E-handeln är en accelererande företeelse i samhället och har kommit att bli en central del i den svenska konsumtionen. Svenskarnas konsumtionsbeteende innefattar en hög förbrukningstakt av jordens resurser och likaså stora mängder växthusgasutläpp och är på så vis ohållbar i den mån. En växande miljömedvetenhet bland det svenska folket sätter däremot press på företag och andra verksamheter till att bli mer hållbara. IKEA har tagit ett aktivt beslut att arbeta med att integrera ett hållbarhetsperspektiv med bland annat deras hållbarhetsstrategi som medel. Med hjälp av en sammanfattning av IKEA:s hållbarhetsstrategi och intervjuer med IKEA-anställda, syftar den här studien till att besvara hur IKEA integrerar ett miljö- och hållbarhetsperspektiv på deras e-verksamhet. I resultatdelen framhävs bland annat att IKEA varit sen in på e-marknaden och genomgår nu en omorganisering. Detta i samband med att IKEA förutspår ett skifte där e-handeln kommer att gå om och bli större än den konventionella handeln. Genom att satsa på innovation och teknik för att utveckla hållbara lösningar och verktyg, driver IKEA verksamheten framåt mot en hållbar riktning. Med deras inredningsexpertis strävar IKEA efter att hjälpa de många människorna till en mer hållbar vardag. Hela värdekedjan ska inkludera ett hållbarhetsperspektiv, men den ekologiska fördelen ställs emellanåt mot den ekonomiska fördelen. Cirkulärt tänkande och att främja ett cirkulärt verksamhetstagande är nya utmaningar som IKEA ställs inför. Studien bidrar till en ökad förståelse om IKEA och deras e-handel. Den nya kunskapen som tagits fram beskriver hur IKEA arbetar för att integrera ett hållbarhetsperspektiv inom företagets e-verksamhet. Tydliga exempel på arbetsmetoder, verktyg och lösningar som IKEA tagit fram kan inspirera och vägleda andra företag som strävar efter en mer hållbar e-handel.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur medarbetarna i tre olika arbetsgrupper från finansbolag A definierar ett gott ledarskap. Studien kommer också att undersöka hur respondenterna ser på det framtida ideala ledarskapet. Det har genomförts en kvalitativ studie genom att empirin har samlats in baserat på sex genomförda intervjuer. Av sekretesskäl är hela undersökningen anonymiserad vilket betyder att den data som presenteras i studien inte kan spåras till det berörda bolaget som blivit benämnt finansbolag A eller de berörda respondenterna. Den teoretiska referensramen behandlar fem olika ledarskapsteorier, två av teorierna är klassiska ledarskapsteorier vilka är demokratiskt- och auktoritärt ledarskap. De tre andra teorierna är mer moderna, vilka är transformativt ledarskap, situationsanpassat ledarskap och coachande ledarskap. Resultatet visar att medarbetarna på finansbolag A anser att ett gott ledarskap är en ledare som kan anpassa sig beroende på situation och gruppens kompetens. Analysen i studien visar att respondenternas resonemang om gott ledarskap innehöll flera inslag av olika ledarskapsstilar. Respondenterna menade att en ideal ledare ska lägga vikt på att kunna anpassa sig samt vara flexibel vilket kan anses vara en indikation på hur ledarskapet kan komma att utvecklas i framtiden inom finansbranschen.

No description available.

