Fritidshemselever uppvisar intresse och behov av läsning. Elevers intressen och behov är utgångspunkten i fritidshemmets verksamhet. Studien utgår därför från fritidshemselevers perspektiv på läslust. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och använder också den proximala utvecklingszonen i analysen. Studiens syfte är att utifrån elevers beskrivningar skapa en förståelse för hur elever upplever sin läslust på fritidshemmet. Studiens forskningsfrågor är: Hur beskriver eleverna sin läslust på fritidshemmet? Hur beskriver eleverna att fritidshemmets fysiska miljö påverkar deras läslust? Studien utgår från en kvalitativ ansats med semistrukturerade samtal som metod för insamling av empirisk data. Studiens resultat visar att eleverna beskriver läslust som beroende av inre motivation samt tystnad och lugn på den fysiska platsen för läsning. Fritidslärare beskrivs inte kunna bidra till elevernas läslust.

IIISammanfattningSyftet med denna fallstudie var att förstå och förklara i vilken utsträckning motivation påverkar anställda med professionell kompetens(kunskapsarbetare)till att stanna kvar inom ett företag. Bakgrunden till studien var att allt fler företag intar en professionell karaktär i takt med det växande kunskapsekonomiska samhället. Således blir det viktigt för företagen att behålla värdefull kompetens. Särskilt viktigt kan det vara i en mindre stad,då allt fler yngre kompetens tenterar till att föredraatt börja sin karriär i större städermed fler valmöjligheter. Metoden som ligger till grund för denna uppsats är en kvalitativ enfallsstudie. Där tvåperspektiv har behandlatsför att få en djupare förståelse av undersökningen. Perspektiven innefattar ett strategiskt perspektiv ochkunskapsarbetarnas perspektiv. Sammanlagt har sju intervjuer genomförts, två från det strategiska perspektivet och rastrerande från kunskapsarbetarnasperspektiv. En teoretisk referensram användes som grund för attutforma intervjufrågorna samtanalysera resultatet. Den teoretiska referensramen grundar sig på teorier somvalts ut för att kunna besvara studiens syfte. Då studien innehar en explorativ karaktär har allt väsentlig information som kan antas besvara frågeställningen tagits med. Studiens resultat påvisaratt det råder en koppling mellan kunskapsarbetarnas arbetstillfredsställelse och motivation. Vidare upptäcktes fyrafaktorer somvisadespåverkakunskapsarbetarnas motivation till att stannapositivt. Dessa faktorer är; Självförtroende, utmaningar, erkännande och kompetensutveckling.Dessa faktorer visade sig bidra till ökad arbetstillfredsställelsehos kunskapsarbetarna, somsedan bidrog till ökad motivation. Vilket isin tur påverkade kunskapsarbetarnas intentioner till att stanna kvar inom företaget.

Syfte: Undersöka vilka skillnader och likheter i motivationsfaktorer som går att upptäcka mellan chefer och anställda på detaljhandelskoncernen Nilson Group. Fokus har legat på att undersöka vilka av de inre och yttre motivationsfaktorerna som väger tyngst hos respektive yrkesgrupp och att utreda vilka eventuella samband som finns mellan dem. Metod: För att besvara frågeställningen har en kvantitativ fallstudie gjorts på en koncern och dess företag inom detaljhandelsbranschen. Data har samlats in i form av enkäter. Slutsatser: Det går att se ett tydligt mönster av att det är de inre motivationsfaktorerna som har störst betydelse för både chefer och butiksanställda. 29 av 30 chefer i undersökningen, motsvarande 97 procent, motiveras främst av inre motivationsfaktorer. 26 av 30 anställda i undersökningen, motsvarande 87 procent, motiveras främst av inre motivation. Det var ingen som enbart motiverades av den inre eller yttre faktorn utan för samtliga respondenter fanns det influenser av båda faktorerna. Det gick att fastslå en signifikans skillnad mellan yrkesgrupperna i ett påstående tillhörande varje teori. Det gick också att se tydliga likheter i två påståenden. I de övriga kunde en del samband och olikheter upptäckas men det gick inte att signifikant fastslå. Det går att statistiskt säkerställa att de enskilda medelvärdena för respondenternas svar är representativt för populationen på en 95 procent signifikansnivå. Det betyder att det går att fastställa att det är de inre faktorerna som betyder mest.

