Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har föreliggande studie som syfte att studera några instrumentallärare inom kulturskolan angående kreativitet i instrumentalundervisning. I bakgrundskapitlet tas litteratur och forskning som berör området kreativitet upp. Sju informanter intervjuades med semistrukturerad kvalitativ intervju som metod. Tolkningar av transkriptionerna gjordes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar att det fanns gemensamma uppfattningar om kreativitet. Kreativitet uppfattades av lärarna som att bryta sig ur etablerade tankemönster, skapande och att skapa nya idéer. Förutsättningar för kreativitet uppfattades vara trygga miljöer och att läraren är trygg i sin lärarroll. Elever ansågs vara kreativa men att det är läraren som lockar fram deras kreativitet. Vissa förutsättningar för elevers kreativitet var nyfikenhet, intresse och motivation. Resultatet visar att lärarnas egen utbildning har varit en källa till hur de uppfattar kreativitet. De viktigaste faktorerna var deras egna lärare och att få spela med andra vilket i sin tur har påverkat hur lärarna undervisar sina egna elever. / From a hermeneutic perspective, the present study aims to examine how cultural school teachers perceive creativity and how these perceptions have grown. The background chapter presents literature and research that concerns the area of ​​creativity. Seven informants were interviewed with semi-structured qualitative interviews. Interpretations of the transcriptions were made by applying the hermeneutic circle. The result shows common views of creativity. Creativity was perceived as breaking out of established thought patterns, creation and creating new ideas. Prerequisites for creativity were perceived to be safe environments and that the teacher is comfortable in his or her teaching profession. The view was that all pupils are creative, but the teacher needs to attract creativity. Some prerequisites for students were curiosity, interest and motivation. The result shows that the teachers' own education has been a source of how they perceive creativity. The most important factors were their teachers and to play music in ensembles with others. In turn this have influenced how teachers teach their students today.

Syftet med studien är att få en fördjupad inblick i hur instrumentallärare behandlar musikteori i sin undervisning för elever i grundskoleålder. Forskning tyder på att elever väljer bort musikteori som ämne på grund av bristande intresse. För att få en bild av i vilken mån instrumentallärare integrerar musikteori i sin undervisning gjorde jag korta strukturerade intervjuer med ett större antal musiklärarstudenter. Jag gjorde också djupintervjuer med fyra instrumentallärare som på ett aktivt sätt integrerar musikteori i sin undervisning. Som teoretisk utgångspunkt i studien har jag använt mig av teorier om lärande. I resultatet visas två olika arbetssätt över hur musikteori kan läras. Det ena sättet sker genom att lära ut musikteorin i mindre delar, motiverade utifrån det eleven spelar. Det andra sättet är att presentera musikteoretiska helheter, ”system”. Resultatet visar också på två olika förhållningssätt till musikteori som ämne. I det första förhållningssättet betonas teorins praktiska funktion. Den ger alla som sysslar med musik ett gemensamt språk att samlas runt. I det andra betonas teorins musikaliskt konstnärliga funktion. Teorin utvecklar en förmåga att se och höra sammanhang och enskildheter i musiken, och detta skapar en förståelse och medvetenhet hos musikerna, vilket i sin tur öppnar för ett självständigare och rikare musicerande. / The study aims to gain a deeper insight into how music teachers apply music theory in their teaching of pupils at the compulsory school age. Research suggests that students opt out of music theory as a subject because of a lack of interest. To get an idea of the extent to which instrumental teachers integrate music theory in their teaching, I have interviewed a large number of music student teachers through a structured interview. I also interviewed four instrumental teachers who actively integrate music theory in their teaching, and had access to their methodology and approach to the subject. I have used theories of learning as the theoretical basis of the study. The results are shown by two different approaches in how theory can be taught. One method is by presenting music theory into smaller parts, motivated by what the student plays. The other method is to present the music theoretical entities, a "system". The results also indicate two different approaches to music theory. The first theory emphasizes practical function. It gives everyone involved in music a common language to gather around. The second theory emphasizes musically artistic function. The theory develops an ability to see and hear the context and details of the music, and this creates an understanding and awareness in musicians, which in turn allows for a more autonomous and richer music.

