Följande uppsats syftar till att undersöka varför människor utför en pilgrimsvandring i Svenska kyrkans regi och Svenska kyrkans perspektiv på pilgrimsvandringar. För att undersöka detta har sju kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomförts med informanter som är pilgrimsguider i Svenska kyrkans regi. Materialet har sedan analyserats utifrån Paul Heelas och Linda Woodheads teori om sekularisering och Johannessons teori om kyrkans inre sekularisering. Uppsatsen visar att det finns olika förklaringar till vad en pilgrimsvandring är, hur pilgrimsvandringen marknadsförs och om den anses vara en sekulär eller kyrklig praktik. Resultatet visar även att det finns olika förväntningar på pilgrimsvandringen hos pilgrimen som exempel gemenskap, lugn och ro och naturupplevelse. Resultatet beskriver även Svenska kyrkans syfte med pilgrimsvandringar som kan vara mission och gemenskap.

Bakgrund: Effekten av Covid-19 pandemin har mynnat i restriktiva rekommendationer och åtgärder för både samhällen och företag. För många organisationer har det inneburit att snabbt övergå från kontor till distansarbete. Många medarbetare har därmed behövt anpassa sig genom att ställa om till nya arbetssätt och situationer. Medarbetarnas roll har alltid varit av stor betydelse vad gäller organisationers framgång. Det är därför viktigt att en organisation omfattas av motiverade medarbetare, då motivationen påverkar individens prestation. Övergången till distansarbete har däremot varit problematisk för många organisationer eftersom alla inte motiveras av att arbeta på distans. Det har därmed varit viktigt för många organisationer att arbeta intensivt med att motivera sina medarbetare på distans för att fortsätta prestera på en hög nivå.  Syfte: Studien har som syfte att bidra med kunskap och skapa förståelse kring arbetsmotivation på distans- och kontorsarbete.  Metod: I denna studie har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats för att besvara studiens syfte och forskningsfråga. Vidare har studien använt sig av triangulering för att hämta data utifrån flera olika undersökningsmetoder. Datainsamlingen omfattas därmed av primär och sekundärdata i form av artiklar, diskussioner på sociala medier samt intervjuer med experter inom arbetsmotivation.  Resultat: Studiens övergripande slutsatser har kommit fram till att den inre motivationen är viktigare än den yttre motivationen för att medarbetare ska känna sig motiverade i sitt arbete. Ledarskapet har även visat sig ha en väsentlig roll i syfte att skapa förutsättningar för arbetsmotivation inom distans och kontorsarbete. Vidare har kommunikation bekräftats vara en viktig faktor för att motivera medarbetare. Studien har däremot kommit fram till att medarbetare motiveras olika på grund av externa faktorer som exempelvis personlighetsdrag och generation. Övriga slutsatser som studien kommit fram till är att målsättning och feedback är viktiga verktyg för att öka motivationen bland medarbetare inom distans och kontorsarbete. / Background: The effects of the Covid-19 pandemic have resulted in restrictive recommendations and measures for both communities and companies. For many organizations, this has meant a rapid transition from office to teleworking, therefore many employees have had to adapt their way of working to new situations. The role of employees has always been of great importance in terms of the success of organizations. It is thus important to have employees who are motivated, as it has a tendency to affect the individual's performance. Organizations have therefore needed to work intensively to motivate their employees at a distance in order to continue to perform at a high level. The problem with this has been that all employees get motivated in different ways and are driven by different things, also some employees are more capable of working remotely than others. It has therefore been extremely important but challenging for organizations to lead and motivate their staff in the right way to continue to perform at a high level. Aim: The purpose of the study is to contribute knowledge and create an understanding of motivation in telework and office work. Method: In this study, a qualitative content analysis has been applied to answer the study's purpose and research question. Furthermore, the study has used triangulation to retrieve data based on several different survey methods. The data collection is thus covered by primary and secondary data in the form of articles, discussions on social media and interviews with experts in work motivation. Results: The study's overall conclusions shows that the internal motivation is more important than the external motivation for employees to feel motivated in their work. Leadership has also been shown to play a significant role in creating the conditions for work motivation in distance and office work. Furthermore, communication has been confirmed to be an important factor in motivating employees. On the other hand, the study has concluded that employees are motivated differently due to external factors such as personality traits and generation. Other conclusions that the study came to are that goals and feedback are important tools for increasing motivation among employees in distance and office work.

