The aim with the study is to find key factors relating to internal marketing and to improve the process between the operating organization and its customers. A qualitative study is carried out within an organization active in the Swedish healthcare. The qualitative approach is carried out by collecting empirical data through observations, personal interviews and group interviews. The Physiotherapy Clinic at the Karolinska University Hospital is in the focus of the empirical study. The study locates existing differences in perceptions and comes up with recommendations for actions to improve the process of organisations within the Swedish healthcare and their customers. The study's results are that internal marketing can bring a lot to service-selling organizations and that the organizations internal conditions are as important as the external ones. Communication appears to be a key factor for an organization that has applied internal marketing. For enabling the most optimal position, the organization requires a consistency between the internal, external, and interactive marketing functions.

Nine out of ten larger companies have an intranet today which is supposed to improve the communication withinthe company and save money. A great part of these intranets were established in the beginning of the 1990’swithout giving any thought to the users and their needs. How does the communication inside the corporationslook like when the intranets that are supposed to be the source for every information request, aren’t usable? Whatother sources do the users use and how much?The aim of this master thesis is to examine information source selection at a specific company. In addition,the aim is to study the companies intranet usability from the users’ perspective. Interviews with five employeesat Viking Line were carried out to analyze these questions. The empiric material also consists of a survey carriedout among 78 employees of the company. The principle of least effort and the cost/benefit model is introduced astwo possible theories that can explain the information source selection at the chosen company.The results show that the information source selection at the company cannot be explained by only onetheory or one model, in contrast to a great part of prior research. The selection of information source do dependon factors like perceived accessibility and perceived quality of the information but other factors are shown toaffect information seeking decisions as well. Therefore, the empiric material shows that time pressure affectsusers’ choice of source selection to more accessible information sources. Another factor that can have an effecton the user is how one employee treats another. When the employee has been negatively treated at the momenthe is seeking information, the employee is more likely to use impersonal sources.Furthermore, the intranet at Viking Line is the most used as well as the most reliable source according tothe users, even though the intranet does not satisfy all needs of the employees. The users are also highly accustomedwith the intranet which increases its perceived accessibility.The conclusion of this study is that the principle of least effort and the cost/benefit model do indeed explainthe users’ choice of information source, but only partly. The study was conducted at a specific company but theconclusions drawn could be applied to other similar companies where intranets are a great part of the employeesinformation seeking. Finally, I believe, that the effectiveness of the employee is directly connected to the effectivenessof the information sources available at the company. Moreover, if companies improved their intranetsthe companies would become more effective.This paper is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

No description available.

Den berörda organisationen hade implementerat ett nytt arbetssätt, "Medarbetarskap och Ledarskap". Studien är en utvärdering på individnivå av hur arbetssättet påverkat undersökningspersonerna. Nitton personer med olika befattningar deltog i undersökningen som utgjordes av enskilda intervjuer och fokusgrupper. Samtliga intervjuer spelades in med diktafon och transkriberades därefter ordagrant. Resultatet visade att medarbetarna var negativa till arbetssättet, delvis på grund av hur pengarna satsades, men det framfördes även kritik beträffande innehållet. Cheferna var över lag positiva, då de såg materialet som ett användbart verktyg i sin chefsroll. En slutsats av studien är att arbetssättet var dåligt förankrat hos medarbetarna. Värdet av att delge sina medarbetare information vid en organisationsförändring kan inte nog betonas, då risken är att dessa annars känner sig förbigångna.

