No description available.

Problemformulering Författarna anser att organisationer ofta associeras med formaliserade beteenden, men vad skulle hända om vi bryter dessa associationshinder i ett försök att skapa skärnings-punkter. Går det att genom arbetsmetoder främja möjligheter för skärningspunkter och öka innovationsförmågan genom intraprenörernas roll i organisationer? Syfte Syftet är att tolka Frans Johanssons (2005) teorier om skärningspunkter och översätta dem till arbetsmetoder. Metod Genom studien har författarna pendlat mellan olika abstraktionsnivåer och insamlat te-ori och empiri allteftersom. De har genom tolkning, applicerat teorier till arbetsmetoder och utfört en empirisk workshop. I analysen har författarna kopplat samman teorin och empirin för att diskutera kring, samt försöka besvara studiens syfte. Slutsats Studien visar att det är möjligt att använda Frans Johanssons (2005) teorier kring skär-ningspunkter i arbetsmetoder. Så länge man försöker hitta och anpassa övningar till vald situation och ha de faktorer som kan påverka med i beaktning, går det att skapa och ar-beta i metoder som gynnar skärningspunkter.

Innovation kan anses vara ett nyckelord för svenskt företagande och forskning pekar på att innovation till stor del är en fråga om ledarskap. Att bryta rutiner och vara nytänkande är centralt. Utmaningen för innovativa ledare ligger därigenom i att skapa ett företag där nytänkande sker naturligt. Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur innovativt ledarskap utförs i praktiken. Då tidigare forskning främst rört stora tillverkningsföretag har denna studie inriktats på små innovativa IT-företag. Fyra ledare på små innovativa IT-företag i Mälardalen har intervjuats. Intervjufrågorna har formulerats utifrån en teori som listar nio kärnuppgifter som skall användas för att skapa en organisation som inte styrs av rutiner utan istället är nytänkande. Vikten av att bibehålla lönsamhet har visat sig vara centralt i ledarskapets aktiviteter, likaså att skapa av en integrerad arbetsmiljö där internt kunskapsutbyte sker kontinuerligt.

Företag som arbetar med innovativa idéer och patent har traditionellt sett varit rädda att andra företag ska få ta del i vad de gör, med risk att deras teknologi och kunskap stjäls av konkurrenter. Denna syn, att företags innovationsprocess ska vara stängd för utomstående, har börjat ifrågasättas allt mer under de senaste åren. Allt fler företag går mot en mer öppen syn på innovationsprocessen och använder sig av vad som kallas öppen innovation. Genom en fallstudie på en startup i Sverige, ämnar denna studie undersöka hur öppen innovation hos en startup ser ut i praktiken, vilka risker och möjligheter det medför samt hur det skiljer sig gentemot forskning på mer etablerade små och medelstora företag. Det studerade företaget använder sig av flera dimensioner inom öppen innovation där sökandet av kunskap, återkoppling med kunder och köp av tjänster står för huvuddelen av öppenheten. Resultatet går i linje med tidigare forskning på mindre mer etablerade företag.

Sverige står liksom många andra länder inför stora samhällsutmaningar. I Sverige utgör tjänster mer än 70 procent av BNP och behovet av tjänsteinnovationer som möter dessa utmaningar ökar. Creating Shared Value (CSV) är ett relativt nytt koncept som handlar om att skapa en gemensam värdegrund där ägarnas och samhällets intressen möts och ses som ett sätt att driva innovation och tillväxt på ett hållbart sätt. Ett fåtal tjänsteföretag har under de senaste åren börjat erbjuda CSV-tjänster och det är intressant att undersöka framväxten av dessa tjänster samt vilka faktorer som bidragit till utvecklingen. Studien undersöker därför tjänsteinnovationen hos två av Sveriges ledande kommunikationsbyråer som erbjuder CSV-tjänster och fokuserar främst på kundens roll i innovationsprocessen. Undersökningsmaterialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med anställda från byråernas hållbarhetsteam. Resultatet visar att vissa kunder, så kallade ledanvändare, har haft stor betydelse för tjänsteutvecklingen. Slutsatsen är att innovationen kring dessa tjänster skett i samskapande med kund.