I det här projektet har jag utvecklat och sedan testat en mind mapping metod för att kunna kartlägga och överblicka olika visioner och tankar i ett designprojekt. Projektet jag har applicerat metoden på är ett förslag på ett nytt kallbadhusområde i Visby. Projektet innefattar en utveckling av strandpromenaden, ett nytt kallbadhus och en utveckling av den existerande byggnaden som innehåller en after beach-klubb. En av utmaningarna i projektet har varit att balansera de historiska omgivningarna och det nya förslaget. Projektet ingår i ett större samhällsplaneringsprojekt över inre hamnen i Visby. Den första delen av projektet är en kort kartläggning om hindren mellan konstnärliga arbetssätt och byråkratiska arbetssätt inom kommuner. Mind mapping metoden är ett försök att skapa ett verktyg för reflektion för att skapa  bättre medvetenhet mellan relationer mellan mina och andras idéer. Målet är att skapa ett förslag på ett verktyg som skulle kunna underlätta kommunikation mellan två kunskapsteoretiskt olika världar. / In this project I developed and then used a mind mapping method for keeping track of different visions and thoughts of design. The design project is a suggestion of a new cold bath area in Visby. The project includes a transformation of the sea front promenade, a new cold bath building and a development of an existing building that is used as an after beach club. One key challenge in the design is to find balance between the historical surroundings and the new additions. The cold bath area is part of a bigger urban planning project developed by the municipality of Gotland. The first part of the project is a short overview of the obstacle in translation between a practical design process and bureaucratic processes in working procedures in municipality. The mind mapping method is supposed to work as a reflection tool to improve the consciousness of my own design and give a better understanding of how to balance my own and other visions. The goal is to create a tool that potentially could ease communication between two epistemologically different worlds.

Denna studie undersöker hur lärare arbetar med läsning i klassrummet samt vilka faktorer lärare anser är betydelsefulla för att främja läslust i undervisningen. I inledningen av arbetet beskrivs läsningens betydelse i skolan samt de bakomliggande orsakerna till varför vi har valt att undersöka ämnet. Frågeställningarna som behandlas i arbetet är följande: Hur arbetar lärare med läsning i klassrummet? Vilka faktorer anser lärare är betydelsefulla för att främja läslust i klassrummet? I metoddelen redogör vi för vårt val av metod vilken är en kvalitativ forskningsmetod där insamlingen av data sker genom semistrukturerade intervjuer. Genom fem utvalda artiklar samt tre kvalitativa intervjuer med verksamma lärare har vi lyckats få ökad kunskap kring läslust och hur det kan utvecklas i klassrummet. Vi har sammanställt tidigare forskning vilket inte bara tar upp läsning inom svenskämnet utan är applicerbara på flera olika ämnen och språk vilket gör dem relevanta. I resultatdelen görs en beskrivning av vilka strategier för läsning som lärare använder för att utveckla läslust. Dessa kopplas till det teoretiska perspektivet för inre och yttre motivation, läslust, läsflyt och läsförståelse. Bland flera exempel som tas upp av respondenterna, nämns textbearbetning i samband med läsningen som en väsentlig del i utvecklandet av läslust hos elever. Vidare förklaras vikten av att som lärare, verka som läsande förebild för att föregå med gott exempel i klassrummet. En tanke kring framtida forskning skulle vara att vidare undersöka hur läslust väcks i skolor där tillgång till läsmaterial kan vara begränsat.

Syftet med studien har varit att undersöka vad som motiverar elever när det kommer ämnet. till uppgifter i ämnet bild samt hur betygen påverkar deras inställning till Genom en historisk översikt av bildämnet kan det bidra till en större förståelse för varför ämnet fått plats i läroplanen och hur det utvecklats allt eftersom samhället förändrats till där vi är idag. Metoden som använts för studien är semistrukture kvalitativa intervjuer där elever i mellanstadiet intervjuats. Vidare har resultaten analyserats med utgångspunkt i motivationsteorin, med inriktning på in rade r e och yttre motivation, och vad som efter f rågar framgått efter genomförda intervjuer är att eleverna mera fritt skapande på bildlektionerna. Dessutom bör lärarna förklara tydligare vad eleverna ska göra och lägga fram lärandemålet med bilduppgifterna. Förhoppningen är att denna studie bidrar till att öka förståelsen för lärare som undervisar i bild och hur undervisningen i ämnet kan organiseras.

