Den här studien undersöker vilka musikrelaterade informationsmaterial som instrumentallärare inom den kommunala musikskolan använder sig av i sin undervisning, var och hur de hittar detta material samt vilka situationer som leder till att de söker efter material. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem instrumentallärare. Resultatet visar att informanterna främst använder sig av noter, spelböcker, sångtexter, ljudfiler och det egna gehöret. De kriterier som ofta efterfrågas för materialet är att det har rätt svårighetsnivå, innebär en viss teknisk utmaning, omfattar en viss genre, artist eller typ av melodi, att det liknar något som eleven spelat tidigare, att det fungerar för en viss instrumentuppsättning samt att det är "roligt och bra". Materialet hittar de på den egna arbetsplatsen, på internet samt via gehör. Strategier för att hitta material är förmågan att transponera låtar efter gehör, den egna erfarenheten och kunskapen om låtar, tips från kollegor och forum för musiklärare samt "browsing" (planlöst sökande). Behov av material uppstår i huvudsak då eleven är i behov av viss teknikutveckling, vid önskemål från elever samt vid tristess. Studien bekräftar tidigare forskning om komplexiteten i musikmaterial och visar även att denna komplexitet kräver en stor domänkunskap hos instrumentallärarna samt att kollegialt utbyte, trots internets intåg, ännu är av stor vikt.

<p>Examensarbete 15 hp, lärarexamen</p>

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

Denna uppsats handlar om lärare som har kommit till Sverige i vuxen ålder, utbildat sig här och är yrkesverksamma instrumentallärare i musik- och kulturskolor. Uppsatsens syfte är att utforska den flerkulturella erfarenhetens betydelse för utlandsfödda instrumentallärares yrkesutövande. Invandrare som kommit till Sverige lämnar sina hemländer bakom sig. En del av det som de tar med sig från sin uppväxt i hemlandet, t.ex. språk, utbildning osv. kan bli användbara i Sverige. Hur den utlandsfödda läraren förhåller sig till den ”nya situationen” tas upp i uppsatsen.Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre utlandsfödda instrumentallärare som kommer från mellanöstern och är yrkesverksamma inom musik- och kulturskolan. Uppsatsen tar sin utgång i de tre instrumentallärarnas berättelser av sina livsresor; den flerkulturella bakgrundens betydelse i yrkesutövningen och under musikhögskoleutbildningen. Resultaten visar att musiklärarnas undervisning påverkas av de musikutlärande traditioner som är av universell karaktär. Deras val av repertoar påverkas inte av den egna etniciteten och den flerkulturella bakgrunden utan det visar sig att det är instrumentets/ämnets undervisningskulturer och traditioner som bestämmer vilken repertoar lärarna använder i undervisning.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur not- och gehörsspelsmetodik ser ut och används på olika kulturskolor idag, samt utforska eventuella skillnader i metodikval mellan elgitarr- och trumpetpedagoger. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallärare på olika kulturskolor i Sverige, två elgitarr- och två trumpetpedagoger i olika åldrar. Resultatet visar att det är större skillnader i metodikval mellan de yngre och de äldre lärarna än mellan elgitarr- och trumpetlärarna. Samtliga lärare menar att gehöret är det viktigaste elementet i samspel medan noter anses särskilt betydelsefullt för de elever som vill studera vidare inom musikområdet. Undersökningen visar att de båda metoderna berikar elevernas musikaliska utveckling på varsitt sätt och därför kan de fungera som komplementära metoder i instrumentalundervisningen.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur not- och gehörsspelsmetodik ser ut och används på olika kulturskolor idag, samt utforska eventuella skillnader i metodikval mellan elgitarr- och trumpetpedagoger. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallärare på olika kulturskolor i Sverige, två elgitarr- och två trumpetpedagoger i olika åldrar. Resultatet visar att det är större skillnader i metodikval mellan de yngre och de äldre lärarna än mellan elgitarr- och trumpetlärarna. Samtliga lärare menar att gehöret är det viktigaste elementet i samspel medan noter anses särskilt betydelsefullt för de elever som vill studera vidare inom musikområdet. Undersökningen visar att de båda metoderna berikar elevernas musikaliska utveckling på varsitt sätt och därför kan de fungera som komplementära metoder i instrumentalundervisningen.

