Syftet med denna undersökning är att jämföra och analysera hur fyra studievägledare arbetar för att stödja elever i årskurs 9 vid gymnasievalet. I studien har jag utgått från teorier av Bourdieu, Gottfredson, och Hodkinson och Sparkes för att analysera data. Enligt tidigare forskning tar ungdomar sitt beslut utifrån sin handlingshorisont och habitus utifrån den sociala omgivningen. Studien är en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer som metod. I resultatet kom respondenterna fram till att elevernas vänner och föräldrar influerar deras beslutsfattande och att det är svårt att vidga elevernas perspektiv vid gymnasievalet. Trots att intervjudeltagarna arbetar i högstadieskolor med samma kommunala huvudmän och likartade förutsättningar i studievägledningsverksamheten finns det även skillnader i deras arbetssätt. Vidare i analysen diskuterades hur intervjupersonernas olika personliga inställningar har påverkat deras arbetssätt för att stödja eleverna. Och en av respondenterna som har dessutom uppnått sitt mål för att skapa bra samarbete både med lärare och rektor.

En förutsättning för att en elev ska lära sig är att eleven känner motivation till lärandet. Successivt med att barn och elever blir äldre börjar intresset och motivationen för skolan försvinna. Matematik är ett av grundskolans kärnämnen. Elever har och kommer alltid att ha olika inställningar till detta ämne. Lågpresterande elever har generellt sämre inställning och motivation till matematikämnet. Studien syftar till att undersöka vilka metoder lärare uppger sig använda i sin matematikundervisning för att motivera lågpresterande mellanstadieelever. Vi undersöker hur dessa metoder kan karaktäriseras utifrån Self Determination Theory ́s begrepp yttre- och inre motivation. För att besvara studiens forskningsfrågor har sju verksamma och behöriga matematiklärare på mellanstadiet från tre olika skolor inom en kommun i norra Sverige intervjuats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. De resultat som undersökningen visar på är bland annat en rad olika metoder som används i matematikundervisningen för att motivera de lågpresterande eleverna. Vidare visar undersökningen vilken typ av yttre- eller inre motivation dessa olika metoder kan frambringa hos lågpresterande elever.

Syftet med uppsatsens var att undersöka hur invånarna i Karlstads kommun uppfattar området Inre hamns rumsmiljö och dess klasstatus. Frågeställningarna som besvaras var vilka processer som påverkar uppfattning av Inre hamns rumsmiljö och vilka processer som påverkar uppfattning av Inre hamns klasstatus hos invånarna i Karlstads kommun. Detta är intressant att titta på då det byggs många nya bostadsområden med blandade upplåtelseformer i Karlstad. Det byggs på mark som tidigare utnyttjats för bland annat fabriker och industrier. Inre hamn tillhör ett av dessa områden och förutom uppförandet av nya bostäder har man bevarat byggnader från det tidigare industriområdet i Inre hamn. Teorier som gentrifiering kan tolkas både negativt och positivt. Begreppet gentrifiering har blivit ett aktuellt ämne inom urban forskning. Gentrifiering innebär att en stadsomvandlingsprocess sker, där en stadsdel eller ett område genomgår en omvandling och upprustning från lågstatus- till högstatusområde. Då är teorier om klass och rum intressanta att utgå ifrån då dessa belyser viktiga aspekter på tolkningar av människors uppfattning av ett område. För att ta reda på hur invånarna i Karlstad uppfattar området Inre hamn, i förhållande till klasstatus och rumsmiljö, genomfördes en enkätundersökning som skickades ut till invånarna i Karlstad kommun. Majoriteten av respondenterna hade en positiv uppfattning och ansåg att det har skett en bra utveckling.

I yrkesrollen som lärare ingår många viktiga uppdrag, däribland att undervisningen ska skapa en förståelse hos eleverna för andra människor. Tidigare forskning visar att majoriteten av dagens ungdomar sällan möter religion och religiositet i sin vardag. Skolans religionsundervisning är därmed särskilt viktig för att eleverna ska tillägnas kunskap om religion och kan utveckla en förståelse för hur religiositet leder till olika sätt att leva. En metod för att levandegöra religionsundervisningen är att låta elever möta religion genom studiebesök. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur gymnasielärare upplever studiebesök som ett verktyg för att representera religion och livsåskådningar i religionskunskapsundervisningen. Särskild vikt har lagts vid studiebesökens förmåga att representera religioners inre mångfald och levd religion. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem gymnasielärare i religionskunskap. Därefter har en tematisk analys genomförts för att kunna sortera datan efter uppsatsens teoretiska ramverk. Teorin har utgått ifrån McGuires (2008) och Jacksons (2004) definitioner av begreppen representation, levd religion och inre mångfald. I resultatet framgår bristande förkunskaper som ett hinder för elevernas synliggörande av levd religion och inre mångfald. Besitter de inte tillräcklig kunskap om religionen eller samfundet i fråga är det svårt att förstå vad som kan kategoriseras till individen, gruppen eller traditionen. Eleverna kan till exempel förstå representanten som “den rätta” representanten för religionen och tar inte hänsyn till dennes individuella tolkningar och levnadssätt. Förkunskaper är dock inte helt oproblematiskt eftersom det kan leda till fördomar. De begränsar i sin tur elevernas kunskapsinhämtning. Resultatet visar på att dessa utmaningar ofta förekommer och att de är svåra att motverka. Det är därmed av yttersta vikt att fånga upp och bearbeta elevernas tankar efter ett studiebesök för att synliggöra eventuella missförstånd och tillsammans reda ut exempelvis individuella tolkningar.

