Syftet med studien är att ta reda på om lärares och elevernas syn på stress. Blir de stressade eller vid vissa tillfällen känner sig stressade och vad kan i så fall vara orsaken? Vilka möjligheter finns det för att förbättra och vilka hinder kan det finnas för att nå en optimal miljö? Metoden har varit en kvalitativ studie där vi använt oss av intervjuer och observationer. Intervjuerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen. Studien visar att det finns tendens till stress för pedagoger och elever men i olika omfattningar. Det finns gemensamma utgångspunkter för respondenterna vad som stressar dem. För eleverna är ljudnivån en bidragande orsak till stress medan pedagogerna anser föräldrarna som upphov till stress hos eleverna. Tidsbrist är det som framkallar stress hos pedagogerna där arbeten inte genomförs i tid. Som möjlighet att minimera stress i skolan har våra respondenter nämnt massage, struktur, samarbete och införning av mindre arbetsgrupper för eleverna.

SammandragHur påverkas hantverkares yrkesidentitet av ackordsarbete? Syftet med denna undersökning är att undersöka hur ackordslön påverkar synen på det egna arbetet och yrkestillhörigheten bland byggnadshantverkare. Till uppsatsen har det gjorts intervjuer med chefer, platschefer samt hantverkare på två olika företag och de har berättat om hur de ser på sin roll som hantverkare och hur de ser på konflikten mellan det kvantitativa ackordet och den kvalitativa yrkesstoltheten. Analysen utgår från respondenternas svar om hur ackordarbete påverkar arbetarna.  Från teorigenomgången framgår det att ackordslönen ses som en yttre motivationsfaktor och hantverksstolthet som en inre motivationsfaktor. Resultatet av undersökningen är att byggnadshantverkarnas identitet kan vara i en förändring, att det inte längre finns lika mycket stolthet hos medarbetarna. Vidare så kan ackordslönesystemet ses som en del av hantverkarnas yrkestillhörighet.

Studien belyser pedagogers syn på samverkan mellan pedagoger, barn och föräldrar samt hur deras syn förhåller sig till de yttre och inre ramar som finns i verksamheten. I studien har vi valt att dela upp ramarna i inre respektive yttre ramar. Yttre ramar är konstanta och inget som pedagogerna kan påverka så som styrdokument, barngruppens storlek, förskolans byggnad och tidstillgången som pedagoger och föräldrar har. Inre ramar innebär faktorer som är föränderliga och som aktörerna på förskolan kan påverka. I begreppet aktörer lägger vi de som medverkar i samverkan, det vill säga pedagoger, barn och föräldrar. De inre ramarna är samverkansuppdraget, rolltagning, klimatet i verksamheten samt föräldrars möjlighet till deltagande i verksamheten. För att besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua sex verksamma pedagoger för att få deras syn på samverkan. Vi har i vår studie sett att pedagoger har en vilja till samverkan, men att de yttre och inre ramarna påverkar deras möjlighet att verkställa sina intentioner. Studien kan fungera som en inspirationskälla för verksamma pedagoger till att skapa möjligheter för samverkan och reflektion över den samverkan som sker i den egna verksamheten.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som motiverar elever i läs- och skrivsvårigheter till att vilja läsa skönlitterära texter. Vi gjorde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. De intervjuade eleverna gick i år 3 till 6. Resultatet som kom fram vid intervjuerna var att de inre faktorerna som påverkar elevernas läslust/motivation enligt dem själva är meningsfullt, förförståelse/erfarenhet och intresse. Vi såg även att utmaning och elevernas lässjälvbild var viktiga faktorer. De yttre faktorerna som påverkar elevernas läslust/motivation är läsförebilder i vuxna och kamrater, lästid och högläsning. Den enskilt viktigaste faktorn är läsförebilder och då framförallt i kamraterna. Vi såg tydligt hur bristen på förebilder gjorde att läsning prioriterades lågt av fler än hälften av eleverna. Detta gör att läraren får en viktig roll att vara läsförebild för dessa elever, men också ge klasskamraterna möjlighet att vara det. Även hur eleven uppfattade sig själv som läsare hade stor betydelse för läslusten. En viktig faktor som vi anser att de måste bli förtrogna med är kompensatoriska hjälpmedel som kan bidra till att de klarar att möta texter som är utmanande och utvecklande för deras motivation.

På 1970-talet undersöktes hur den inre motivationen påverkas av yttre belöningar när en individ ska utföra en uppgift. När yttre belöningar ges minskar den inre motivationen för uppgiften. Inre motivation (egenintresse) och identifierad reglering (nödvändigt intresse för att nå ett högre mål) beskrivs i self-determination theory (Deci & Ryan, 2000). Vissa utbildningar ger yttre belöningar som en legitimation t.ex. sjuksköterska eller sjukgymnast medan andra ger en mer generell examen. Med hjälp av mätinstrumentet SIMS undersöktes det om legitimation och studietid påverkar identifierad reglering och inre motivation. Högskolestudenter (n=180) som antingen fick en legitimation eller inte vid en examen deltog i studien. Resultatet visade en tendens att legitimation minskar den inre motivationen, men att den inte har någon effekt på identifierad reglering. Studenter som inte får en legitimation är mer motiverade genom inre motivation medan identifierad reglering inte påverkas av examen. Studenternas studietid påverkade inte inre motivation och identifierad reglering.   Keywords: intrinsic motivation, identified regulation, self-determination theory, college students, education