<p>Pedagogiskt specialarbete 7,5 hp.</p>

Syftet med detta arbete är att öka insikten i hur fördelningen mellan hantverk och uttryck ser ut på trumsetslektioner inom genrerna rock/pop/jazz och hur olika lärare arbetar kring/med begreppen personligt uttryck och hantverk. Jag har intervjuat fyra pedagoger – tre från musikskolan och en från gymnasiet – och använt mig av kvalitativ intervju som metod. Följande forskningsfrågor ligger som grund för arbetet: Finns det en tydlig uppdelning mellan moment som fokuserar på hantverk och personligt uttryck under trumsetslektioner på gymnasieskolan och kulturskolan - och i så fall, hur ser fördelningen mellan dessa inslag ut? Hur hanterar trumsetslärare dessa två begrepp i sin undervisning?   Resultatet visar att samtliga informanter inkluderar moment som kretsar kring både hantverk och personligt uttryck i trumsetsundervisningen. De kombinerar ibland dessa två områden men resultaten visar även att användandet kan bero på undervisningens natur snarare än aktiva val gjorda av informanterna. De deltagande trumsetslärarna definierar personligt uttryck som något som har med det musikaliska att göra till skillnad från hantverket, som har att göra med tekniskt kunnande. Fokus på lektionen tenderar att väga över åt det personliga uttrycket, så länge eleven har kommit till en viss grundläggande hantverksmässig nivå. Gemensamt för alla informanter är att fokus har flyttats från ett mer tekniskt/hantverksmässigt fokus till ett mer individinriktat med betoning på uttryck, i takt med ökad arbetslivserfarenhet. De informanter som har arbetat på både gymnasium och kulturskola menar att betygen kan verka hämmande i valet av fokus, eftersom personligt uttryck kan te sig mera svårbedömt än teknisk färdighet. / The aim of this work is to increase an understanding of how the division between a technical and personal expression in teaching the drums in the genres of rock, pop and jazz, and how teachers work around or with the concepts of personal expression and technique. I have interviewed four teachers and used the qualitative interview method. The following research questions are the basis of the work: Is there a clear division between the elements that focus on a technical and personal expression in teaching the drums in high school and school of music and arts - and if so, what is the relationship between those elements? How do drum teachers handle these two concepts in their teaching? The results indicate that all the informants include elements that revolve around both a technical and personal expression in drum lessons. They sometimes combine these two, but the results also show that the use may depend on the nature of teaching rather than an active choice made by the informants. The participating teachers define self-expression as anything that relates to the musical side of playing as opposed to the technical, which has to do with technical expertise. Focus on the lesson tends to lean more to the personal expression, as long as the student has reached a certain basic level of technique. Common to all informants is that the focus has shifted from a more technical and craft-oriented focus to a more individual emphasis with a focus on expression, with an increase in work experience. The informants who have worked at both the high school and school of music and arts level believe that grades may constrain the choice of focus, as self-expression may seem more difficult to assess than technical skills.

Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare i kulturskolan uppfattar och tolkar begreppet förväntningar. I bakgrundskapitlet tas tidigare forskning och litteratur som berör området förväntningar upp.  Som metod användes enskilda semistrukturerade fenomenografiska intervjuer med fem informanter. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi.  Resultatet visar att begreppet förväntningar uppfattas på olika sätt men att det också finns likheter mellan informanternas synsätt. Förmågan att anpassa förväntningarna efter elevens ambition och mål är något som samtliga informanter beskriver. Eftersom uppfattningarna är formade utifrån informanternas levda erfarenhet finns det även variationer i deras sätt att beskriva förväntningarnas påverkan. Erfarenhet ses av informanterna som en viktig del i att lära sig att ha rimliga förväntningar på eleverna. Studien visar även att förmågan att anpassa förväntningarna efter situationen är viktigt för att undanröja hinder i undervisningen. Att inspirera eleverna att själva ta kontrollen över sin utveckling ses också som viktigt och kan påverkas av lärarnas förväntningar enligt informanterna. Avslutningsvis diskuteras delar av resultatet i förhållande till tidigare forskning och litteratur inom området förväntningar. / The purpose of this study is to through the lens of phenomenography explore how instrumental teachers in the Swedish music school perceive the concept of expectations. The background chapter describes previous research and literature in the field of expectations. Semi-structured qualitative interviews were used as the method of analysis and five informants were interviewed. Phenomenography was applied as both the theoretical foundation and analytical tool. The result reveals that the concept of expectations is perceived differently, however with certain similarities as well. The ability to adapt the expectations to the student's ambitions and goals turned out to be pertained by all informants. The informants have different ways of describing the impact of expectations, since they are formed based on the informed experience of the informant. According to the informants, experience is seen as an important and part of learning in terms of having reasonable expectations for the students. Furthermore, the study shows that the ability to adapt expectations to the situation is important in eliminating obstacles in teaching. Inspiring students to take control of their development themselves is also seen as paramount. This can be influenced by the teachers' expectations, according to the informants. In conclusion, key-findings are discussed in relation to previous research and psychological literature on expectations.