The Nordic countries share common interests to digitize services in the health care sector from which their eHealth strategies are a proof of. Sweden has specifically put effort on the global scheme by setting a goal of being the best in eHealth by 2025. As one of the main goals of the strategies is increasing patient empowerment, perspective of the health care professionals in this digital shift has yet remained less noticed and the concrete effects on them is still scarcely studied. This study focuses on providing the aspect of the health care professionals and how they have perceived and experienced the digital tools and eHealth services affecting their work and what attitudes they themselves have as users.                                This study utilized the mixed method approach and was done in collaboration with the Digga Halland project which aims towards enhancing health care workers’ digital competences and conditions to utilize eHealth. Previously collected baseline survey data from health care professionals in different municipalities in the Halland region was analysed and five health care professionals were recruited for in-depth, phenomenological interviews.             The results of this research indicate that the use of digital tools and services is common among health care professionals at work and outside work and the workers consider their digital competence rather good. However, the interview respondents presented varying attitudes towards digital services and eHealth depending on whether the services were evaluated from a professional role or outside work role when the professionals used the services themselves. Also, the current professional position guided whether the digital shift and eHealth were experienced more positively or negatively.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker det finns till att kvinnliga utövare inom friidrott och ishockey slutar utöva sin idrott. Studien undersökte vilka anledningar det finns till att vissa idrottare återvänder till sin idrott. Utöver detta ämnar studien ta fram förslag på åtgärder. -          Vilka orsaker upplever kvinnliga utövare inom friidrott och ishockey att det finns till att de slutar utöva sin idrott? -          Vad kan det finnas för orsaker till att kvinnliga utövare inom friidrott och ishockey väljer att komma tillbaka till sin idrott efter att de slutat? -          Vad skulle enligt utövarna behöva förbättras för att få fler att stanna kvar inom idrotten respektive få färre att sluta? Metod Studien har använt ett kvalitativt tillvägagångssätt där sex intervjuer genomförts och analyserats. Intervjudeltagarna bestod av tre kvinnliga friidrottare respektive tre kvinnliga ishockeyspelare som samtliga hade kommit tillbaka till idrotten efter avslutade idrottskarriärer. Intervjuguiden hade en hierarkisk struktur med huvudfrågor och följdfrågor och var semistrukturerad. Resultat De främsta och vanligast förekommande orsakerna till avhopp är bristande motivation, skador och möjligheten att få ihop livspusslet med allt vad det innebär. Den främsta orsaken till återkomst är att idrottarna brinner för idrotten och fortsatt har en idrottsidentitet. De rekommendationer och förslag på förändringar som framkommer är bättre nivåanpassning, bättre förutsättningar samt att idrottarna ska bli mer uppmärksammade. Slutsats Slutsatsen som kan dras är att både när det gäller orsaker till avhopp och orsaker till återkomst inom friidrott och ishockey finns det intrapersonliga, interpersonliga och miljömässiga anledningar. Om förbund och föreningar kan uppmärksamma detta kan förhoppningsvis fler utövare bli kvar inom idrotten eller återvända trots att de har slutat.

Idén om Corporate Social Responsibility (CSR) framträdde redan på tidigt 1900-tal och har sedan dess spridits från företagsvärlden till sportvärlden. Den svenska sportrörelsen har länge präglats av en principiell amatörism och har fokus på inneboende värden som gemenskap, integration, fairplay, laganda, rörelse och välbefinnande, varför denna studie vill undersöka vad CSR formas till inom organisationer som redan borde adressera sådana frågor. Följaktligen är syftet med denna studie att utforska hur CSR har tagits emot och översatts i sportorganisationer genom att studera hur CSR har implementerats och utvecklats inom svenska ishockeyklubbar. Fallstudier genomfördes med fyra klubbar i Svenska Hockeyligan (SHL). Resultatet av studien visade att de fyra ishockeyklubbarna hade fokuserat sitt CSR-arbete på ett sätt som kan kopplas till de inneboende värdena. CSR har vidare formats till ett verktyg för idrottssponsring och ett sätt att legitimera samhällsstöd. Följaktligen har studien hjälpt till att fylla det gap som inom forskningen finns inom dels CSR-utveckling och dels CSR i svenskt kontext.

Climate change will most likely cause marine ecosystems and human living conditions to change in the areas bordering on the sea, rivers and its delta. As a result of these changes with significant resource shortages, there are obvious risks that conflicts arise between peoples' groups or other spheres of interest. Conflicts in which Sweden, alone or most likely in an international context, may play a vital role in ensuring that the conflicts do not escalate. It would be a political prestige loss from a Swedish perspective not having the ability, despite the political intention, to be able to contribute to an international effort with the task of dampening or preventing an escalating conflict in a water-dominating area. To be able to operate in coastal environments such as rivers and its delta, the right capabilities and material are required. The scope of the study aims to describe how an amphibious unit capabilities and technical systems affect the outcome of a Riverine operation. The scope of the study is achieved through a qualitative text analysis of research reports, articles and literature that deals with Riverine operation as a concept. The theoretical framework consists of the first theory of military technology and the Swedish Armed Forces systemic-view. The analysis tool is derived from the concept DOTLMPFI. Doctrine, Organization, Training, Leadership and education, Materiel, Personnel, Facilities and Interoperability. The study's findings and conclusions indicate that a military unit’s capabilities and technical systems that enables it to work in an area over a longer period of time, in order to achieve the purpose of the operation, are factors for success. A part of this is the ability to use unmanned crafts, sensors and a flexible organizational structure that enables a situational awareness in a complex environment such as rivers and its delta. Furthermore, the degree of interoperability of the unit is something that will also affect the outcome of a Riverine operation as it, as a concept, usually involves other branches of the military and nations.

