Innovation anses fortfarande vara en praktisk ledarskapsutmaning, speciellt eftersom många företag idag inte har ett systematiskt sätt att mäta innovation. Trots detta är innovation en av de viktigaste drivkrafterna för hållbar ekonomisk tillväxt. Denna studie hade därför som syfte att utforska vad ett företag kan göra för att arbeta med innovation och vad ett företag kan mäta för att avgöra om de ökar sin innovationsförmåga. För detta ändamål har en induktiv och kvalitativ forskningsansats valts ut, inspirerad av klassisk grundad teori. Studien resulterade i att en första modell för innovationsorientering togs fram som visar vad ett företag kan göra för att arbeta med innovation och att en andra modell togs fram för mätning av innovationsförmåga som integrera olika innovationskoncept och nyckeltal och visar vad ett företag kan mäta för att avgöra om deras innovationsförmåga ökar. Studiens slutsats är att även om det finns ett flertal olika nyckeltal som företag kan välja på för att mäta sitt företags innovationsförmåga, så bör dessa nyckeltal anpassas till företagets affärsmål och specifika affärskontext, samt att en sådaninnovationsmätning kräver att innovationsrelaterade koncept såsom ”nytt”, ”skapa nytta”, och ”bli nyttiggjort”, integreras med de nyckeltal som företaget väljer ut för sin innovationsmätning. / Innovation is still considered a practical leadership challenge, especially since many companies today do not have a systematic way to measure innovation. Despite of that, innovation is considered one of the most important drivers of sustainable economic growth. This study therefore aimed to explore what a company can do to work with innovation and what a company can measure to determine if they have increased their innovativeness or innovation capability. For this purpose, an inductive and qualitative research approach was selected, inspired by classical grounded theory. The study resulted in the development of a first model for innovation orientation that shows what a company can do to work with innovation, and the development of a second model for the measurement of innovativeness that integrates different innovation concepts and key performance indicators and shows what a company can measure to determine if their innovativeness has increased. The study’s conclusion is that although there are several different key performance indicators that companies can choose from to measure their company’s innovativeness, such indicators should be adapted to the company’s business goals and specific business context, and that such innovation measurement requires that innovationrelated concepts such as being “new”, providing “benefits”, and being “useful”, are integrated with the company’s chosen key performance indicators when used for innovation measurement.

<p>Sverige är ett framstående land inom medicinteknik, och har genom åren producerat flera viktiga innovationer, såsom pacemakern, ultraljud och kuvösen, vilka bidragit till bättre och effektivare vård. Många av idéerna till dessa innovationer har sitt ursprung inom grundforskning, medan utveckling och kommersialisering sker inom industrin. Syftet med uppsatsen är att studera och analysera vilka problem som kan föreligga då teknik utvecklad i ett forskningssammanhang vidareutvecklats och kommersialiseras i en affärskontext.</p><p>Studien bygger på en kvalitativ fallstudie av hur teknikutvecklingen fortskridit mot kommersialisering inom det medicintekniska företaget SciBase AB, som utvecklat en produkt och metod för diagnostik av hudcancern malignt melanom. Analysen har genomförts utifrån ett sociotekniskt perspektiv, och bygger på teorier hämtade från STS- och IMP-fältet.</p><p>Studien bekräftar svårigheten att inpassa något nytt i ett befintligt affärssammanhang, och hur befintliga relationer och regulatorer har en avgörande inverkan på vad som utvecklas till en innovation. Vidare visas att teknik påverkas av det sammanhang i vilken den utvecklas, vilket senare påverkar möjligheten att inbädda tekniken i en affärskontext.</p>

Sverige är ett framstående land inom medicinteknik, och har genom åren producerat flera viktiga innovationer, såsom pacemakern, ultraljud och kuvösen, vilka bidragit till bättre och effektivare vård. Många av idéerna till dessa innovationer har sitt ursprung inom grundforskning, medan utveckling och kommersialisering sker inom industrin. Syftet med uppsatsen är att studera och analysera vilka problem som kan föreligga då teknik utvecklad i ett forskningssammanhang vidareutvecklats och kommersialiseras i en affärskontext. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie av hur teknikutvecklingen fortskridit mot kommersialisering inom det medicintekniska företaget SciBase AB, som utvecklat en produkt och metod för diagnostik av hudcancern malignt melanom. Analysen har genomförts utifrån ett sociotekniskt perspektiv, och bygger på teorier hämtade från STS- och IMP-fältet. Studien bekräftar svårigheten att inpassa något nytt i ett befintligt affärssammanhang, och hur befintliga relationer och regulatorer har en avgörande inverkan på vad som utvecklas till en innovation. Vidare visas att teknik påverkas av det sammanhang i vilken den utvecklas, vilket senare påverkar möjligheten att inbädda tekniken i en affärskontext.

Syftet med föreliggande doktorsavhandling i teknikhistoria är att öka kunskapen om varför, men framförallt hur och under vilka villkor den första elektrifieringen av en statsägd järnväg genomfördes i Sverige. Arbetet med Riksgränsbanans elektrifiering pågick 1908-1917 och var på många sätt ett unikt pionjärprojekt. Två stora tekniska system skulle där komma att sammankopplas med varandra; artonhundratalets mogna järnvägssystem med nittonhundratalets nya elkraftsystem. Riksgränsbanan, den omkring 130 km långa nordligaste delen av Malmbanan mellan Kiruna och Riksgränsen, var världens dittills nordligaste järnväg att elektrifieras och det subarktiska klimatet ställde stora krav på utförandet av tekniska komponenter. Den geografiska lokaliseringen innebar dessutom att de långa avstånden till beslutsfattare inom statsförvaltning och företag måste hanteras. Därutöver genomfördes projektet i en tidsperiod präglad av protektionism, nationalism och internationella konflikter, yttre faktorer som alla också påverkade projektets utformning och genomförande. Att det var Riksgränsbanan som blev den första statliga järnvägslinje att elektrifieras i Sverige berodde på att staten 1907 gått in som hälftenägare i gruvbolaget LKAB och att nya avtal fastställde en ökad brytning och transport av järnmalm, från 1,5 miljoner ton årligen 1908 till 3,85 miljoner ton 1918. Denna mängd kunde inte transporteras inom befintligt system med ångdrift utan omfattande investeringar, vilket innebar att en systemomvandling till elektrisk drift ansågs vara ett bättre alternativ. I maj 1910 beslutade riksdagen anslå 21,5 miljoner kr till projektet som skulle drivas av Järnvägsstyrelsens byrå för elektrisk drift i samverkan med företagen Siemens och ASEA. Kontraktsskrivningen ställde hårda krav på företagen gällande prestanda och utförande och Järnvägsstyrelsen kunde när som helst, senast två år efter övertagandet av driften av banan, besluta att upphäva kontraktet och kräva att företagen återställde anläggningen till ursprungligt skick.Det var en mängd tekniska subsystem och komponenter som skulle färdigställas och sättas samman för att det tekniska primärsystemet ”den elektrifierade Riksgränsbanan” skulle fungera. Speciellt färdigställandet av loken och isolatorerna till ledningssystemet omgärdades av problem som kom att försena projektets färdigställande. Problemen var både organisatoriska och tekniska till sin natur men kunde efterhand åtgärdas genom att det utarbetades bättre rutiner vid korrespondens och annan kontakt mellan aktörerna samt genom att det togs större hänsyn till lokala klimatologiska förhållanden i samband med teknikutveckling. I sin roll som byrådirektör för byrån för elektrisk drift skulle Ivan Öfverholm visa sig vara en stark representant för beställaren och han spelade en central roll för projektets genomförande. Öfverholm kan i detta sammanhang kategoriseras som en offentlig systembyggare som med fast hand styrde projektet. Ibland innebar detta att Öfverholm hamnade i direkt konflikt med företagens representanter men ofta fungerade han också som medlare i de konflikter som ideligen uppstod mellan Byråns och företagens lokala representanter vid anläggningen. Den tvååriga garantitiden inleddes den 1 oktober 1915 och i slutet av 1917 hade nästan samtliga kvarstående arbeten vid anläggningen fullföljts och SJ kunde ta över anläggningen. Slutomdömet om Riksgränsbanans elektrifiering var överlag positivt och 1919 beslutade riksdagen att elektrifiera resterande del av Malmbanan, vilket var genomfört från Narvik till Luleå sommaren 1923. Det banbrytande arbetet i den norrländska ödemarken med att elektrifiera Sveriges nordligaste järnväg var därmed avslutat. / <p>Godkänd; 2012; 20120221 (roiwik); DISPUTATION Ämnesområde: Teknikhistoria/History of Technology Opponent: Dr Mats Fridlund, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet Ordförande: Biträdande professor Kristina Söderholm, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 20 april 2012, kl 10.15 Plats: A1547, Luleå tekniska universitet</p>

Forskningsfrågor: •Hur upplever ledare fenomenet Groupthinkinom innovation och utvecklingsarbete och hur det yttrar sig i deras team? •Hur kan en förståelse för Groupthinkförändra processer för beslutsfattanden? Syfte: Huvudsyftet med studien är att öka kunskapen om GT och dess förekomst upplevs hos ledare för innovation och utvecklingsprojekt inom svenska organisationer. Vidare är syftet att skapa en uppfattning av hur en bredare förståelse för GT kan förändra ledares arbetssätt vid beslutsfattande. Metod: Flermetodsforskning med tvärsnittsdesign. Kvalitativ delen är intervjuer med tematisk analys och den kvantitativ del är enkäter som analyserats genom olika delkodningar. Slutsats: GT uttrycker sig i innovationsteam i svenska organisationer, men på ett positivt sätt. Problematiken ligger i när orsaker och symptom slår över till konsekvenser (Aronson et.al., 2020). Beroende på organisationens storlek och bransch så kan denna gräns variera, det tyder däremot på att organisationer inom offentlig sektor har en större risk att slå över till konsekvenserna. Det beror på att de har mer restriktioner och färre som besitter mandat, vilket minskar flexibiliteten och i sin tur ens innovativa förmåga. De finns däremot också risker för mindre organisationer då risken för starkt sammanhållna grupper ökar när de inte besitter samma resurser eller är lika belägna till att arbeta ad hoc. / Research questions: •How do leaders experience the phenomenon groupthink in innovation and development work and the way groupthinkexpressesitselfintheirteams? •How can an understanding of groupthinkchange the process of decision making? Purpose: The main purpose of this study is to increase knowledge about GT and how it ́s occurrence is experienced by leaders in innovation and development work within Swedish organizations. Furthermore, the aim is to get an apprehension of how a broader understanding of GT can change the way leaders work in decision-making. Method: Mixed methods research with a cross-sectional design. The qualitative method uses interviews with a thematic analysis, the quantitative method uses questionnaires analyzed through different partial coding's. Conclusion: GT expresses itself in innovation teams in Swedish organizations, though in a positive way. Problematic here is when antecedent conditions and symptoms emerges into consequences (Aronson et al., 2020). Depending on the branch of industry and size of the organization the line between antecedent/symptoms and consequences differs, it also seems that organizations within public sector runs a bigger risk of reaching the consequences of GT. This because of higher restrictions and fewer with mandate to reach a conclusion, this decreases the flexibility leading to a decrease in innovative abilities. There are also risks within smaller organizations because of the risk for more cohesive groups since they do not have the same personnel resources or aren't as inclined to work ad hoc.

Bakgrund: Fastighetsbranschen klassificeras som en stabil bransch med fastigheter som fortsatt kommer behöva driftas och förvaltas, vilket har lett till få incitament att driva innovation i branschen. Spridningen av innovationer i branschen utgör en brist, även om tillgänglighet av innovationsmöjligheter finns. Medvetenhet om nödvändigheten av innovation inom fastighetsbranschen har dock ökat under de senaste decennierna, vilket har lett till att fastighetsbolagen gjort satsningar på att driva innovation i högre grad. Innovationsarbetet i fastighetsbranschen påverkas av flera externa och interna faktorer. Här råder det en kunskapslucka, då innovationsprocessen i fastighetsbranschen inte är tillräckligt studerat.   Syfte och Frågeställningar: Studiens syfte är att med hjälp av en komparativ studie utforska skillnader och likheter i olika fastighetsbolags innovationsarbete. För att besvara detta syfte har följande frågeställningar använts: “Vad är drivkraften till innovation för fastighetsbolagen inom branschen?” samt “Hur ser processen ut för innovationsskapande för aktörer inom fastighetsbranschen och finns det några skillnader samt likheter?”  Metod: Denna kvalitativa studie har en abduktiv ansats eftersom studiens teoretiska ramverk har utformats utifrån förintervjuer och en litteraturstudie. Empiriska data har samlats in genom primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med fem olika fastighetsbolag vilka sedan har analyserats med en tematisk analysmetod.  Slutsats: Vad som driver innovation inom branschen visade sig vara följande områden: omvärldsanalys, hållbarhet, kunder, samarbeten samt intern vilja och drivkraft. Processen för innovationsskapande för de olika bolagen ser olika ut och processerna är individuella för bolagen. Bolagen har flertalet likheter i sina innovationsprocesser med tanke på medarbetarnas involvering, pilotprojekt och hur de mäter om en innovation har uppnått sitt syfte. Olikheter i processerna grundar sig ofta i initiativet till varför bolaget bedriver innovation och hur innovationsprocessen startas. Studien tyder på att de finns olika samarbets-nätverk kopplat till innovation. Samarbetet inom branschen är en viktig komponent i bolagens innovationsprocess och driver innovation i branschen. Ur intervjudatan framkommer det att hinder för branschen framför allt är den stora kapitalintensiteten och att incitament till innovation saknas på grund av den stabila konjunkturen i branschen. / Introduction: The real estate industry classifies as a stable industry with properties that will still need to be operated and managed, which led to few incentives to drive innovation in the industry. The spread of innovations in the industry constitutes a deficiency, even though there is an availability of innovation opportunities. Awareness of the necessity of innovation in the real estate industry has increased in recent decades which has led real estate companies to make efforts in pursuing innovation to a greater degree. The innovation work in the real estate industry is affected by several external and internal factors. There is a knowledge gap here because the innovation process in the real estate industry has not been sufficiently studied.   Purpose and research questions: The purpose of the thesis is to explore differences and similarities in the innovation work of different real estate companies through a comparative study. To answer this purpose, the research questions used are: “What are the driving forces for innovation for real estate companies in the industry?” and “What does the process look like for innovation creation for players in the real estate industry and are there any differences and similarities?”.   Method: This qualitative study has an abductive approach, which has meant that the study has designed a theoretical frame of reference based on preliminary interviews and a literature review. This qualitative study has an abductive approach. The empirical data has been collected through primary data in the form of semi-structured interviews with five different real estate companies which then have been analysed using a thematic analysis method.   Conclusion: What drives innovation in the industry turned out to be the following areas: external analysis, sustainability, customers, collaborations, and internal will and drive. The process of creating innovation for the different companies looks different and the processes are individual for the companies. The companies have several similarities in their innovation processes in terms of employee involvement, pilot projects, and how they measure whether an innovation has achieved its purpose. Differences in the processes are often based on the initiative for why the company conducts innovation and how the innovation process is started. The study indicates that there are various collaborative networks linked to innovation. Collaboration in the industry is an important component in the companies' innovation process and drives innovation in the industry. The interview data shows that obstacles for the industry are primarily the large capital intensity and that incentives for innovation are lacking due to the stable economic situation in the industry.

Being innovative and environmentally sustainable can help companies to achieve success. Depending on the size of the company it can be achieved in different ways. When conducting innovation projects, the level of formal steering support might differ, especially if sustainability wants to be achieved. This thesis aims to answer the question how the need of ensuring the firm’s vision of being environmentally sustainable and use it as a marketing advantage affect the need of formal steering support in innovation projects in medium sized enterprises. Until today research have not addressed this question in a sufficient manner whereas focus has been on “SME’s” (Small and Medium sized Enterprises), small or large companies. Large companies need rather formal processes while smaller companies can be more informal and flexible. This thesis takes the perspective of the medium sized company and investigates their specific needs. A variety of innovation projects have been studied at a medium sized company and insights from it has been combined with literature on innovation processes to find the right balance of formality. The conclusion being drawn is that formality is needed especially in the beginning and in the end of an innovation project for a medium sized company if sustainability wants to be achieved and used as a marketing advantage. / Att vara innovativ och miljömässigt hållbar kan hjälpa ett företag att nå framgång. Beroende på företagets storlek kan denna framgång uppnås på olika sätt. När innovationsprojekt genomförs kan nivån av formell projektstyrning variera, speciellt om man vill uppnå en viss nivå av miljömässig hållbarhet. Denna uppsats ämnar svara på frågan huruvida behovet av att säkerhetsställa ett företags hållbarhetsvision och använda resultatet som en marknadsfördel påverkar behovet av formell projektstyrning i medelstora företag. Fram tills idag har forskning inte tagit upp denna fråga på ett tillräckligt sätt. Fokus har varit på ”SME’s” (små och medelstora företag), små eller stora företag. Stora företag behöver ha rätt formella processer för innovationsarbete medan små företag kan vara informella och flexibla. I denna uppsats är fokus på medelstora företag och deras specifika behov gällande formalitet. För att göra detta har vi studerat en rad olika innovationsprojekt på ett medelstort företag och kombinerat detta med litteratur rörande innovationsprocesser för att hitta rätt balans av formalitet. Slutsatsen som dras är att formalitet är nödvändig, särskilt i början och i slutet av ett innovationsprojekt för medelstora företag som vill uppnå en viss nivå av miljömässig hållbarhet och använda det som en marknadsfördel.