Elever tenderar ha en negativ inställning till religionskunskapsämnet. Det övergripande syftet är att identifiera faktorer hos elever på högstadiet som skulle kunna öka intresset för religion som kunskapsämne. Frågeställningar som ställs är; Vilken inställning har elever till religionskunskapsämnet i skolan? Vad uppfattar elever som intressant samt ointressant med religionsämnet? Vad enligt eleverna skulle motivera dem själva till en positivare attityd till religionsämnet? Hur vill eleverna förändra religionskunskapsämnet för att göra det mer intressant och motiverande? Uppsatsen lutar sig mot en premiss att elever har en negativ inställning till religionskunskapsämnet. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med tretton nionde klass elever och utifrån motivationsteori, synnerhet medbestämmandeteorin analyseras detta. Resultatet visar att eleverna vill och behöver få påverka undervisningssättet och sättet de undervisas på. Analysen visar att eleverna motiveras av en inre motivation till största del och den uppnås när eleverna känner ett intresse för det de gör och att aktiviteten blir viktigare än beröm eller andra yttre incitament. Inre motivation ökas genom anpassning av innehåll, mer valmöjligheter för eleverna samt ett ökat elevinitiativ. Läraren har en stor roll i att detta genomförs.

SammanfattningI detta examensarbete har jag som syfte att ta reda på elevers egna uppfattningar om varför de inte når målen i matematik. Jag har också undersökt faktorer för framgång som kan bidra till att elever når målen. Fokus ligger på ett elevperspektiv där elever själva anger de orsaker som gör att de inte når målen i ämnet matematik. Elever har också bidragit med vilka åtgärder, förändringar och insatser som måste till för att de ska lyckas i sin strävan efter godkänt betyg. Studien har en sociokulturell forskningsansats och är tvådelad med en kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie. Jag har analyserat dessa två delarna först var för sig och sedan gjort en sammanställning. Jag kallar dem delstudie ett respektive delstudie två. Resultatet efter delstudie ett visade att avsaknad av motivation var en av de största faktorerna eleverna själva uppgav till att de inte nådde målen i matematik. I delstudie två kunde jag se att eleverna saknade framförallt inre motivation och att pedagogen verkade brista i sitt uppdrag. Studien visar att pedagoger behöver ta ett mycket större socialt ansvar för elever ska känna sig sedda ur alla perspektiv. Detta leder i förlängningen till en höjd inre motivation och bättre studieresultat.

Syftet med denna undersökning är att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras läsutveckling. Finns där skillnader i flickors och pojkars läsutveckling? Syftet är även att belysa pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att främja elevers läsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers läslust skapas av inre bilder och det är något som pedagoger måste främja i elevers undervisning för att skapa goda läsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och även det bör beaktas. Pedagogerna har påvisat i undersökningen vikten av ett stöd från föräldrar och vuxna i deras närhet och att en god kontakt med många interaktioner skapar ett försprång i elevers läsutveckling till skillnad från andra elever utan stöd.Högläsning och annan läsning främjar till ett läsintresse som stimulerar läsutvecklingen och en stunds läsning skapar goda förutsättningar till en god läsare. Undersökningen har visat en viss skillnad i pojkars och flickors läsutveckling men till skillnad från tidigare forskning där skillnaderna har berott på mognad av hjärnan visar denna undersökning att anledningen är brist på litteratur som lockar pojkar. Sammanfattningsvis av undersökningen är att pedagogen måste se sig som ett stöd och en hjälp i elevers läsutveckling, får elever inte stöd hemifrån måste de få stöd från skolan. Slutligen att föra en varierad undervisning och arbeta individuellt i klassrummet främjar en god läsutveckling oavsett om du är en pojke eller flicka. Undersökningen har även visat att pojkar behöver mer litteratur som lockar i den tidigare läsutvecklingen.Metoden som undersökningen är baserad på är intervjuer från 2 skolor (i olika kommuner) med sammanlagt 2 pedagoger och 16 elever. Eleverna har varit indelade i homogena grupper med 4 i varje grupp och det har resulterat i en flickgrupp och en pojkgrupp från varje skola. Pedagogerna har intervjuats enskilt då de varit från olika skolor. Resultatet av denna undersökning är att föräldrakontakten är viktig och en individanpassad undervisning är nödvändig för en god läsutveckling, undersökningen belyser även en brist på litteratur som lockar pojkar till läsning. Eleverna påpekar en vikt av högläsning och att skapa inre bilder vid läsning.

