Känslomässiga anknytningserfarenheter tidigt i livet föreslås ligga till grund för individens politiska värderingar senare i livet. Olika politiska ideologier appellerar till individer på olika sätt, kanske beroende på tankar om den egna förmågan att ta hand om sig själv samt tillit till andra personers stöd. Syftet med studien var att undersöka om individuella skillnader i vuxen anknytning är relaterade till politisk preferens och inställning till välfärdsfunktioner. I enkätstudien deltog 120 psykologistudenter vid Stockholm universitet. Hierarkiska regressionsanalyser visade en huvudeffekt av oro/ängslan-anknytning på politisk preferens i form av mer vänsterpolitiska preferenser, samt en interaktionseffekt av de båda otrygghetsdimensionerna oro/ängslan och undvikande. Deltagare som skattade högt på båda otrygghetsdimensionerna utmärkte sig med relativt sett mer vänsterpreferenser. Resultaten stod sig efter kontroll för potentiella bakomliggande variabler. Vuxen anknytning var inte relaterad till inställning till välfärdsfunktioner. Resultatet visade på en generell hög positiv inställning till välfärdsfunktioner oberoende av anknytning. Resultaten diskuteras i relation till anknytningsteori och den forskning som finns inom området, som än så länge bedrivs i en nordamerikansk politisk kontext.

Flera olika studier visar att det finns brister i de insatser som kommunerna erbjuder barn som upplever våld, detta trots att regeringen skärpt lagstiftningen för målgruppen. Några kommuner i Sverige har börjat använda en ny metod, Kids club, som specifikt är utformad för gruppen barn som upplevt våld. Vårt syfte med uppsatsen är att genom att undersöka motiven till att kommuner vill implementera en ny metod för barn som upplevt våld, Kids club, förstå vilken form av motivation som ligger till grund för denna vilja. Uppsatsen har en kvalitativ ansats, där vi genom att genomföra intervjuer med representanter från olika kommuner skapar förståelse för motiven bakom implementering av Kids club. De slutsatser vi fann i uppsatsen är att det finns två teman bakom motiven, dels enskilda personers motiv samt kommunen som organisations motiv. Där enskilda personers motiv till att vilja implementera en ny metod grundar sig i mer inre motivation än kommunen som organisations motiv, där deras vilja grundar sig i yttre motiv. Detta är något som vi kan utläsa har ett samband med makt då andra aktörers maktutövning påverkar kommunerna i deras val att implementera Kids club. / Several studies show that there are deficiencies in the efforts municipalities offer children who experience violence, despite the fact that the government clarified legislation for this target group. Some municipalities in Sweden have started using a new method specifically designed for the group of children who have experienced violence, Kids club. Our purpose in this study is that by examining the motives for municipalities to implement a new method for children who have experienced violence, Kids club, understand what form of motivation that underlies this desire. This thesis has a qualitative approach, and by conducting interviews with representatives from various municipalities we create an understanding of the motives behind the implementation of the Kids club. The conclusions we found in this study was that there are two themes behind the motives, individual’s motives and municipal organizational motives. Where the individual’s motives for wanting to implement a new method is based on the more intrinsic motivation than the motives that the municipality as an organization have, where their motivation is based on an extrinsic subject. Here we can discern a connection with the power perspective, where the extrinsic motives are associated with power when the external motives are influences of other actor’s domination.