<p>Syftet med denna studie är utredande och avser att utifrån Shane & Venkataramans teori om idéers uppkomst, MIRPs teori om innovationsprocesser och Sarasvathys teori om causation och effectuation explorativt beskriva och deduktivt tolka innovationsprocesser i Sverige. Problemformuleringen lyder: Hur uppkommer och utvecklas idéer till innovationer i Sverige?</p><p>Empirin baseras på fyra intervjuer med representanter för fyra olika objekt vilka alla genomgått en innovationsprocess. I resultatdelen beskrivs dessa processer för att sedan analyseras utifrån de tre valda teorierna.</p><p>Slutsatserna i studien är att innovationsprocesser i Sverige, med varierande avvikelser, uppkommer och utvecklas i enlighet med de tre bakomliggande teorierna.</p>

Syftet med denna studie är utredande och avser att utifrån Shane &amp; Venkataramans teori om idéers uppkomst, MIRPs teori om innovationsprocesser och Sarasvathys teori om causation och effectuation explorativt beskriva och deduktivt tolka innovationsprocesser i Sverige. Problemformuleringen lyder: Hur uppkommer och utvecklas idéer till innovationer i Sverige? Empirin baseras på fyra intervjuer med representanter för fyra olika objekt vilka alla genomgått en innovationsprocess. I resultatdelen beskrivs dessa processer för att sedan analyseras utifrån de tre valda teorierna. Slutsatserna i studien är att innovationsprocesser i Sverige, med varierande avvikelser, uppkommer och utvecklas i enlighet med de tre bakomliggande teorierna.

Område: Utvecklingen idag går allt snabbare vilket gör att företag behöver bli mer konkurrenskraftiga, ett sätt att bli det är genom innovation. Det kräver ett aktivt ställningstagande och ett sätt att genomföra detta är med hjälp av innovationsprocesser. Ett annat konkurrensverktyg som blir alltmer viktigt är design. Dessa två begrepp går att bryta ner i en rad faktorer och kan ses ur flera persektiv. Syfte:  Syftet med denna uppsats är att förstå skillnader och likheter mellan innovations- och designprocesser samt se hur de kan komplettera varandra. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har genomfört intervjuer med tre olika företag. Dessa tre företag har sedan analyserats och jämförts med teori och med varandra. Teorier inom respektive område har även jämförts med varandra. Slutsatser: Vi har kommit fram till att innovations- och designprocesser kan ses som olika nivåer. Innovationsprocesser är mer övergripande kring hela organisationen och designprocesser är snarare mer detaljerad kring produktutvecklingen. Därför kan designprocesserna även sägas vara en del av innovationsprocessen, ett verktyg. Vi såg även att det fanns nio faktorer i praktiken som var viktiga för innovationsprocessen, nämligen en innovationsfrämjande organisationskultur, stödjande ledarskap, personalens delaktighet och engagemang, projektbaserad innovation, multidisciplinära team, bra kommunikation, kundinvolvering, omvärldsbevakning och utvärderingar/reflektion. Utifrån dessa slutsatser skapade vi en egen modell med inspiration från befintliga modeller. / Field: Because of the faster development today, companies need to become more competitive and one way is through innovation. It requires an active standpoint and one way to achieve this is through innovation processes. Another competitive tool that is becoming increasingly important is design. These two concepts can be broken down into a number of factors and can be viewed from several perspectives. Purpose: The purpose of this thesis is to understand similarities and differences between innovation and design processes, and to see how they can complement each other. Method: We have used a qualitative method and have conducted interviews with three different companies. These three companies have then been analyzed and compared with theory and with each other. Theories in each field have also been compared with each other. Conclusions: We have come to the conclusion that innovation and design processes can be viewed as different levels. Innovation processes are more general and about the entire organization and design processes are rather more detailed on product development. The design process can therefore also be said to be part of the innovation process, a tool. We also saw that there were nine factors in practice that were important to the innovation process, namely to foster innovation in the organizational culture, supportive leadership, staff involvement and engagement, project-based innovation, multidisciplinary teams, good communication, customer involvement, business intelligence and evaluation / reflection. Based on these findings, we created our own model, inspired by existing models.