No description available.

I takt med den tekniska utvecklingen och den nuvarande pandemin förändras också de traditionella arbetsförhållandena till mer flexibla förhållanden. De gränser som tidigare fanns mellan privatliv och arbetsliv suddas ut och arbetet kräver ett större ansvar från arbetstagarna. Syftet med studien är att undersöka om flexibelt arbete har något samband med individers motivation. De flexibla arbetsförhållanden som undersöks i den här studien innefattar flextid, distansarbete, egen planering av arbetstid samt att vara kontaktbar utanför ordinarie arbetstid. Dessa förhållanden, tillsammans med motivation, mäts för att undersöka om flexibelt arbete har något  samband med individers motivation. Det undersöktes även om det fanns några skillnader kopplat till kön och ålder. Motivationsteorierna som studien utgår från är tvåfaktorteorin, Self-determination theory (SDT) och de yttre och inre faktorer som påverkar individens beteenden. Data samlades in i form av en webenkät som distribuerades till olika chefer och som i sin tur skickade vidare till sina medarbetare via gruppmejl och på internportal till deltagarna. Antalet deltagare som svarade på enkäten var n = 104. I studien besvarades tre frågeställningar och de analyser som genomfördes var; regressionsanalyser, korrelationsanalyser och t-tester. Analyserna visade att det fanns ett samband mellan flexibelt arbete och inre motivation men inget samband mellan flexibelt arbete och yttre motivation. Det fanns även skillnader gällande kön och yttre motivation men inte för inre motivation. Några skillnader gällande ålder kunde inte tydas för inre eller yttre motivation. Studiens resultat var i linje med tidigare forskning.

Samhället blir alltmer digitaliserat och i och med det blir det mer angeläget att använda digitala verktyg i undervisningen. Tidigare studier visar även på att digitala verktyg i undervisningen kan öka elevers motivation och enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska elever ges tillfällen för att använda digitala verktyg i undervisningen. Studien syftar till att undersöka om och på vilket sätt elever finner motivation av att använda digitala verktyg på matematiklektionerna. Vidare syftar studien att undersöka eventuella skillnader mellan de demografiska variablerna, kön, årskurs och erfarenhet kopplat till graden av generell motivation. Slutligen undersöks eventuella samband mellan generell motivation samt inre och yttre motivation. Detta gjordes genom en deskriptiv analys, en korrelationsanalys samt flertal t-tester. Resultatet visade att graden av motivation var generellt hög, samt en tendens till signifikant skillnad mellan kön. Både inre och yttre motivation påvisade signifikanta samband till den generella motivationen, där flickor hade högre inre motivation än pojkar. Slutsatsen understryker att motivation till digitala verktyg är generellt hög och att det inte spelar en signifikant roll kring de demografiska variablerna gällande graden av motivation.

Studien avsåg att undersöka vad som motiverar anställda i restaurangbranschen i arbetet. Restaurangbranschen är en bransch som har en hög personalomsättning i förhållande till andra yrken och forskning har visa att människor som är motivarande både mår bättre och är mer benägna att stanna på en arbetsplats längre. Med tanke på att restaurangbranschen är stadigt växande kan ökad kunskap om motivation vara av värde för för anställda inom restaurangbranschen. Studien undersöker anställdas egna tankar och erfarenhet angående motivation, därav är studien av kvalitativ karaktär där fyra personer som jobbar i restaurangbranschen har intervjuats. Intervjuerna genomfördes med hjälp av tematisk analys där fem motiverande faktorer framkom: Balans mellan uppgiftens krav och den egna förmågan, samhörighet, känsla av trygghet och balans, personlig utveckling och stolthet i utförande. Resultatet visade att anställda upplever en stark inre motivation till sitt arbete. I de fall det upplevts en yttre motivation har det varit förankrat i respondenternas värderingar och därmed haft en autonom karaktär.

No description available.

No description available.