I Försvarsdepartementets utredning kring Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov 2018:7 urskiljs det ökade behovet av förmåga till vilseledning och genom vilseledningen försvåra valet av mål för en eventuell motståndare. En metod för vilseledning är nyttjande av skenmål. Skenmål beskrivs i Amfibiebataljonens styrande dokument som en del i de vilseledande åtgärderna men nyttjas i mycket liten utbredning praktiskt. Arbetet skrevs ur ett militärtekniskt perspektiv och har en utforskande ansats gällande nyttjandet av skenmål i en amfibiekontext. Uppsatsens frågeställning besvarades genom att det inledningsvis genomfördes en datainsamling som sedan möjliggjorde en modellering av scenarier. Utifrån scenarierna genomfördes en analys genom nyttjande av bekämpningskedjan där slutsatserna sedan ledde till att uppsatsens frågeställning besvarades. Slutsatsen av analysen var att skenmål, med rätt egenskaper för vilseledning av moderna sensorer, skapar osäkerhet och störningar hos motståndaren som leder till minskad sannolikhet för upptäckt och påverkan av egna enheter. Osäkerheten och störningarna kan bland annat uppkomma vid vetskapen om att skenmål nyttjas och därmed osäkerhet kring klassificering av den upptäckta enheten. Skenmål kan också nyttjas i syfte att skapa en normalbild för de egna enheterna och den egna verksamheten att dölja sig i. / In the Ministry of Defenses inquiry about the Armed Forces long-term material needs 2018:7, an increased need for an ability of deception was identified, as well as through deception make the identification of real units more difficult for a potential threat/opponent. One method used for deception is the utilization of decoys. Decoys are described in the Swedish Marine Corps governing documents as a part of the means of deception but are practically used to very small extent. The essay was written from a military technical perspective and has an exploratory approach regarding the usage of decoy units in a marine context. The question of research was answered by initially collecting data that enabled modeling of scenarios. Based on the scenarios, an analysis was performed using the Kill chain, where the conclusions then led to the question being answered. The results of the analysis showed that a decoy, with the right characteristics for deceiving modern sensors, can contribute to hesitation and distraction for the opponent that leads to reduced likelihood of discovery and influence of own units. The hesitation and distraction can arise, among other things, in the knowledge that decoys are used and therefore hesitation about the classification of a detected unit. Decoys can also be used in order to create an image that the real units and activities can hide in.