I samhället finns oro över den digitala utvecklingens framfart där fokus läggs alltmer på att skapa innovation, vilket är en tillgång ur konkurrenssynpunkt men där individers behov och förutsättningar bortses från. Den snabba utvecklingen kan medföra att individer med låg förståelse och acceptans av informations- och kommunikationsteknik riskerar att hamna utanför samhället. Seniorer är den åldersgrupp vilken har benägenhet att besitta en lägre förståelse och acceptans för den digitala utvecklingen. Detta är ett aktuellt dilemma eftersom ett fungerande samhälle förutsätter att alla individer ska kunna använda sig av de samhälls- och kommersiella tjänster som finns att tillgå. Till följd därav är det oumbärligt att utveckla användbar informations- och kommunikationsteknik vilken möter slutanvändares behov och förutsättningar. För att möjliggöra detta är det vitalt att involvera slutanvändare i innovationsprocesser. Däremot är det inte tillräckligt att enbart involvera dem för att uppnå användbar informations- och kommunikationsteknik utan det krävs därtill att få dem att uppleva sitt deltagande som meningsfullt och engagerande. Motivation är därmed avgörande och essentiellt för att utveckla användbar informations- och kommunikationsteknik. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ ansats av deskriptiv karaktär undersöka hur slutanvändare kan motiveras till deltagande och engagemang i innovationsprocesser. Studien genomfördes genom en litteraturstudie, en intervjustudie samt en fokusgruppstudie. Resultat och analys från dessa ledde till .ME-modellen vilken är ett förslag till hur processdeltagare praktiskt kan arbeta för att motivera slutanvändare i innovationsprocesser.

Titel: Inkubering - Räkmacka till entreprenörskap? En studie om stödfunktioner och processer för att främja akademisk entreprenörskap. Nivå: Kandidatuppsats inom innovationsteknik Institution: Mälardalens högskola, akademin för innovation, design och teknik Uppdragsgivare: Inkubatorer i Mälarregionen, IdéLab, Kungliga tekniska högskolan och Uppsala Drivhus Författarna: Daniela P. Källström och Sofia Wrenéus Handledare: Erik Lindhult Examinator: Tomas Backström Datum: 2017-06-02     Syfte: Syftet med den föreliggande studien är att undersöka stödfunktioner som erbjuds vid högre lärosäten för att realisera idéer och främja akademiskt entreprenörskap. Resultatet avser även att bidra till den generella vetenskapliga diskussionen kring inkubationsprocesser genom att genomföra en aktionsforskning.   Frågeställningar: Utifrån vilka teorier och processer är högre lärosätens inkubationer utformade ifrån? Vilka faktiska stödfunktioner finns och existerar det en diskrepans mellan teori och praktik?   Metod: Metoden som användes i den föreliggande studien hade en abduktiv ansats med en operativ kvalitativ förstudie och en sekundär aktionsforskningsstudie för att undersöka studieobjektet. Den operativa förstudien innefatta semistrukturerade intervjuer med en öppen dialog och den sekundära aktionsforskningsstudien innebar att författarna provade en del av en inkubationsprocess.    Nyckelord: Affärsutveckling, Entreprenörskap, Inkubator, Inkubationsprocess, Innovationsprocess,Stödfunktioner / Title: A study on support functions and processes to promote academic entrepreneurship. Grade: Bachelor degree in innovation technology Department: Mälardalens Högskola, academy for innovation, design and technology Employer:Inkubatorer i Mälarregionen, IdéLab, KTH och Uppsala Drivhus Authors: Daniela P. Källström och Sofia Wrenéus   Supervisor: Erik Lindhult Date: 2017-06-02     Purpose: The aim of the present study is to investigate support functions offered at higher education institutions to realize ideas and promote academic entrepreneurship. Research Questions: From which theories and processes are the higher education institutions incubations designed? What are the actual support functions and does there exist discrepancies between theory and practice?   Method: The method used in the present study had an abductive approach with an operational qualitative study and a secondary action research study to study the study object. The operational preliminary study includes semistructured interviews with an open dialogue and the secondary action research study meant that the authors tried a part of an incubation process.   Keywords: Business development, Inkubator, Inkubator processes,Innovation processes,Entrepreneur