Påskyndat av teknik går utvecklingen snabbare än någonsin. Generativ AI har blivit tillgänglig för allmänheten. Det ger möjligheter för verksamheter att nyttja AI-teknik utan större insatser och kunskap. Detta skiftar förutsättningarna inom digital innovation. Denna nya aktör skapar gap i litteraturen, där tidigare forskning behöver omvärderas. Ett viktigt forskningsområde är hur användningen av generativ AI påverkar digital innovation. En annan aspekt är hur innovatörer kan nyttja, och förhålla sig till generativ AI inom innovationsprocessen. För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts, där empiri har samlats in genom åtta intervjuer. Studien har resulterat i en tematisk modell med följande teman: Generativ AI som en kollega; Generativ AI som resurs för digital innovation; Generativ AI ökar tillgängligheten till AI-teknik; Känslor gällande generativ AI; Problematik gällande generativ AI; Spridd och differentierad syn på digital innovation. Studien visar att generativ AI kan påverka digital innovation genom de resulterande temana. Vidare relateras dessa teman till innovationsprocessen, där en modifierad processmodell för innovation har tagits fram. Då användningen av generativ AI är ett relativt nytt fenomen är det sannolikt att innovatörer framöver kommer att öka sin användning av verktyget, vilket medför att fynden från denna studie riskerar att snabbt bli utdaterade. Vidare forskning bör därför utföra liknande studier med jämna mellanrum, för att fånga upp nya erfarenheter som uppstår av den ökade användningen. / Accelerated by technology, development is progressing faster than ever. Generative AI has become accessible to the general public. It provides opportunities for businesses to leverage AI technology without significant efforts and expertise. This shifts the conditions within digital innovation. This new actor creates gaps in the literature, where previous research needs to be reevaluated. An important research area is how the use of generative AI affects digital innovation. Another aspect is how innovators can utilize and engage with generative AI in the innovation process. To investigate this, a qualitative study has been conducted, where empirical data has been collected through eight interviews. The study has resulted in a thematic model with the following themes: Generative AI as a colleague; Generative AI as resource for digital innovation; Generative AI increases accessibility to AI technology; Emotions regarding generative AI; Challenges regarding generative AI; Diverse and differentiated views on digital innovation. The study shows that generative AI can affect digital innovation through the resulting themes. Furthermore, these themes were related to the innovation process, where a modified process model for innovation has been developed. Since the use of generative AI is a relatively new phenomenon, it is likely that innovators will increase their use of the tool in the future. This may render the findings from this study quickly outdated. Further research should therefore conduct similar studies at regular intervals to capture new experiences arising from increased usage.

This master thesis is a case study, in the experience industry, of prototypes in the early stage of the innovation process – the front end of innovation. The innovation is augmented reality (AR) that adds digital made graphics or information in the user's environment. To answer the research questions and to fulfill the purpose of this thesis, which is to gain an understanding of the role of a prototype in an innovation process, a prototype was created. The designing tools used for developing the prototype were brainstorming and storyboarding. The prototype presents a concept of using AR-glasses at an ice hockey venue. A workshop was carried out for evaluating the finished prototype, using the "thinking hats"-method. The conclusion of this study is that a prototype can be used as a starting point for further creativity by creating a common perspective of a technology at the front end of innovation. Further on, it was discovered that a prototype can be good to use earlier in their innovation process, to accelerate the process. In the process of designing the prototype, it was shown that the creation is iterative, rather than linear.