Denna licentiatuppsats behandlar brottspreventiv samverkan på individnivå, vilket är ett relativt nytt fenomen i Sverige och Skandinavien. Ett specifikt arbetssätt, samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidssektor – SSPF – undersöks i studien och övergripande studeras hur idén om brottspreventiv samverkan i form av SSPF konstrueras och motiveras, hur den tolkas och omtolkas av samverkansparterna samt hur den omsätts i praktik. Det mer specifika syftet med studien är att undersöka brottspreventiv samverkan på individnivå som idé och praktik. Tre olika fokus eller aspekter på detta belyses: policy/struktur; organisation/profession och praktik/familj. De frågeställningar som besvaras i studien och som är kopplade till ovanstående fokusområden är följande: Hur har denna form av samverkan runt unga växt fram och hur motiveras den? Hur ser de organisatoriska förutsättningarna ut och hur upplevs SSPF av samverkansparterna? Slutligen hur interagerar företrädare för samhällets institutioner/ de professionella med familjen? Tre kommuner ingår i undersökningen. Empiriskt material har samlats in  genom dokumentstudie, intervjuer i grupp och enskilt med samverkansparterna i de tre kommunerna, genom observationer vid SSPF-möten samt genom en enkät som gick ut till 30 kommuner och stadsdelar i Sverige. Resultaten visar att en koppling finns mellan den allmänna samhällsutvecklingen i stort och brottspreventionens utveckling. Allmänt kan sägas att talet om brottsprevention idag handlar allt mindre om strukturella förklaringar och åtgärder. I stället talas alltmer om kontroll och effektivitet, vilket bland annat innebär tidiga upptäckter och snabba insatser. För att lyckas med detta behöver samverkan komma till stånd. Resultaten visar också att polisens roll i individriktad prevention har blivit viktigare och framträder som den tydligaste aktören i SSPFsamverkan. Gällande förutsättningarna för SSPF-arbetet visar studien att såväl organisatoriska förutsättningar som exempelvis stabilitet i organisationer och implementeringsmöjligheter, som möjligheter till informationsutbyte på individnivå mellan parterna spelar stor roll för arbetet. De professionella bildar allians där den gemensamma bilden av den unge skapar mening. En spänning mellan stöd och kontroll blir synlig i  SSPF-arbetet, likväl som en sorts likriktning, där poliser agerar  socialarbetare och socialtjänsten talar om mer kontroll. Allians bildas  också mellan professionella och föräldrar, vilket främst syftar till ökad  kontroll runt den unge, men också till att stärka stödet till den unges  föräldrar. De professionellas strävan efter ett nytt sätt att arbeta för att  göra det bättre för målgruppen blir trots allt tydligt i studien. / This dissertation deals with crime prevention co-operation targeted at the  individual level, a relatively new phenomenon in present Sweden and Scandinavia. A certain work model – SSPF, collaboration between school, social services, the police and the leisure sector – is chosen for the study. The study's purpose is to investigate crime prevention co-operation on individual level as idea and practice. To this end, different focuses are used: policy/structure; organization/profession and practice/family. The questions the study answers attached to the focus areas above are the following: How has this form of interaction around the young  emerged and how is it justified? What are the organizational conditions and how is SSPF experienced by collaborative partners? What does the interaction look like between those representing society´s institutions as well as between the professionals and the families? Three municipalities are examined in the study. The empirical material was collected through studies of documents; interviews, in groups and individually, with collaborative partners in the three municipalities; observations at SSPF-meetings and a survey that were sent to a number of municipalities and districts in Sweden. On an overall level, the results show that a clear link exists between the  general development of society at large and the development of crime prevention work. Generally it can be said that talk of crime prevention today is less focused on structural explanations and action, but rather increasingly concerns control and efficiency, including early discoveries and rapid reaction, which should be strengthened through collaboration at work. The role of the police in individually targeted prevention has become more important and they can be seen clearly as the most dominant party in the SSPF-interaction. Regarding the current conditions for SSPF-work, the study shows that both the organizational prerequisites (such as stability in organizations), and implementation (such as opportunities for exchange of information at the individual level between the parties) play a major role. The professionals form an alliance in which the common image of the young creates meaning. A tension between support and control becomes visible in the work, as well as a kind of uniformity – iso-morphism- whereby the police acting social workers and the social service talk about more control. An alliance is also formed between professionals and parents, aiming mainly at gaining increased control concerning the young person, but also at strengthening support to the parents. The professional´s quest for a new way of working to make it better for the target group becomes clear in the study. In conclusion: this kind of collaborative work within the area of crime prevention is complex, and this study is a contribution to a better understanding of the subject.

The following discussion concerns the emergence of and interrelations between the concepts of expatriation, migration, and “othering” in present Buenos Aires. The arguments rest on my fieldwork in Argentina, as well as other studies from around the world. The research on expatriates is usually based in Asia or the UAE, and the region of Latin America is still quite understudied in this respect. Buenos Aires as the “city offoreigners” represents an anthropologically interesting fieldsite. Next to the mostly quantitative research on expatriates, anthropology can give us a better understanding of their practices and experiences. Furthermore, it challenges our ideas of these concepts weuse to describe different groups of people (e. g. expatriate, immigrant), and allows us tounderstand how they are socially constructed. Hence, my study offers a new view on expatriation in a broader context of post-colonialism and current trends in globalization.The city's historical context must be considered as well in order to understand the complexities of terms such as foreigner or immigrant.