Syftet med denna studie är att ge en insikt i de generella välfärdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i välfärden. Syftet är vidare att ta reda på om det finns några likheter eller skillnader i välfärdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktäriserar olika välfärdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign där digitala enkäter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien. Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de välfärdspolitiska attitydmönstren i viss mån återkopplas till ländernas välfärdsinstitutionella kontext men inte i sådan utsträckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om välfärdsregimer.

Under de senaste fem åren har tilltagande intresse i svenska kommuner riktats mot arbete med sociala investeringar. För att utveckla förebyggande lösningar på sociala problem samarbetar olika aktörer i samverkansprojekt där expertkunnande nyttjas över organisatoriska gränser. På så vis utgör projekten värdefulla forum för såväl kunskapsöverföring mellan projektmedlemmar som utveckling av ny kunskap. Tidigare forskning visar emellertid att samverkansprojektens temporära natur innebär att kortsiktiga resultat sätts i fokus snarare än lärande utvärdering och kunskapsöverföring. Därtill har forskning påvisat att projektformen försvårar hantering och överföring av vunna erfarenheter och kunskaper vid upplösning av projekt, varför adekvata mekanismer för att hantera problemet betonats. Kunskapsöverföring i samband med projektorganisering har dock tidigare främst studerats i privata företag samtidigt som forskning om sociala investeringar och projektorganisering i offentlig sektor är begränsad. Föreliggande studie riktar därför intresse mot sociala investeringsfonders samverkansprojekt som kunskapsgenererande system i syfte att bidra med förståelse för hur organisatorisk kunskap kan hanteras för att stödja kunskapsöverföring inom och mellan samverkansprojekt. Med hänsyn till syftet anläggs en kvalitativ ansats och data har genererats via fallstudier av Norrköpings sociala investeringsfond samt två samverkansprojekt som bedrivs inom ramen för fonden. Dokumentstudier och intervjuer har i samspel med tidigare forskning beträffande organisatoriskt lärande, projektorganisering samt institutionell teori bidragit till studiens resultat. För att hantera och överföra kunskap inom och mellan samverkansprojekt i kommuner bidrar studien med förståelse för vikten av kontextanpassning av mekanismer för kunskapsöverföring efter kunskapsanspråk, institutionella arrangemang och avsatta resurser. I studien konstateras att olika grader av explicita mekanismer utgör ett system där mekanismer kompletterar varandra för att kunskap ska kunna överföras från individnivå till interorganisatorisk nivå. Resultaten visar även att ett starkt beroendeförhållande föreligger mellan enskilda projekt och aktiva ägare. Här framhåller vi vikten av projektöverskridande ägare etablerade på permanent basis som har möjlighet att hantera och överföra kunskap mellan enskilda projekt över tid och rum. Studien visar att ägarnas uppgift att tillgodose att projekt redan innan de initieras besitter tillräckliga kunskaper och förutsättningar för att kunna samverka är avgörande för att säkerställa ett kvalitetssäkrat arbete. På så sätt minskas risken med att fel återupprepas och fokus kan istället sättas på projektens huvudsakliga syfte, det vill säga social innovation.

Entrepreneurship as playing a important role for economic growth has been discussed by a number of theorists such as Joseph Schumpeter and Israel M. Kirzner. William J. Baumol developed these theories as he considered that all entrepreneurship doesn’t lead to economic growth, some entrepreneurial activities may even lead to stagnation. The distribution of entrepreneurship activities according to Baumol depend on the rules of the game, formal and informal institutions that can be seen as the incentive structure of the economy and their by affecting people’s choice. Previous studies have focused on entrepreneurship as a homogeneous activity but this study tries only to examine the productive entrepreneurship that leads to economic growth. Secondary data used in this study in which 68 countries was examined to study business regulations effect on productive entrepreneurship. The study came to the conclusion that business regulation had a negative impact on productive entrepreneurship as the regression found significant results that administrative requirements, bureaucratic costs and bribes/favoritism had a negative impact on patent applications per capita proxy for productive entrepreneurship.

Denna uppsats berör tillit till offentlig sektor i Sverige och dess specifika institutioner. Dessutom undersöks ifall det föreligger skillnader i tillitsnivån, beroende av människors klasstillhörighet. Tillvägagångssättet för att kunna studera detta har varit logistiska regressionsanalyser samt en linjär regressionsanalys. Detta på ett material utfört av SIFO, nämligen välfärdstatsundersökningen från år 2010. Resultaten i denna studie visar att det återfinns klasskillnader i individers sannolikhet för att hysa en hög tillit till offentlig sektor. Detta har varit främst gällande för offentlig sektors kapacitet att tillhandahålla en hygglig levnadsstandard för arbetslösa, sjuka och ålderspensionärer. I analysen visas att klasskillnaderna kan grunda sig i de olika resurser som individerna besitter, vilket i sin tur inverkar på deras förutsättningar för att hysa tillit till offentlig sektor.

No description available.

Bakgrund: Dagens investerare lägger allt mer vikt på hållbarhetsrelaterade kriterier vid deras investeringsbeslut, vilket skiljer sig från den traditionella investeringsmodellen där primärt fokus ligger på risk och avkastning. Investerarna blir allt mer aktiva i sitt ägande genom användande av kapistal samt rösträttigheter i syfte att påverka företagen att förbättra deras miljömässiga, sociala och bolagsstyrnings (ESG) prestation. Där tillvägagångsättet har stor betydelse gällande effektiviteten av påverkansarbetet. Problemformulering: Identifiera faktorer som hindrar respektive bidrar till svenska institutioners arbete att genom investeringsstrategin aktivt ägarskap påverka portföljbolagens hållbarhetsarbete. Syfte: Uppsatsen syftar till att förklara hur svenska institutioner arbetar med investeringsstrategin aktivt ägarskap med syfte att påverka portföljbolagens hållbarhetsarbete (CSR). Vidare att tydliggöra vilka metoder som används och vilka faktorer som hindrar respektive bidrar till ett lyckat påverkansarbete. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av aktuell forskning på områdena, Corporate Social Responsibility (CSR), Socially Responsible Investment (SRI), Environmental, Social, and Governance (ESG), Stakeholder salience och Aktivt ägarskap. Avslutningsvis presenteras en teoretisk förklaringsmodell. Metod: Studien genomfördes med ett kvalitativt förfarande och en abduktiv ansats. Där insamling av empiri skedde genom ett kombinerad intervju- och enkät förfarande. Där sex respondenter deltog, vilka representerade sex olika svenska Fondförvaltande institutioner. Resultat: Studien fann att svaret på frågan grundas i den komplexitet de hållbarhetsrelaterade frågorna har. Där den svenska bolagsstyrningskulturen bidrog positivt till institutionernas påverkansarbete gentemot inhemska portföljbolag, men där avsaknaden av densamma delvis hindrade deras arbete gentemot utländska portföljbolag. Där det framgick att konstruktiva samt öppna dialoger, valberedningsarbete och samarbete med andra institutioner samt organisationer bidrog positivt till effektiviteten av påverkansarbetet. Det som hindrar institutionernas påverkansarbete gentemot inhemska portföljbolag var primärt tid och resurser hos institutionerna själva. Även en avsaknad av tillförlitlig ESG data identifierades, där institutionerna dels efterfrågade: bättre data för att kunna jämföra företagens hållbarhetsarbete med varandra samt kunna mäta effekten av eget utfört påverkansarbete vilka institutionerna menar på tillsammans skulle hjälpa dom att effektivare kunna rikta tid och resurser och därmed bedriva effektivare aktivt ägarskap.

Fackförbund och kollektivavtal har länge varit stora institutioner på arbetsmarknaden med stort inflytande i företag och organisationer. De syftar till att representera arbetstagarnas intresse gentemot arbetsgivarna och strävar därför ständigt efter ökat inflytande över besluten inom organisationen. Studier där kollektivavtalet undersöks som institutionell faktor för beslutsprocessen i organisationer är svåra att hitta. / Trade unions and collective agreement have been powerful institutions for a long time in the labor market with great influence over companies and organizations. They aim to represent the laborers interest towards their employers and to increase their influence over the decisions within the organization. It’s hard to find any studies where the collective agreement has been studied as an institutional factor within the decision-making process.

Background: More foreign companies expand into emerging markets and such markets differ from developed ones. Emerging markets present opportunities and challenges for foreign companies. Challenges include many environmental factors, cultural differences, economic uncertainties and weak institutions. Emerging markets are often characterized by underdeveloped formal institutions which result in the so called institutional voids. Informal institutions act as formal institutions and fill in these institutional voids. Foreign companies need to pay much attention to emerging economies institutions when selecting entry mode since the institutions affect their strategy and profitability. Aim: The purpose of my thesis is to investigate and analyze how aforeign company is affected by a host country’s institutional context when entering an emerging market. The thesis focuses on the emerging market of Russia and a case company. Conclusions: Institutions affect the steps taken in accordance with the Uppsalamodel. It is important to learn more about the institutions of a host country in choosing an entry mode. The weakness in property rights, risk of corruption, political and economic factors combined with networking were the dominant factors in choosing an entrymode. Väderstad suffers from institutional shocks in the Russian market and they affect the willingness to invest further. / Bakgrund: Mer företag expanderar till tillväxtmarknader och sådana marknader är annorlunda än utvecklade marknader. Tillväxtmarknader presenterar både möjligheter och utmaningar för företagen. Utmaningarna inkluderar omgivningsfaktorer, kulturella skillnader, ekonomisk osäkerhet och svaga institutioner. Tillväxtmarknader karakteriseras ofta av underutvecklade formella institutioner som kan resultera i institutionella tomrum. Informella institutioner verkar som formella för att fylla tomrummet. Utländska företag måste ge uppmärksamhet till institutionerna i tillväxtmarknader när de väljer etableringsform eftersom institutionerna påverkar både strategi och lönsamhet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur ett utländskt företag påverkas av ett värdlands institutionella sammanhang när det etablerar sig på en tillväxtmarknad. Uppsatsen fokuserar på tillväxtmarknaden Ryssland och ett fallföretag. Slutsats: Institutioner påverkade stegen i enlighet med Uppsalamodellen. Det är viktigt att lära sig mer om institutionerna för värdlandet när företaget väljer etableringsstrategi. Svag äganderätt, risk för korruption, politiska och ekonomiska faktorer kombinerat med närverksbyggande var dominanta faktorer i valet av etableringsform. Väderstad påverkas av institutionella chocker i Ryssland och det påverkar viljan att investera mer

For a long time the discourse and orientation of Swedish school research has been focused on rights and democracy as a process, at the expense of the common or the cultural mechanisms that are important for a solid society. The result of the current research has led to this master’s thesis which aims to investigate if the Swedish elementary curriculum is able to reproduce the components that unite the people within a society, what can be referred to as the common. The aim is also to investigate what kind of citizenship ideals the Swedish elementary curriculum is expressing and intended to be implemented. The theoretical framework for this master thesis is liberal and communitarian citizenship and social institutions. The liberal focus on the individual and her relationship towards the state is opposed to the communitarian focus on the common and its social components. The method applied is ideal type analysis which means that an ideal is being designed and the studied object is being compared to the ideal. In this thesis the ideal consists of social institutions, and all the elementary curriculums since 1878 is being compared to this ideal.The result of the ideal type analysis is that social institutions exist in all studied documents but to varying degrees and with varying content and clarity in what is intended. The first governing documents were not very comprehensive and relatively general in their formulations which also is the case of the curriculums from 1962 and onwards. From the breakthrough of parliamentarianism to 1969, the governing documents became much more elaborate and clearer in which citizenship ideal was reproduced and much more open with its intention to reproduce social institutions. Thereafter, the presence of cultural institutions have decreased and the citizenship ideal has moved towards a more liberal ideal. The research provides different answers to why a certain curricula lack social institutions. It is quite possible that the first normal plans were not intended to engage in citizen education. The curricula that constituted the governing document for the modern elementary school may have diffuse formulations and fewer traditional elements because the Swedish school system has become more focused transferring knowledge and not foster. It is not always clear what citizenship ideal the curriculums express. The conclusion is that from 1878 to 1955 the curriculums, with some reservations for guesses, had the intention to implement communitarian citizenship. The curricula of 1962, 1969, 1980 and 1994 are more or less instances of liberal communitarianism. Today's curriculum is very liberal in its discourse, although it may be that citizenship education is not a purpose. It may be that today's primary school is entirely aimed at transferring knowledge and not fostering, which comes with risks

Under 1940-talet påbörjades en omfattande utbyggnad av en offentlig tjänstesektor som ett led i att göra Sverige till en universell välfärdsstat. I samband med den offentliga tjänstesektorns utbyggnad ökade andelen kvinnor på den svenska arbetsmarknaden. En omfattande utbyggnad av sjukvården gjordes vilket resulterade i en kraftigt ökad efterfrågan på vårdpersonal, och då inte minst sjuksköterskor. Sjuksköterskors löner har varit omdiskuterade ända sedan 1900-talets början. Yrket har historiskt varit lågavlönat, vilket kan förklaras på en mängd olika sätt. I uppsatsen studeras om och hur institutionella förändringar på området har påverkat sjuksköterskeyrkets löneutveckling under perioden 1977 till 2017. De institutionella förändringar som har undersökts är främst politiska reformer och lagstiftning på hälso- och sjukvårdens område. Även reformer av sjuksköterskeutbildningen har undersökts, eftersom att professionalisera sjuksköterskeyrket sågs vara ett steg mot en förbättrad löneutveckling. Trots att sjukvården har genomgått stora reformer under perioden 1977 till 2017 har det haft en till synes liten påverkan på löneutvecklingen. Inte heller professionaliseringen tycks ha påverkat utvecklingen. Sjuksköterskeyrket var under 1900-talets början ett renodlat kvinnoyrke. Än idag består yrket till 90 procent kvinnor. Att sjuksköterskors löner är låga, liksom många andra kvinnodominerade yrkens löner, kan förklaras genom att det föreligger en värdediskriminering av vad som betraktas som kvinnligt arbete. Vid undersökning av sjuksköterskeyrket är det därmed viktigt att beakta yrkets genusarbetsdelning, vilket har påverkat, och än idag påverkar, yrket och dess löneutveckling. Yrkets genusarbetsdelning kan förklaras som ett informellt spårberoende. Ju närmare vår tid vi kommer ju mer har genusarbetsdelningen uppmärksammats både politiskt och inom forskningen. En följd av det är jämställdhetslagen som infördes 1979. Trots att värdediskrimineringen av det kvinnodominerade sjuksköterskeyrket uppmärksammats har det inte haft en synbar påverkan på lönerna.