En enkätstudie utfördes utifrån en regressionsdesign. Studien utfördes i syfte att redogöra förklaringsvärdet hos religiös orientering i subjektivt välmående för religiösa svenskar. Stickprov gjordes med ett internetbaserat klusterurval. Enkäten publicerades på fem slutna grupper för olika religiösa tillhörigheter på sociala medier. För att mäta religiös orientering gjordes en översättning på I/E-R som mätte religiös orientering i tre dimensioner. För att mäta subjektivt välmående användes SWLS. Två frågor mätte deltagares regelbundna religiösa aktivitet. En forced-entry multipel regressionsanalys gav ett signifikant förklaringsvärde för prediktorerna inre och yttre tro på 12 procent. Deltagarnas regelbundna religiösa aktivitet uppmättes vara enhetligt högt. Deltagarnas välmående uppmättes vara i den övre gränsen av vad som klassas som normalt välmående. Slutsatsen drogs att religiös aktivitet motverkade dysfunktionella effekter på välmående utan att leda till högre än normalt välmående. I tillägg gjordes slutsatsen att teori om religiös orientering är för kulturellt kontextkänslig för att vara tillförlitlig i det svenska samhället. Framtida forskning uppmanas till att kontrollera för sociala tillgångar och vilken specifik religion deltagare tillhör. / An electronic survey was performed to conduct a regression study. The study was conducted with the specific goal to find the explanatory value in religious orientation for subjective well-being for religious Swedes. Samples were drawn from internet based clusters. The survey was made available on five different closed groups for religiously active members on social media. I/E-R was translated and used to measure religious orientation on three dimensions. Subjective well-being was measured using SWLS. Two single items measured regular religious activity. A forced-entry multiple regression analysis showed an explanatory value of 12 percent for the predictors intrinsic and extrinsic belief. Regular religious activity was measured to be uniformly high. Subjective well-being was found to be in the upper levels of normal well-being. The conclusion drawn was that religious activity inhibited dysfunctional behavior and thus brought about a healthy well-being. In addition it was concluded that the cultural sensitivity in the religious orientation scale made measurements unreliable in the Swedish society. Future research is encouraged to control for social recourses when testing for effects on well-being as well as to control for what specific religion is practiced.

Under hösten 2018 kom alarmerande siffror från Folkhälsomyndigheten gällande studenters psykiska ohälsa där framför allt juridikstuderande är den största riskgruppen. Betygshets och sociala krav skapar stress och minskad motivation. Bristande motivation är ett allvarligt problem och en av det största utmaningarna för dagens lärare. Den här studien syftar till att undersöka om lusten att lära förändras för juridikelever under åren på gymnasiet. Samt att se vad den största anledningen till motivation är samt vad som ur elevernas synvinkel personifierar en bra lärare. Studien har utförts med en kvalitativ metod och en fenomenografisk ansats för att undersöka elevers skilda uppfattningar gällande studiens frågeställningar. Datainsamling har skett genom enkäter till fyra klasser inom ekonomiprogrammet, inriktning juridik. Resultatet visar att motivationen ändras under gymnasietiden – både vad gäller förbättrad motivation och försämrad motivation. En stor betydelse för motivationen har elevernas driv och intresse samt själva undervisningens upplägg sett till variation och utmaning.

