovation. The empiric material has been collected through a series of semi-structured interviews conducted with key figures in Piteå kommun who are well versed in the use of social innovation. The theoretical framework, from which the analysis is based on, is based on Murray, Caulier-Grice och Mulgan’s (2010) theory of the social innovation process. The main results show that the informants share aconsistent view of what an innovation friendly climate should consist of, but how to get there is blurry and difficult to put in to words. The result also show that a politically governed organization faces a challenge when it comes to long-term efforts of social innovation since systematic change is dependent of a stable innovation process to get substantial effect. Among the informants, and in earlier research, social innovation is attributed a wide meaning which can either leads to boosted creativity and ideas or create uncertainty and a disinclination to make use of social innovation in different workplaces since the term seems unfamiliar. Suggestions for further research is examining and comparison of the utilization of social innovation in other municipalities. Another area that can be researched further is how the social innovation process is featured in the nonprofit sector and the private sector, which can lead to insights in how the sectors can collaborate between each other more easily. / De ökade samhällsutmaningarna ställer större krav på offentlig sektor att möta medborgarnas och samhällets behov. De största utmaningarna som Piteå kommun står inför är den åldrande befolkningen och behovet av kompetensförsörjning. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka arbetet med social innovation i Piteå kommun. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom Piteå kommun som har insyn i innovationsarbetet. Den teoretiska utgångspunkten som utgör grund för analysenär Murray, Caulier-Grice och Mulgans (2010) teori om den sociala innovationsprocessen. De huvudsakliga resultaten visar att informanterna delar en överensstämmande bild över vad ett innovationsvänligt klimat bör innehålla, men att vägen dit är diffus och svårt att beskriva.Resultatet visar även att en politiskt styrd organisation har en utmaning då det gäller att satsa långsiktigt på social innovation, då systematiska förändringar är beroende av en stabil innovationsprocess för att få reell effekt. Bland informanterna och i tidigare forskning finns det en bred tolkning av termen social innovation, vilket antingen kan sporra kreativitet och idérikedom eller skapa osäkerhet och ovilja att jobba med social innovation i olika verksamheter då begreppet är främmande. Förslag till vidare forskning är undersökning och jämförelse av andra kommuners arbete med social innovation för att analysera hur den sociala innovationsprocessen ser ut i andra kommuners organisationer. Ett annat område som kan undersökas ytterligare är hur den sociala innovationsprocessen ser ut i idéburen sektor och privata sektorn, för att på så sätt lättare kunna se vilka samverkansmöjligheter som finns mellan sektorerna.

This is a graduation project in Innovation Management, which seeks to enlighten new theories within the major subject – the multi‐faceted innovation process. The reader is hereby invited to an insight in the more complex perspectives of these types of theories than what has previously been explained in simplified ways. We have conducted research on a company within the cleantech market; Cellkraft AB. The company develops and produces fuel cells amongst other products, which have emerged during their research and development in the fuel cell technology. Cellkraft works in a high‐tech frontline market where innovation is key. We wanted to see if we could find relations between Jan Buijs’s theories about the multifaceted innovation process as a factor of success and Cellkraft AB as a real company. Through our research we have found support for our thesis that the innovation process is more complex than traditionally explained, which must be taken into consideration from a leadership perspective and with this essay we want to make a push for new theories within our major research area and we know that our work will bring the reader interest and knowledge.

Öppen innovation är ett väletablerat begrepp inom både akademisk forskning och industrin. Då teorin saknar ett strategiskt tillvägagångssätt, kan ramverket dynamiska förmågor bidra med ett nödvändigt perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur dynamiska förmågor skapar förutsättningar för ett framgångsrikt arbete med öppen innovation och hur öppen innovation förstärker dynamiska förmågor. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign där ett fallföretag studerats. Sju semistrukturerade djupintervjuer har genomförts som tillsammans med annan dokumentation legat till grund för studiens resultat och analys. Studiens resultat visar på en ömsesidig relation mellan företagets avläsning samt fånga-förmågor och dess arbete med öppen innovation. Vidare indikerar studiens resultat på att fallföretaget besitter en transformeringsförmåga och att denna är nödvändig i arbetet med öppen innovation. Slutligen identifieras ett gap mellan teorin och den empiriska undersökningen, där både teorier om öppen innovation och dynamiska förmågor understryker vikten av juridiskt skydd. I den empiriska undersökningen framkom att juridiskt skydd kan hämma arbetet med öppen innovation.