Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för gymnasieelevers motivation till att studera i skolan. Forskning visar att motivation oftast undersöks via ett vuxenperspektiv och att eleverna sällan tillfrågas vad som motiverar dem att studera i skolan. man menar att eleverna själva bör tillfrågas om huruvida de anser sig motiveras eller vad som hindrar dem från att känna motivation i skolan. Tidigare forskning visar också att många elever motiveras och lär för andras skull och inte för sin egen. Studien har en fenomenologisk ansats där resultatet visar elevernas uppfattning av hur de motiveras i skolan. Uppfattningen är att betyg, elevens intresse för ämnet samt lärarens olika förmågor är de viktigaste faktorerna för att eleverna ska känna motivation i skolan. Lärerens förmågor visade sig dock vara de mest betydande faktorerna för elevernas motivation. Exempel på lärarens egenskaper är att kunna sätta gränser, brinna för sitt ämne, göra ett ointressant ämne intressant, se och respektera eleverna pusha samt ge feedback till eleverna.

This study aims of examining how pupils in first year of school thinks of mathematics, what motivation they have for learning about it and how that affect their learning in mathematics. It also includes describing how special teachers can strengthen student’s mathematical development based on research as well as students’ thoughts and motivation. Qualitative methods were used in this study. Semi structured interviews were done with ten children in year one of school and the analysis of the pupil’s mathematics learning were made by using National Agency for Education's (2018) National Assessment Support in number perception. The study shows that most of the pupils likes mathematics in year one of school and that the pupils in this study overall have more positive thoughts then negative thoughts about mathematics. This study also shows that the pupil’s thoughts and motivations seem to affect the learning in mathematics. It turns out that the more positive thoughts and the higher inner motivation seems to lead to higher mathematic learning. The more negative thoughts and the higher external motivation seems to lead to lower mathematic learning.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva vilka faktorer som främjar elevernas motivation för matematikstudier. Med fenomenografi som metodologisk utgångspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med åtta elever och två lärare på en högstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas som bidragande faktorer för elevernas motivation för matematikstudier: A) Betyg och urval för att komma in på gymnasiet B) Yttre motivation från föräldrar eller någon annan C) Förståelse som motivation D) Självförtroende som motivation E) Logisk tänkande och praktisk matematik som motivation Utifrån undersökningen kom jag fram till att betyg är en av faktorerna för elevernas motivation för matematikstudier. Vidare framkom det att lärarna uppfattar att elevernas motivation höjs genom verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och lärares uppfattningar är att förståelse och föräldrarnas påverkan har stor betydelse för elevernas motivation.

Denna kunskapsöversikt syftar till att ta reda på hur elevernas inre motivation till att bli engagerade läsare kan utvecklas, utifrån frågeställningen Vilka är framgångsfaktorerna för att öka elevernas inre motivation till att bli engagerade läsare i årskurs 4–6? Materialet är hämtat från välkända sökmotorer samt är peer-reviewed. Jag granskade elva olika forskningsartiklar som berör ämnet motivation och engagemang i läsningen samt vad det är som gör att eleverna blir motiverade läsare eller inte. Genom litteraturgranskningen framkom det att känslor, etnicitet, kultur och bakgrund påverkar elevernas ställningstagande till litteraturen. Artiklarna berör även hur lärare kan arbeta med strukturerad undervisning och vilka resultaten blir efter ett sådant arbete. Artiklarna beskrivs först var för sig för att sedan ställas i relation till varandra i diskussionen. Materialet visar också att motivation och engagemang är svårdefinierade begrepp och olika författare definierar begreppen på olika sätt. Det argumenteras för att strukturerad undervisning och tillgänglig litteratur gynnar elevernas inre motivation till läsningen, samt att få vara en del av en läsande gemenskap gynnar engagemanget för läsningen. I kunskapsöversikten diskuteras det hur lärarna kan arbeta med lässtrategier i klassrummet för att gynna elevernas motivation till läsningen samt hur viktigt det är att eleverna får vara delaktiga i valet av texter som ska läsas. Kunskapsöversiktens slutsats blir att det finns lite forskning att luta sig mot i Sverige vilket är utmanande för lärarna. Det är inte heller alla elever som blir engagerade i sin läsning trots att de ges alla förutsättningar.

Motivation contributes to increased learning where a number of factors like student participation, interest and relationship between students and teachers play a crucial role. The aim of the study was to examine what makes motivated students feel motivated or unmotivated during physical education class. Furthermore the study describes different factors that students feel are important and how these affect their motivation. Qualitative interviews  with eight students were conducted. Students that we intervjued were very interested and motivated to physical education. The theoretical perspective we used was Organismic Integration Theory. The analysis of the results showed that students were motivated by different factors in physical education class, and the conclusions were that the students motivation effects their participation in substance,  and that a variety of teaching content had great influence on their motivation.

Flera olika studier visar att det finns brister i de insatser som kommunerna erbjuder barn som upplever våld, detta trots att regeringen skärpt lagstiftningen för målgruppen. Några kommuner i Sverige har börjat använda en ny metod, Kids club, som specifikt är utformad för gruppen barn som upplevt våld. Vårt syfte med uppsatsen är att genom att undersöka motiven till att kommuner vill implementera en ny metod för barn som upplevt våld, Kids club, förstå vilken form av motivation som ligger till grund för denna vilja. Uppsatsen har en kvalitativ ansats, där vi genom att genomföra intervjuer med representanter från olika kommuner skapar förståelse för motiven bakom implementering av Kids club. De slutsatser vi fann i uppsatsen är att det finns två teman bakom motiven, dels enskilda personers motiv samt kommunen som organisations motiv. Där enskilda personers motiv till att vilja implementera en ny metod grundar sig i mer inre motivation än kommunen som organisations motiv, där deras vilja grundar sig i yttre motiv. Detta är något som vi kan utläsa har ett samband med makt då andra aktörers maktutövning påverkar kommunerna i deras val att implementera Kids club. / Several studies show that there are deficiencies in the efforts municipalities offer children who experience violence, despite the fact that the government clarified legislation for this target group. Some municipalities in Sweden have started using a new method specifically designed for the group of children who have experienced violence, Kids club. Our purpose in this study is that by examining the motives for municipalities to implement a new method for children who have experienced violence, Kids club, understand what form of motivation that underlies this desire. This thesis has a qualitative approach, and by conducting interviews with representatives from various municipalities we create an understanding of the motives behind the implementation of the Kids club. The conclusions we found in this study was that there are two themes behind the motives, individual’s motives and municipal organizational motives. Where the individual’s motives for wanting to implement a new method is based on the more intrinsic motivation than the motives that the municipality as an organization have, where their motivation is based on an extrinsic subject. Here we can discern a connection with the power perspective, where the extrinsic motives are associated with power when the external motives are influences of other actor’s domination.

This study intends to discuss what might motivate Swedish upper secondary students to read literature in English. The study was performed through interviews with both teachers and students, as well as questionnaire studies with both students and teachers. The students give different interpretations of what the definition of motivation is, ranging from definitions of extrinsic motivation to signs of their definitions leaning toward intrinsic motivation. The conclusion is that although the English language itself is not a barrier for students’ reading motivation, the majority of them are not motivated to read. They wish to speak more in the classroom, although the teachers report that a lot of the exercises used in connection to the reading assignments consist of the students talking to each other about the texts.