Inner resistanceThe aim of this study was to investigate the existence of an internal resistance to a work-related change in people who are long-term sick, and if this is related to an identification as “long-term sick”. A second purpose to the study was to research in which way this internal resistance to a work-related change manifests and point to possible solutions. A qualitative study was conducted with interviews of experts and people on sick leave to illuminate the subject. The main result was divided into interviewed groups. The result of the experience suggest that internal resistance to a work-related change associated with an identification exists and is ingrained thought patterns that often manifests itself as learned helplessness, learned limitations and fear of an unknown future. As solutions were suggested mental training, improved goal setting and more positive attitude. The focus of these answers pointed in the same direction for both the interviewed groups.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen och förståelsen om varför vissa elever väljer att inte delta i ämnet idrott och hälsa och vilka metoder lärare kan vidta för att öka deltagandet. Studien koncentreras utifrån elevernas perspektiv men tar även upp lärarnas perspektiv kring icke-deltagande och motivation. Studien utgår från Deci & Ryans Självbestämmandeteori angående inre och yttre motivation och Aaron Antonovskys KASAM, känsla av sammanhang och kommer även att behandla Johan Faskungers transteoretiska beteendeförändringsmodell. Tio elever blev intervjuade från fem olika skolor och elva lärare svarade på enkäter. Enkätundersökningen fungerar som ett komplement till elevintervjuerna. Enkäterna delades ut till lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa som var på plats under besöken. Resultatet visade att eleverna hade synpunkter på lektionsinnehållet där hälften av eleverna ansåg att lektionerna var tråkiga som deras största orsak till icke-deltagande. De flesta elever ville att undervisningen skulle vara mer fokuserad kring individen och inte till gruppaktiviteter. Dessa elever ville utföra lektionsinnehållet mer självständigt. Lärarna uppskattade att den största orsaken till att icke-deltagande elever ej deltar är för att de känner sig dåliga på idrott. Resultatet visar också på en klyfta mellan elev och lärare där de verkar missuppfatta varandra och där i alla fall eleverna ser till den andre som det stora problemet.  Vår slutsats är att kommunikationen mellan lärare och elev är oerhört viktig för att anpassa lektionerna efter den individuella eleven och därmed minska klyftan mellan elev och lärare för att öka deltagandet och motivationen.

Att arbetstagaren innehar arbetsmotivation är ett nödvändigt och avgörande fenomen inom alla företag runt om i världen. Forskningen kring ämnet är bred men långt i från avslutad. Föreläggande studie kommer endast att fokusera på de stora drag som uttalats under 1900-talets forskning. Därför att det dels är de studierna som än i dag utgör en bas för inspiration för mycket forskning inom området. Samt att arbetsgivare och chefer inspireras av dessa än idag. Studiens syfte är att studera arbetsmotivationen på avdelning Y på företag X. Avdelning Y innefattar krävande arbetsuppgifter och syftet med föreläggande studie är därför att utforska vad som motiverar just dessa arbetstagare. En stor del av den tidigare forskning som formulerats inom området utgår från en kvantitativ ansats, medan denna fallstudie utgår från en kvalitativ ansats. Detta för att utifrån ett subjektivt perspektiv förstå arbetstagarnas upplevelser. Studiens urval består ut av sex olika deltagare, varav två stycken är män och fyra stycken är kvinnor från avdelning Y. Genomförandet baseras på intervjuer med semistrukturerade frågor. Den efterföljande analysen följde de principer som gäller för en tematisk analys. Resultatet innehåller en redogörelse av respondenternas upplevelser kring arbetsmotivation. Denna visar att det är en blandning mellan olika inre och yttre motivationsfaktorer som leder till motivation hos de olika arbetstagarna. Vidare visar detta på att det inte finns en enda universell sanning om vad som motiverar den enskilde arbetstagaren.