<p>Abstract</p><p>Title: How does Europeanization effect Swedish alcohol policy? .</p><p>Titel: Hur påverkar Europeiseringen svensk alkoholpolitik?</p><p>Minor Thesis in Political Science, January 2008</p><p>Author : Markus Gustafsson</p><p>Tutor : Lennart Bergfeldt</p><p>Växjö University</p><p>This essay will deal with the influence which Europeanization has on domestic politics. The case I have chosen is Swedish alcohol policy. Thus, the purpose is to explore whether observed changes in Swedish alcohol policy in the years 1993-2005 can be explained by Swedens´s membership in the European Union. To reach this purpose the following questions need to be answered:</p><p>• What is europeanization?</p><p>• How has Swedish alcohol policy changed from 1993 to 2005?</p><p>• Is it possible to connect the changes in Swedish alcohol policy to a process of Europeanizationprocess?</p><p>The method in this essay has been a qulitative study of litterature. The theory has been europenization and its effects on domestic politics. To conduct the analyse an analyticalmodell have been used.</p><p>My conclusion shows rather clearly that a process of europeanization has been affecting the Swedish alcohol policy. Swedish authorities have been reluctant to change their alcohol policy in the liberal manner that was requested by the European Union, due to consideration for the public health. Traditionally, Swedish authorities have been forced by European Union law to accept significant changes.</p><p>Keywords : Europeanization, Swedish Alcohol policy, The European Union, The Internal Market</p>

<p>Föreliggande studie undersökte en eventuell skillnad i fysisk aktivitet mellan inre (intrinsic) och yttre (extrinsic) motiverade gymnasieelever med utgångspunkt från SDT-teorin (Self-Determination Theory) samt även eventuella köns- och åldersskillnader. Enkätformulär med items från IMI- (Intrinsic Motivation Inventory) och EMI- (Extrinsic Motivation Inventory) skalan för motivation tillsammans med det korta IPAQ-formuläret för fysisk aktivitet delades ut till 194 friskole-gymnasieelever från yrkesinriktade program. Resultatet visade att elever som var mer inre motiverade också var mer fysiskt aktiva. Ingen könsskillnad fanns för fysisk aktivitet eller för inre motivation. Inom IMI-subskalan för självständighet hade kvinnorna ett signifikant högre medelvärde än männen. Resultatet stöder forskning inom SDT, främst Buckworth (2007). Könsskillnaden kan rimligtvis antas bero på sociokulturella faktorer. Tillämpad metod kan tillämpas i praktiken inom skolidrotten för att underlätta lektionsplaneringen i syfte att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet.</p>

<p>Syftet med studien är att ta reda på om lärares och elevernas syn på stress. Blir de stressade eller vid vissa tillfällen känner sig stressade och vad kan i så fall vara orsaken? Vilka möjligheter finns det för att förbättra och vilka hinder kan det finnas för att nå en optimal miljö?</p><p>Metoden har varit en kvalitativ studie där vi använt oss av intervjuer och observationer. Intervjuerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen.</p><p>Studien visar att det finns tendens till stress för pedagoger och elever men i olika omfattningar. Det finns gemensamma utgångspunkter för respondenterna vad som stressar dem. För eleverna är ljudnivån en bidragande orsak till stress medan pedagogerna anser föräldrarna som upphov till stress hos eleverna. Tidsbrist är det som framkallar stress hos pedagogerna där arbeten inte genomförs i tid. Som möjlighet att minimera stress i skolan har våra respondenter nämnt massage, struktur, samarbete och införning av mindre arbetsgrupper för eleverna.</p>

This study intends to discuss what might motivate Swedish upper secondary students to read literature in English. The study was performed through interviews with both teachers and students, as well as questionnaire studies with both students and teachers. The students give different interpretations of what the definition of motivation is, ranging from definitions of extrinsic motivation to signs of their definitions leaning toward intrinsic motivation. The conclusion is that although the English language itself is not a barrier for students’ reading motivation, the majority of them are not motivated to read. They wish to speak more in the classroom, although the teachers report that a lot of the exercises used in connection to the reading assignments consist of the students talking to each other about the texts.

Den här rapporten avhandlar arbetet med att ta fram ett förslag som förlänger Volvos kärnvärden - kvalitet, säkerhet och miljöhänsyn, ut i Utvecklingsverkstaden på Volvo Construction Equipment, Hauler Loader Business Line, i Eskilstuna. Förslaget är utformat som ett koncept, som ska kunna överföras till andra verkstadsmiljöer på Volvo, om så önskas. Idéförslaget har baserats på en studie av den befintliga Utvecklingsversktaden. En modell av verkstaden i skala 1:50 utformades som presentationsmedium. Vid examensarbetets slut har förslaget presenterats och utvärderats av målgruppen. Den primära målgruppen har varit de anställda på avdelningen. Slutsatserna av arbetet är att en informationsbärande interiör kan formges för att representera ett företags kärnvärden och visa på innovation och framtidstänk. De visar också på att en fysisk modell är ett bra medium för en presentation av ett förslag till en informativ estetisk utformning.