Syftet med studien var att undersöka hur elever på gymnasiet i årskurs 1-3 anser sig bli motiverade till att delta i ämnet idrott och hälsa. Visionen med ämnet i skolan är att få eleverna till ett livslångt fysiskt aktivt liv. Vi ville undersöka om de blev motiverade med inre eller yttre faktorer av lärarna. Tidigare forskning visar att eleverna anser att betygen är till för andra än de själva. De ansåg att lärarna snarare använde betygen för att kontrollera eleverna och informera föräldrarna. Betygen ansågs dock vara en motivationsfaktor men som skapade mycket stress. Teorier som använts är självbestämmande teorin och Vallerands motivationsteori. Genom att dela ut enkäter till 121 elever kunde vi analysera svaren där vi fann att motivationsfaktorerna till deltagandet i idrott och hälsa skiljde sig mellan eleverna. Vi fann att de elever med lägre betyg tenderade svara att betyg var en motivationsfaktor, att de elever som inte intresserade sig för någon form av idrott eller motion på fritiden samt elever i årskurs 2 och årskurs 3 på gymnasiet tenderade att anse att de motiveras med betyget. Resultaten vi fann visade att eleverna fokuserade mest på betyget samtidigt som att ha roligt på idrotten spelade en stor roll. Slutsatsen vi kunde dra var att eleverna såg betygen främst som en motivationsfaktor snarare än en urval-, information-, kontroll-, och disciplineringsfunktion. Det är viktigt för praktiker inom ämnet att fundera över resultatet som vår undersökning visar. Att motivera med betyget innebär att vi hämmar en framtid med fysisk aktivitet hos dagens elever. / The aim of the study was to investigate how students in high school in grades 1-3 consider themselves to be motivated to participate in physical education. The vision of the subject in school is to get students to a lifelong physically active lifestyle. We wanted to investigate whether they were motivated by internal or external factors of the teachers. Previous research shows that students think that grades are for others than themselves. They felt that teachers rather use grades to control students and inform parents. The ratings, however, considered being a motivating factor, but created a lot of stress. Theories used are self-determination theory and the Vallerand's motivation theory. By handing out questionnaires to 121 students, we could analyze the responses which we found that motivational factors for participation in sport and health differed between students. We found that those students with lower grades tended to respond more to ratings than to motivation, the students who are not interested in any form of sport or physical activity during leisure time tended to respond more to ratings and that student in grade 2 and 3 in high school tend to consider that they were motivated by the rating. The results we found were that students focused mostly on the rating while having fun in the sport also played a big role. The conclusion we could draw was that students saw the grades primarily as a motivating factor rather than a choice-, information-, control-, and discipline-function. It is important for practitioners in the subject to consider the results as our study shows. Motivating with the rating means that we inhibit a future physical activity among today's students.

Vårt syfte med denna studie är att belysa inskolning av små barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vi vill genom intervjuer ta del av pedagogers tankar om inskolning och med hjälp av anknytningsteorin försöka inta barnets perspektiv i inskolningssituationen. Studien har en kvalitativ ansats med en enkät som kvantitativt inslag. Intervjuerna vänder sig till förskollärare, aktiva på småbarnsavdelning, med erfarenhet av inskolning. Enkäten kartlägger inskolningsmodeller i den aktuella kommunen. Resultatet av undersökningen pekar på att pedagoger ifrågasätter anknytningspedagogens betydelse samt att det blivit vanligare med det vi kallar abrupt separation. Enkätresultatet visar en ökning av den föräldraaktiva inskolningsmodellen.