Denna rapport avser att förtydliga vad läraren kan ta i beaktning i arbetet med att sporra och upprätthålla elevens motivation genom hela lektionen. Rapporten lägger fram vikten av olika faktorer för att motivera eleverna att ta till sig de kunskaper skolan tillhandahåller. Tankarna startade vid debatten om tretimmars pass som något negativt eller positivt, då vissa lärare vi stött på genom åren i skolan har utryckt svårigheter med att hålla eleven motiverad under så långa lektioner. Dock berör detta arbete inte bara tretimmars pass utan lektioner överlag. I bakgrunden presenteras vad forskningen säger om ämnet motivation. Först förklaras kort vad som menas med motivation utifrån olika forskares teorier, i övrigt avgränsas rapporten att behandla den motivation som avser lärare och elever på gymnasienivå. Litteraturstudien behandlar begrepp som inre och yttre motivation, motivationens påverkbarhet, olika sätt att undervisa, infärgningar av karaktärsämnen i kärnämnen men även vad läroplanen säger om ämnet. I resultatdelen presenteras det som framkommit vid intervjuerna av fyra lärare men även vad enkätundersökningen där femhundra elever deltagit konstaterar. Intervjusammanställningen är uppdelad i underrubrikerna; se eleven som en egen individ, tydlighet och struktur, meningsfullhet, inspirera och variation. Dessa rubriker är framtagna utifrån intervjuernas återkommande teman, där fyra gymnasielärare redogör för deras syn på vad som motiverar eleven. Enkätsammanställningen presenteras med utgångspunkt i de frågor eleverna fick svara på vid undersökningstillfället. Detta stycke klargör alltså elevernas syn på vad som motiverar dem. I diskussionsdelen har vi låtit våra egna tankar och åsikter om det berörda ämnet få utlopp. Vi har kommit fram till att läraren har väldigt stor påverkan på elevernas motivation. Vi vänder och vrider på forskningen och dess uppfattningar om vad som motiverar eleverna. Dessutom diskuteras svårigheterna med att uppnå alla motivationsfaktorer. I diskussionen ges även utrymme för tankar kring det elever och lärare utryckt i vår resultatdel, bland annat den personliga relationen med eleven, vikten av självkänsla och självförtroende samt vad tidsbristen och klasstorleken kan ha för inverkan på motivationen. Vi hoppas att rapporten kan vara ett hjälpmedel för läraren i dess arbete att motivera elever.

Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras motivation. Uppsatsen ger förhoppningsvis läsaren en fördjupad förståelse för elevers motivation. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever. Intervjufrågorna baseras på studiens frågeställningar: Vad är elevernas uppfattning om vad som gör dem motiverade? samt, Vilka faktorer påverkar elevernas motivation? Jag för även ett teoretiskt resonemang kring motivation som baserar sig på vad forskare tidigare har skrivit inom ämnet. Analysen av resultatet visar att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade inför skolan och skolarbetet. Aspekter såsom engagerade lärare och elevernas mål påverkar motivationen. Roliga kurser som är praktiska och verklighetsförankrade är något som ökar elevernas motivation.  Denna studie kan ligga till grund för lärares kunskap om elevernas motivation och kan även utgöra grund för fortsatt forskning inom ämnet.

No description available.