Sammanfattning   Uppsatsens titel: Motivation till avancemang inom dagligvaruhandeln Uppsatsnivå: Kandidatuppsats inom ledarskap Författare: Ahmed Ismail och Johan Karlsson Handledare: Henrik Barth Nyckelord: Dagligvaruhandeln, avancemang, behov, mål samt inre och yttre motivation Problemformulering: Vad motiverar personal inom dagligvaruhandeln att avancera?   Syfte: Studien syftar till att få en förståelse för vad som motiverar personal inom dagligvaruhandeln genom undersöka områdena behov, mål samt inre och yttre motivation. Vidare vill vi förstå vad som motiverar personal att avancera. Undersökningen genomförs i form av intervjuer med ett antal avdelningsansvariga samt säljledare och butikschef i en fallstudie inom dagligvaruhandeln.   Teoretisk referensram: Vi utgår från fyra huvudbegrepp i vår teoretiska referensram vilka är behov, mål samt inre och yttre motivationsfaktorer. I dessa teorier utgår vi huvudsakligen från fem författare men det tas även upp flera andra författare som styrker deras påståenden. Den teoretiska referensramen är sammanställd i en modell där vi visar hur teorin hänger samman. Metod: För att kunna besvara syftet i studien användes en kvalitativ undersökning vilken genomfördes i form av sex besöksintervjuer. Resultat: Resultatet i studien visar att alla huvudbegrepp har en påverkan på motivationen att avancera dock i varierande grad. Eftersom dagligvaruhandeln är en kundintensiv bransch som kräver mycket ansvar behöver personalen motiveras av utmaningar. Personal som drivs av utmaningar har ett högt prestationsbehov och en högre inre motivation. De föredrar även utmanande mål. Samhörighet har visat sig vara mer av en förutsättning eftersom personalen inom dagligvaruhandeln arbetar tätt inpå varandra med ett intensivt kundbemötande. / Abstract   Title: Motivation to advance in grocery retailing Course: Bachelor dissertation in leadership Authors: Ahmed Ismail and Johan Karlsson Tutor: Henrik Barth Keywords: Grocery retailing, advance, needs, goals, intrinsic and extrinsic motivation Problem statement: What motivates staffs to advance in grocery retailing? Purpose: The Purpose in this is to gain an understanding of what motivates employees in the retail sector by examining the areas of needs, goals, intrinsic and extrinsic motivation. Furthermore, we want to understand why employees are interested to advance. The survey will be conducted through interviews with a number of department managers, a sales manager and a store manager in a case study in grocery retailing. Theoretical frame: We used the four main concepts in our theoretical frame which are need, goals, intrinsic and extrinsic motivation. In these theories we have mainly five authors but we also have other authors as evidence of their claims. The theoretical frame is summarized in a model where we show how the theories are related. Methodology: In order to answer the purpose of the study a qualitative survey was used which was conducted in six interviews. Conclusions: The conclusion of the study shows that all the main concepts have an impact on the motivation to advance but they are in varying degrees. Since grocery retailing is a costumer intensive industry that requires a lot of responsibility, it requires staff to be motivated by challenges. Staff are driven by challenges have a high need of achievement and a higher intrinsic motivation. They also prefer challenging goals. The need of affiliation has proven to be more of a basis because the staff in the grocery retailing is working close to each other with an intense costumer service.

Samhället blir alltmer digitaliserat och i och med det blir det mer angeläget att använda digitala verktyg i undervisningen. Tidigare studier visar även på att digitala verktyg i undervisningen kan öka elevers motivation och enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska elever ges tillfällen för att använda digitala verktyg i undervisningen. Studien syftar till att undersöka om och på vilket sätt elever finner motivation av att använda digitala verktyg på matematiklektionerna. Vidare syftar studien att undersöka eventuella skillnader mellan de demografiska variablerna, kön, årskurs och erfarenhet kopplat till graden av generell motivation. Slutligen undersöks eventuella samband mellan generell motivation samt inre och yttre motivation. Detta gjordes genom en deskriptiv analys, en korrelationsanalys samt flertal t-tester. Resultatet visade att graden av motivation var generellt hög, samt en tendens till signifikant skillnad mellan kön. Både inre och yttre motivation påvisade signifikanta samband till den generella motivationen, där flickor hade högre inre motivation än pojkar. Slutsatsen understryker att motivation till digitala verktyg är generellt hög och att det inte spelar en signifikant roll kring de demografiska variablerna gällande graden av motivation.

Denna studie undersöker hur lärare arbetar med läsning i klassrummet samt vilka faktorer lärare anser är betydelsefulla för att främja läslust i undervisningen. I inledningen av arbetet beskrivs läsningens betydelse i skolan samt de bakomliggande orsakerna till varför vi har valt att undersöka ämnet. Frågeställningarna som behandlas i arbetet är följande: Hur arbetar lärare med läsning i klassrummet? Vilka faktorer anser lärare är betydelsefulla för att främja läslust i klassrummet? I metoddelen redogör vi för vårt val av metod vilken är en kvalitativ forskningsmetod där insamlingen av data sker genom semistrukturerade intervjuer. Genom fem utvalda artiklar samt tre kvalitativa intervjuer med verksamma lärare har vi lyckats få ökad kunskap kring läslust och hur det kan utvecklas i klassrummet. Vi har sammanställt tidigare forskning vilket inte bara tar upp läsning inom svenskämnet utan är applicerbara på flera olika ämnen och språk vilket gör dem relevanta. I resultatdelen görs en beskrivning av vilka strategier för läsning som lärare använder för att utveckla läslust. Dessa kopplas till det teoretiska perspektivet för inre och yttre motivation, läslust, läsflyt och läsförståelse. Bland flera exempel som tas upp av respondenterna, nämns textbearbetning i samband med läsningen som en väsentlig del i utvecklandet av läslust hos elever. Vidare förklaras vikten av att som lärare, verka som läsande förebild för att föregå med gott exempel i klassrummet. En tanke kring framtida forskning skulle vara att vidare undersöka hur läslust väcks i skolor där tillgång till läsmaterial kan vara begränsat.