Ämnet motivation är ett omdiskuterat och intressant ämne med tanke på att det finns många olika motivationsmodeller och teorier. Arbetsmotivation anses centralt för att förstå individuellt samt organisatoriskt beteende och på så vis viktigt för ett företags verksamhet. Studiens syfte är att undersöka motivation hos privatrådgivare i bankbranschen genom inreyttre- och interaktiva motivationsteorier. Studien syftar även till att undersöka om de finns en målkonflikt mellan de olika teorierna av motivation. Empirin har i huvudsak samlats in genom en kvalitativ forskningsmetod, med fem stycken intervjuer som alla har ägt rum på Nordeas kontor i Solna. Det har också utförts en kompletterande kvantitativ forskningsmetod för att förbättra tolkningen av resultatet. Den teoretiska referensramen innehåller Herzbergs tvåfaktorteori med hygien- och motivationsfaktorer, Self Determination Theory (SDT), de inre- yttre och interaktiva motivationsteorierna, en tidigare studie om arbetsmotivation inom bankbranschen samt en sammankoppling mellan de olika teorierna. Studiens resultat visar att den inre motivationsteorin är den mest centrala. Om den anställda inte upplever sig utföra ett meningsfullt arbete så spelar de övriga motivationsfaktorerna mindre eller ingen roll. Gällande målkonflikter visar studien att det inte finns någon målkonflikt mellan den inre- och interaktiva motivationen eller mellan den yttre- och interaktiva motivationen. I motsats till tidigare forskning visar studiens resultat att den yttre motivationen kan påverka den inre motivationen på ett positivt sätt.

Med grund i problematiken kring definitionen av gröna konsumenter och de sociala processer som är bakomliggande grön konsumtion ämnar denna studie att undersöka relationen mellan inre motivation, yttre motivation och köpintention. Studien undersöker unga konsumenter och hur dess köpintention påverkas av olika gröna reklambudskap. Dessa budskap är baserade på tre variabler för inre motivation och tre variabler för yttre motivation. Det görs även en jämförelse mellan män och kvinnor. Syftet besvarades genom en enkätundersökning med 155 respondenter. Både inre och yttre motivation visade sig vara relevanta delar i unga konsumenters motivationsgrund men inre motivation var något mer framträdande, särskilt hos kvinnor. Starka samband hittades mellan typ av motivation och köpintention efter att ha sett reklambudskap baserade på samma typ av motivation. Variabeln för ekonomisk kompensation utmärkte sig med en svagare effekt på köpintention, detta i linje med tidigare forskning. Denna effekt var särskilt stor för män

Ett optimalt belöningssystem hjälper inte bara organisationer att ta tillvara på redan anställda medarbetarens kompetens utan möjliggör också i en globaliserad omvärld att attrahera nya medarbetare, något som tidigare studier belyser som en nästintill omöjlig uppgift. Därför syftar uppsatsen via en fallstudie, kvalitativt undersöka ett väletablerat telekomföretag för att analysera vilka potentiella problem som medarbetare uppfattar med belöningssystem och hur dessa problem kan komma att påverka deras motivation. För att slutligen bidra till en ökad förståelse för hur belöningssystem fungerar. Detta genom att besvara frågeställningen ”Hur påverkas medarbetare av belöningssystem och vilka effekter kan detta få på deras motivation?”. Genom semi-strukturerade intervjuer har information, rörande tio medarbetares individuella uppfattning av belöningssystem och dess bidragande effekt på motivation, inhämtats. Vidare här även utökad förståelse för ett implementerat belöningssystem erhållits från intervjuer med två teamledare. Data rörande kundtjänstmedarbetarna har sedan grupperats in i centrala begrepp och analyserats utifrån relevanta teorier kopplade till belöningssystem, dess problematik samt motivationsteorier. Resultatet visar bland annat att medarbetarnas uppfattning kring belöningssystemet är tudelat, där oro, stress, minskad trygghet och försämrad prestation var framträdande följdeffekter. Där en slutsats var att följdeffekterna påverkade medarbetarens motivation olika beroende på den individuella anställningstiden.

Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för ingripandepolisers inställning till sitt yrke. För att besvara syftet undersöker vi om det finns en koppling mellan passion och inställningen till sitt yrke och hur den i så fall kan se ut, samt vilka andra faktorer som kan påverka inställningen till sitt yrke och hur dessa i sin tur kan karaktäriseras. I vår teoretiska referensram beskriver vi passion, identitet och motivation samt hur dessa hör samman. Studien genomfördes på en Polismyndighet i en mellanstor stad i Sverige i form av kvalitativa intervjuer, där tio personer inom ingripandeverksamheten intervjuades. Utifrån empiri har vi kunnat fastställa att det finns en viss koppling mellan passion och inställningen till sitt yrke samt att identitet och motivation påverkar inställningen. Ytterligare faktorer som framkommit är samhällsnytta och kall där barndomsdröm haft en betydelse för att se polisyrket som ett kall. Samtliga faktorer har visats sig karaktäriseras på olika sätt för intervjupersonerna och vi har dragit slutsatsen om att alla dessa faktorer påverkar inställningen till sitt yrke. I studien används egna illustrerade modeller för att tydliggöra hur vi ser på kopplingen mellan teorierna och inställningen samt teoriernas relation till varandra.

Upphovsrättens regler som i många avseenden tillkommit i en annan tid utmanas eftersom upphovsrättsskyddat material numera finns i digital form. Den digitala tekniken växer explosionsartat vilket gör det svårare för rättighetshavare att övervakaanvändningen av deras verk och svårare att få den ersättning de har rätt till. För att råda bot på problemet har kommissionen kommit med ett direktivförslag om mer enhetliga regler kring upphovsrätt inom EU. Direktivförslaget har dock väckt stor debatt och en artikel som fått utstå mycket kritik är artikel 13. Artikeln syftar till att hantera ”värdegapet” genom att ge rättighetshavare bättre möjlig-heter att förhandla fram avtal och få ersättning för deras verk och prestationer. Artikeln synes bra vid en första anblick, men tillvägagångssättet för att uppnå målen förefaller dock inte lika bra. Frågan är om artikeln är förenlig med gällande rätt och om kritiken som uppstått kring artikeln har någon sanning i sig. I uppsatsen redogörs för mellanhänders ansvar i en digital miljö och vilka regelverk de omfattas av idag. Det framkommer att förslag till allmän övervakning i form av tekniska lösningar, likt filtreringssystem, tidigare ogillats av EUD och att det dessutom föreligger ett förbud mot allmän övervakningsskyldighet enligt gällande rätt. Det diskuteras således varför ett sådant system ska införas nu och om det skulle fungeraframgångsrikt. Igenkänningstekniken i sig synesinte vara grunden till problemen, tekniken används i dagsläget självvalt av en del video-sajter. Det är snarare det ökade ansvaret artikeln för med sig och att den tycks gå emot gällande rätt som uppenbarar sig problematiskt. Slutligen, som framkommer i resultatet, har artikel 13 i direktivförslaget ett gott syfte som ska eftersträvas. Sättet som målen ska uppnås på är dock inte helt genomtänktutan förslaget skulle behöva bearbetas och tänkas igenom ytterligare. En lösning till att minska ”värdegapet” på den digitala inre marknaden mellan rättighetshavare och mellanhänder torde kunna uppnås på ett bättre sätt än med det artikel 13 i direktivförslaget presenterar. En utveckling av redan befintliga regler på området är exempelvis något att överväga. Förslaget kommer med största sannolikhet genomföras på så sätt det är utformat idag. Trots att det i uppsatsen konstateras att artikel 13 inte kan anses helt förenlig med gällande rätt, är artikeln sannoliktutformad på ett sätt vilket medför att genomförandet inte kommer generera några större konsekvenser. Artikeln kan sägas ge ett ”frivilligt krav”, det vill säga att den inte uttryckligen tvingar videosajter att införa filtreringssystem.