ABSTRAKT Titel: Ledarskap och motivation inom bemanningsbranschen - Konsultchefers uppfattning av motivationsbehovet hos konsulter Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Christoffer Rönnqvist och Alice Schmuck Handledare: Maria Fregidou Malama Datum: 2012-06-14 Syfte: Genom att vara anställd hos bemanningsföretag befinner man sig i en trepartsrelation som består av en själv, konsultchefen och kundföretaget. Detta innebär att konsultchefer kan ha det svårt att motivera sina konsulter, eftersom de utför sitt arbete på olika platser. Syftet med detta arbete är att identifiera och analysera konsultchefers uppfattning av motivationsbehovet hos sina anställda i bemanningsföretag. Två forskningsfrågor har undersökts: Forskningsfråga #1: Hur uppfattar konsultchefer vikten av inre motivation hos konsulter inom bemanningsbranschen? Forskningsfråga #2: Vilka verktyg använder sig konsultchefer av för att motivera sina konsulter? Metod: Vi genomförde intervjuer med öppna svarsalternativ som kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt för att uppfylla syftet. Efter att empirisk data samlats in, transkriberats och kategoriserats. Empirin redovisades i de identifierade temana: yttre motivation, inre motivation, feedback, leda på distans och gemensamma aktiviteter. Resultat & slutsats: Konsultchefer inser vikten av inre motivation samtidigt som de ser svårigheten att kunna påverka den. De försöker påverka konsulternas inre motivation genom yttre motivationsfaktorer som personliga möten, gemensamma aktiviteter, materiella belöningar och informativa belöningar i form av feedback. Förslag till fortsattforskning: Vi valde att begränsa oss till att undersöka ledarskapets perspektiv i auktoriserade bemanningsföretag med kontor i Uppsala. För att få klarhet i vad som motiverar konsulterna föreslår vi att undersöka både ledarskapets och de anställdas perspektiv. Forskningsområdet kan utökas och frågan kan undersökas om förbättrad feedback leder till bättre resultat för konsulterna. Uppsatsens bidrag: Arbetet sammanfattar viktiga teorier och framför vikten av inre motivation. Det kan vara till nytta till blivande konsulter för att förstå vikten av deras egna inre motivation och drivkraft. Dessutom ger vi en empirisk definition av konsultmässighet vilket underlättar för samhället att förstå vad som krävs av en konsult. Nyckelord: Yttre motivation, Inre motivation, Ledarskap, Feedback, Organizational Behavior Management, Bemanningsföretag.     ABSTRACT Title: Leadership and motivation within Swedish staffing agencies - consultant managers’ perception of the motivational needs of consultants Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Christoffer Rönnqvist and Alice Schmuck Supervisor: Maria Fregidou Malama Date: 2012-06-14 Aim: Being employed by a staffing agency involves a trilateral relationship, consisting of one self, the consultant manager and the client company. Hence, it can be difficult for the consultant manager to motivate its consultants as they conduct their work in different places. Aim of this research paper is to identify and analyze the consultant manager’s perception of motivational needs of their consultants. Two research questions were investigated: Research Question #1: How does the consultant manager perceive the importance of internal motivation of consultants within the staffing industry? Research Question #2: What tools does consultant managers make use of to motivate their consultants? Method: Open-ended interviews as a qualitative method with an inductive basis were carried out for meeting the aim of this paper. The analysis of data followed Bruce L. Berg’s model and the empirical data is reported in the identified themes. Result & Conclusions: Consulting managers recognize the importance of intrinsic motivation and at the same time see the difficulty to affect it. They are thus seeking to influence consultants’ intrinsic motivation by external motivation factors. Suggestions for future research: This research paper is limited to investigate the leadership perspective of authorized staffing agencies with offices in Uppsala. In order to clarify factors that motivate consultants, we propose to investigate both the leadership and employees perspective. The research can be extended and the question if improved feedback leads to better results for the consultants can be investigated. Contribution of the thesis: Key theories concerning motivation are summarized and the importance of internal motivation is emphasized. This study may help prospective consultants to understand the importance of their own intrinsic motivation and drive. Key words: External motivation, internal motivation, leadership, feedback, organizational behavior management, staffing agency

Föreliggande studie undersökte en eventuell skillnad i fysisk aktivitet mellan inre (intrinsic) och yttre (extrinsic) motiverade gymnasieelever med utgångspunkt från SDT-teorin (Self-Determination Theory) samt även eventuella köns- och åldersskillnader. Enkätformulär med items från IMI- (Intrinsic Motivation Inventory) och EMI- (Extrinsic Motivation Inventory) skalan för motivation tillsammans med det korta IPAQ-formuläret för fysisk aktivitet delades ut till 194 friskole-gymnasieelever från yrkesinriktade program. Resultatet visade att elever som var mer inre motiverade också var mer fysiskt aktiva. Ingen könsskillnad fanns för fysisk aktivitet eller för inre motivation. Inom IMI-subskalan för självständighet hade kvinnorna ett signifikant högre medelvärde än männen. Resultatet stöder forskning inom SDT, främst Buckworth (2007). Könsskillnaden kan rimligtvis antas bero på sociokulturella faktorer. Tillämpad metod kan tillämpas i praktiken inom skolidrotten för att underlätta lektionsplaneringen i syfte att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet.