<p>I uppsatsen undersöks drivkrafterna bakom företags frivilliga miljösatsningar. En fallstudie görs på Electrolux, global tillverkare och försäljare av hushållsapparater med väl etablerad miljöprofil. Fallstudien genomförs utifrån fyra olika teorier. En teori går ut på att ekonomiska intressen styr företags agerande. En annan teori kallas institutionell teori och tar upp företags beroende av omvärlden och betonar betydelsen av anpassning till denna. Ytterligare en teori handlar om att organisationskulturen påverkar ett företags handlande. En fjärde teori tar upp enskilda personers betydelse för vilka frågor som faktiskt genomförs. Undersökningen baseras huvudsakligen på två djupare telefonintervjuer med miljöansvariga på Electrolux.</p><p>Fallstudien visar att företag strävar efter att tillgodose sina ekonomiska intressen. Miljösatsningar kan omfattas av det intresset dels genom att miljövänliga produkter efterfrågas och dels genom ett behov av att anpassa sig efter omgivningens förväntningar på en miljövänlig profil för att få acceptans. För att förstå varför företag A väljer att satsa på en miljöprofil medan företag B väljer en annan väg, måste förklaringar sökas även i företagens inre dynamik. Avgörande faktorer kan hittas i en organisationskultur där grundläggande antaganden och historiska händelser främjar en miljövänlig inriktning. Även inre lobbying och enskilda personers engagemang kan vara avgörande för att miljösatsningar ska bli genomförda. Uppsatsen föreslår att företag inte är homogena enheter utan att det krävs insikti varje enskilt företags förhållanden för att skapa en förståelse för deras ageranden.</p>

Europeiska unionen har en lång historisk bakgrund. Syftet med ett integrationssträvande var till stor del att säkerställa att en upprepning av de stora krigen inte skulle ske. Ändringar av EU fördragen har tidigare skett genom Maastricht-, Amsterdam- och Nice-fördragen. Lissabonfördraget ratificerades den 1 december 2009 av samtliga 27 medlemsstater inom EU för ett enat överstatligt samarbete. Därmed antogs en serie ändringar i Europeiska unionens fördrag. Avsikten med reformen är att göra EU mer demokratiskt, effektivt och öppen för insyn. Syftet med uppsatsen är att beskriva om ratificeringen av Lissabonfördraget medför en effektivisering i EU:s institutioner samt huruvida de ändrade beslutsprocesserna effektiviserar EU:s institutionella arbete. Blir EU en mer välfungerande organisation? Ratificeringen av Lissabonfördraget medför att Europeiska unionen innehar en uttrycklig status som juridisk person vilket ersätter den tidigare pelarstrukturen.

Vi har gjort en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats vid tolkning av intervjuerna. Syftet med studien har varit att förklara hur personalens stämpling och utövning av social kontroll på ungdomar som vistats på institution ökar riskerna för institutionsskada. Vi har relaterat institutionsskada till fem stycken faktorer som påverkar ungdomens möjligheter att bryta sig in i samhället. Vid analys av vår empiri har vi använt oss av tre olika teorier. Dels Goffmans teorier om totala institutioner och stigmatisering och dels Beckers teori om stämpling. Slutsatsen vi har kommit fram till är att personalen främst stämplar ungdomen gällande ansvarsfaktorn och att detta ökar riskerna för att en ungdom blir institutionsskadad. Vidare kan den sociala kontrollen öka riskerna för institutionsskada om personalen kränker en ungdom och när personalen, i och med den sociala kontrollen, missbrukar sin makt.

I uppsatsen undersöks drivkrafterna bakom företags frivilliga miljösatsningar. En fallstudie görs på Electrolux, global tillverkare och försäljare av hushållsapparater med väl etablerad miljöprofil. Fallstudien genomförs utifrån fyra olika teorier. En teori går ut på att ekonomiska intressen styr företags agerande. En annan teori kallas institutionell teori och tar upp företags beroende av omvärlden och betonar betydelsen av anpassning till denna. Ytterligare en teori handlar om att organisationskulturen påverkar ett företags handlande. En fjärde teori tar upp enskilda personers betydelse för vilka frågor som faktiskt genomförs. Undersökningen baseras huvudsakligen på två djupare telefonintervjuer med miljöansvariga på Electrolux. Fallstudien visar att företag strävar efter att tillgodose sina ekonomiska intressen. Miljösatsningar kan omfattas av det intresset dels genom att miljövänliga produkter efterfrågas och dels genom ett behov av att anpassa sig efter omgivningens förväntningar på en miljövänlig profil för att få acceptans. För att förstå varför företag A väljer att satsa på en miljöprofil medan företag B väljer en annan väg, måste förklaringar sökas även i företagens inre dynamik. Avgörande faktorer kan hittas i en organisationskultur där grundläggande antaganden och historiska händelser främjar en miljövänlig inriktning. Även inre lobbying och enskilda personers engagemang kan vara avgörande för att miljösatsningar ska bli genomförda. Uppsatsen föreslår att företag inte är homogena enheter utan att det krävs insikti varje enskilt företags förhållanden för att skapa en förståelse för deras ageranden.

Svårigheter att kombinera arbete och barn ses som en av de främsta anledningarna till den låga fertiliteten i Sydeuropa. I Skandinavien med välfärdsinstitutioner som ger stöd för föräldrar att kunna kombinera arbete och familjeliv är fertiliteten desto högre. Studier på individnivå har visat samband mellan individers arbetsvillkor och resurser och deras möjligheter att skaffa barn, däremot efterfrågas fler studier som jämför detta samband mellan olika länder med olika institutionellt stöd. I denna studie ligger fokus på sambandet mellan arbetsvillkor och individuella resurser och barnafödandet i Sverige och Spanien, två länder med olika institutionellt stöd för familjebildning, och huruvida dessa samband skiljer sig mellan länderna. Genom att tillämpa Amatya Sen’s capability-perspektiv fördjupas förståelsen för hur den institutionella kontexten tillsammans med individuella livssituationen formar människors olika möjligheter att skaffa barn. Genom linjära regressionsanalyser av data från European social survey indikerar studiens resultat att låg inkomst har ett negativt samband med spanska kvinnors fertilitet, analyserna avslöjar också att familjevänliga arbetsvillkor är viktigast för svenska kvinnor.

No description available.

"Dam knäckt av kung" handlar om varför en misshandlad kvinna stannar kvar hos mannen som slår. Det kan ofta vara svårt att förstå och för att ge en bättre bild av detta har jag intervjuat tre kvinnor som har upplevt misshandel av mannen de levt med. Jag har även tittat på olika teorier om till exempel hur en identitet skapas och hur en social verklighet kan förändras under speciella situationer, såsom under misshandelsförhållanden. Bland dessa teorier finns Berger &amp; Luckmann´s (1971) teori om socialisation och internalisering av någon annans synsätt, Goffman´s (1983) totala institutioner och E.Lundgrens (2004) normaliseringsprocess. Jag analyserar mina intervjuer och teorier för att bättre förstå varför kvinnan stannar. En man som misshandlar har ofta total kontroll över kvinnan han slår. Den kontrollen får han genom att successivt bryta ner kvinnan. För att kunna bryta ner henne använder han sig av olika metoder. Det är allt ifrån att isolera kvinnan och få henne att bryta med familj och vänner. Han kan använda sig av våld och hot så att kvinnan inte ska våga gå ifrån honom och han kan förnedra och kränka kvinnan så att hon tillslut inte har kvar bilden av den hon en gång var. Han sänker henne så lågt att hon till slut tar över mannens syn och tror på de hemska orden han säger om henne. Oftast är det en kombination av metoder vilket gör det ännu svårare för kvinnan. Då mannen har isolerat kvinnan har hon inget socialt nätverk kvar, vilket också är en viktig del i att klara av ett lämnande. Tillslut har isoleringen, våldet och kontrollen blivit vardag för kvinnan och normaliseringen är ett faktum. Mannens kontroll är total. Informanterna är kvinnor som har varit med om detta och jag tolkar här deras upplevelser och känslor när det gäller kvinnomisshandel. Många tror att de aldrig skulle hamna i en situation där den de älskar slår dem. Men forskning visar att det kan hända vilken kvinna som helst, det finns inga kriterier för att bli en misshandlad kvinna!

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att genom intervjuer med tidigare kriminella vuxna undersöka deras upplevelser av vilken påverkan anstaltsvistelser och ett tidigare kriminellt leverne har gällande socialt umgänge och identitet. Vi utförde intervjuer med fyra individer med nu ordnad tillvaro. Frågorna ställdes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som baserades på uppsatsens syfte, tidigare forskning, och teori. Även om anstaltsvistelserna upplevts påtvingade och konstlade har respondenterna i varierande grad kunnat påverka sin tillvaro och det sociala umgänget. Det har funnits ett stort avståndstagande mellan intagna och anstaltspersonal. Vid frigivning har respondenterna upplevt ångest och vissa har fått anpassningssvårigheter till ett liv i frihet. Självbilden har utvecklats genom social interaktion med nära anhöriga. Vårt resultat visar även att respondenterna har blivit ofördelaktigt bemötta av myndigheter, arbetsgivare och enskilda individer.

<p>Europeiska unionen har en lång historisk bakgrund. Syftet med ett integrationssträvande var till stor del att säkerställa att en upprepning av de stora krigen inte skulle ske. Ändringar av EU fördragen har tidigare skett genom Maastricht-, Amsterdam- och Nice-fördragen. Lissabonfördraget ratificerades den 1 december 2009 av samtliga 27 medlemsstater inom EU för ett enat överstatligt samarbete. Därmed antogs en serie ändringar i Europeiska unionens fördrag. Avsikten med reformen är att göra EU mer demokratiskt, effektivt och öppen för insyn. Syftet med uppsatsen är att beskriva om ratificeringen av Lissabonfördraget medför en effektivisering i EU:s institutioner samt huruvida de ändrade beslutsprocesserna effektiviserar EU:s institutionella arbete. Blir EU en mer välfungerande organisation? Ratificeringen av Lissabonfördraget medför att Europeiska unionen innehar en uttrycklig status som juridisk person vilket ersätter den tidigare pelarstrukturen.</p>

<p>In my paper I have examined the United Nations role in the democratization of Kosovo. In order to complete this purpose I have asked two questions</p><p>• How has the UN contributed to the democratization of Kosovo that has taken place so far?</p><p>• What advantages and/or disadvantages has the UN presence in Kosovo had from a democratic perspective?</p><p>The method I have used in my paper is a qualitative one, and more specified a qualitative text analysis. This means that I have examined a rather small number of sources, but in return I have analyzed these sources very carefully. In addition to the choice of a qualitative method I have used Robert A. Dahl’s theory about polyarcy as a definition of democracy.</p><p>The results from my analysis are that the UN has done some work in favour of the democratization of Kosovo, but the UN has also acted in a way which restrains democratization of Kosovo in many ways. The main reason why the UN hinders the democratization of Kosovo is it’s unwillingness to let go of its power over the region to the local officials.</p>