ERP-system (Enterprise Resource Planning Systems) spelar en allt större roll för organisationer och att implementeringen av dem blir framgångsrika är av stor betydelse för ett företag. Det finns exempel där en misslyckad implementeringsprocess medfört att hela företag försatts i konkurs. Följaktligen har flera studier gjorts gällande ERP-implementeringar. Ibland syftar artiklarna till att visa på rekommenderade tillvägagångssätt genom att redogöra för implementeringens kritiska framgångsfaktorer – de moment, aktiviteter eller liknande som genom studien identifierats som avgörande för en framgångsrik implementering. Majoriteten av studierna har berört organisationer i privat sektor. Författarna till denna uppsats ansåg att det fanns starka argument för att dessa studiers resultat inte med nödvändighet är applicerbara på organisationer i offentlig sektor, utan att de kritiska framgångsfaktorerna kan skilja sig åt eller ha olika prioriteringsgrad i respektive sektor. Att studera huruvida kritiska framgångsfaktorer och framgångsmått kan skiljas åt och prioriteras olika torde vara av vikt för implementeringar av ERP-system. Denna uppsats är uppstånden av denna anledning, att söka finna kritiska faktorer i implementeringen av ERP-system för organisationer i offentlig sektor.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att kartlägga internationella och nationella rekommendationer för hjärtscreening samt ta reda på hur specialidrottsförbunden hanterar riksidrottsförbundets rekommendationer kring hjärtscreening. På vilket sätt följer specialidrottsförbunden upp genomförande av hjärtscreening? Hur ser specialidrottsförbunden på vem som tar ansvar för genomförandet av hjärtscreening? Hur arbetar specialidrottsförbunden för att få ut riksidrottsförbundets rekommendationer om hjärtscreening till sina elitidrottare?   Metod Denna studie är en kvalitativ studie med intervju som metod. Den intervjumetod som har använts är en explorativ intervju med öppna, strukturerade frågor. Samt den ”riktat öppna” intervjun. De fem specialidrottsförbund vi har intervjuat är fotboll, ishockey, basket, orientering och friidrott.   Resultat Alla intervjuade specialidrottsförbund anser att det är viktigt att följa upp genomförandet av hjärtscreening. Det finns ingen som är ansvarig för genomförandet av hjärtscreening om idrottaren inte har kontrakt med ett förbund eller förening, vilket gör att ansvaret läggs på den idrottande individen. Om elitidrottaren har ett anställningsliknande förhållande med kontrakt är det respektive specialidrottsförbund eller förening som har ansvar för att hjärtscreeningen genomförs. För att nå ut med information om hjärtscreening använder sig förbunden av olika metoder. Bland dem är hemsidor, tränarmöten, tidningsartiklar och information till idrottsläkarföreningar vanliga. Ett förbund går inte ut med några rekommendationer alls.   Slutsats Det finns inget gemensamt svar från specialidrottsförbunden. Svaren varierar från att det är förbundsläkarens ansvar, specialidrottsförbundets ansvar, föreningens ansvar, individens ansvar eller/och önskemål om att det skulle vara Sveriges olympiska kommittés ansvar (finansiellt). Det gemensamma för alla specialidrottsförbund är att de följer Riksidrottsförbundets rekommendationer när det kommer till elitidrottare. Innehar idrottaren kontrakt är det specialidrottsförbundet eller föreningen som står för kontraktet som har ansvaret för genomförande av hjärtscreening. Det är klart vem som har ansvar för att hjärtscreeningen genomförs av elitidrottare dock är det otydligt om det genomförs eller inte.

Barns lek är betydelsefull för deras utveckling och hur barn fungerar som sociala människor. I leken tar barnen in de erfarenheter som de upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Mitt intresse för barns lek och hur man på olika sätt kan se lek utifrån olika perspektiv ligger som grund för denna studie. Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare berättar att de tillvaratar kulturen i barns lekar samt hur de sedan arbetar med detta. Genom två intervjuer med förskollärare ville jag få fram förskollärarnas egna berättelser om deras kulturarbete på förskolan. Resultatet visade att de båda informanterna ansåg leken som mycket viktig, men att det skiljde sig en del på hur de tog tillvara på kulturen i barnens lek på deras respektive förskola. Mitt resultat är analyserat genom narrativ analys som lägger fokus på de historier som berättas under en intervju, att det alltså är informanternas egna personliga berättelser och tolkningar på de frågor jag ställde.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka en funktionell svenskundervisning där undervisning om språkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger på undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, såsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar på ett samhälleligt plan. Centrala begrepp är dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande språkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk ämnessyn och text som socialt beteende. Såväl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, särskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier.</p><p>Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare år och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lärare och elever.</p><p>Resultatet visar att den genomförda undervisningen värderas högt av lärare och elever, och lärarna menar att alla kategorier av elever tjänar på denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande. Vad gäller de centrala begreppen, som nämnts ovan, kan man konstatera att det verkar ha funnits en strävan att implementera dessa i den studerade undervisningen, vilket också har skett i olika grad. En ytlig iscensättning av dessa begrepp i praktiken innebär dock knappast en undervisning som kan anses gestalta forskares teorier kring dessa begrepp. Ett flertal kontextuella aspekter på olika nivåer har identifierats som betydelsefulla i sammanhanget, som exempelvis läromedlens roll; lärarnas kunskaper och syn på lärande, på svenskämnet och på texter; lärarnas behov av forum för diskussioner och reflektion kring svenskundervisningen.</p>

Att införa lean principer inom sjukvården är ett relativt nytt område. Landstinget i Gävleborg och Gävle sjukhus är intresserade av att korta ner sina vårdköer med hjälp av logistiska metoder och lean production principer. Detta på grund av att vårdköerna på bland annat urologmottagningen på Gävle sjukhus bara växer. Lean production är ett koncept som ursprungligen härstammar från bilindustrin i Japan och innebär att man strävar efter att göra mer med mindre. På svenska kan lean production översättas till resurssnål produktion och arbetet med lean innefattar principer som kunden i fokus, teamarbete och ständiga förbättringar. Syftet med examensarbetet är att ta fram en arbetsmodell för införande av lean principer inom sjukvården, då vårdköerna idag är långa och någon form av förändring är nödvändig. Arbetsmodellen innehåller sex olika nivåer, kartläggning, analys, framtagning av förbättringsförslag, avstämning, genomförande och uppföljning. De fyra första stegen kommer att presenteras i arbetet medans de två sista stegen ligger utanför arbetets ramar. Genom att använda logistiska metoder och lean principer i kartläggningar och analyser av mottagningens processer har en del problemområden upptäckts. Problemen har sedan analyserats och förbättringsförslag till de olika områdena har utarbetats. Förbättringsförslagen som har utarbetats med hjälp av logistiska metoder och lean production principer bör kunna medverka till en minskning av urologmottagningens vårdköer. / Introducing lean production principles in health care is a relatively new area. The county council in Gävleborg and Gävle hospital are interested in shortening their health queues with help from logistics methods and lean production principles. This is among others because of growing health queues at the urologist reception in Gävle hospital. Lean production is a concept arising from the Japanese car industry, meaning a quest to do more with less. In Swedish lean production can be translated to resource- economic production and the work with lean production includes principles like customer focus, teamwork and continuous improvement. The purpose with this thesis is to compile a working model which can be used when implementing lean principles in health care. This is because the health queues to the reception today are long and some kind of transform is necessary. The working model consists of six different levels, mapping, analyze, developing improvement suggestions, balancing, implementation and follow up. The first four steps in the working model will be introduced in this thesis, although the last two steps are outside the limits of this thesis. By using logistics methods and lean principles in mapping and analysis of the receptions processes some problem areas have been discovered. The discovered problems have been analyzed and improvement suggestions to the different problem areas have then been elaborated. The improvement suggestions which have been elaborated with help from logistics methods and lean production principles can contribute to a decrease of the urologist receptions health queues.

Syftet med denna studie är att undersöka åtta lärares uppfattningar om hur läs- och skrivsvårigheter kan åtgärdas samt hur dessa lärare beskriver hur de ger stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter. För att få svar på frågorna genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer med utbildade grundskollärare i år 1-3 samt förskollärare. Utgångspunkten i den teoretiska delen är fenomenologi, vilket innebär att vi har försökt förstå åtgärder inom läs- och skrivsvårigheter utifrån lärarens perspektiv. Studiens resultat visar att det är viktigt att så tidigt som möjligt kartlägga elevers svårigheter och att på bästa sätt hitta den metod som passar utifrån elevens behov. Vidare visar resultatet att samtliga lärare arbetar på olika sätt för att stödja elevers läs- och skrivsvårigheter, exempelvis genom rim och ramsor. Dessutom framgår det att datorn är en viktig del i arbetet med elevernas läs- och skrivsvårigheter, exempelvis att eleven får skriva på datorn istället för med pennan. Likaså är ett gemensamt arbete med hemmet, uppmuntran, motivation och intresse är viktiga byggstenar i arbetet med elevers läs- och skrivsvårigheter.