Det här examensarbetet handlar om orkestermusiker tillika instrumentallärare, och hur de ser på samspelet mellan yrkena. Arbetet har två vinklingar; hur musikern påverkas av läraren, och hur läraren påverkas av musikern. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex informanter som alla jobbar både som stråkmusiker och pedagoger. De har olika bakgrund, och olika erfarenhet av undervisning. Som teoretisk bakgrund använder jag ett förhållningssätt där mästarläran, och läraren som coach står i centrum. Mitt resultat är bland annat att musikern blir mer medveten och analytisk till sitt eget och andras spel och att läraren blir en utövande mästare som håller hög spelnivå. Jag diskuterar vilka olika roller mina informanter kan ha, hur deras svar kan relateras till mästarläran kontra coachning samt förmedlad kontra konstruerad kunskap. Det jag kommit fram till är att mina informanter ser jobbkombinationen som värdefull och berikande för båda yrkena, men att tiden ofta inte räcker till. / This study focuses on orchestral musicians who also are instrumental teachers, and how they approach the interrelationship between the two professions. The study presents two views: how the teacher influences the musician, and how the musician influences the teacher. I have based the study on qualitative interviews with six interviewees, all of whom work as string players and pedagogues. They all have different backgrounds, with various experiences of teaching. As a theoretical background, I have used an approach where master teaching, or the teacher as a coach, is central. Among my findings, I have discovered that the musician becomes more conscious and analytic toward his/her own style of playing, but also towards others as well. The teachers are masters and they possess a high technical level in their playing. Further, I discuss what roles the interviewees may have, and how I can relate their answers to my theoretical background. The interviewees make clear that working as both a teacher and a musician is valuable, but the issue of time can be a problem.

Syftet är att studera instrumentallärares syn på hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus på hur redskap påverkar internaliseringen är utgångspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju där fyra formellt och reellt utbildade instrumentallärare som arbetar på musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn på hur elever lär sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nå musikaliska uttryck, bland annat eleven själv, musiken som sådan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet är rytm i förhållande till tempo. Resultatdiskussionen fokuserar på redskapens möjligheter och hinder för att internalisera musikaliska uttryck. Det sociala samspelet på lektionstid och i orkester samt fantasi, kreativitet och bilder framhålls som möjligheter för att internalisera musikaliska uttryck. Notläsning och musikaliska uttryck som sekundärt mål framhålls som hinder för att internalisera musikaliska uttryck. Det finns också varierande metoder att ta sig förbi hindren. / The purpose of the study is to gain an understanding of instrumental teachers’ view on the management of internalization of musical expressions by pupils. The theoretical starting point of the study is the sociocultural perspective, with a focus on how tools influence the internalization. The method used was semi-structured interview. Four formally educated and experienced instrumental teachers who work in music or culture schools were interviewed about which expressions they focused on in teaching, and their view on how pupils internalize musical expressions. The results indicate that there are many tools to learn musical expressions; the pupil, the music itself and the social interaction, among others. The most important expression is rhythm related to tempo. The discussion focus on the possibilities and obstacles of tools to internalize musical expressions. The social interaction during the music lesson and in the orchestra, and fantasy, creativity and images are emphasized as possibilities to internalize musical expressions. Reading music and musical expressions as a secondary goal are emphasized as obstacles which can avert internalization of musical expressions. However, there are also a variety of methods to get pupils past such obstacles.

Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt Learning study kan fungera som modell för att utveckla kollegialt lärande och bidra till utbyte av erfarenheter mellan lärare i kommunal musik- och kulturskola. För att undersöka detta har ett arbetslag bestående av fyra gitarrlärare vid en kommunal musikskola fått genomföra en gemensam Learning study, med författaren som handledare. I studien användes en kombination av observation och intervju som metod för att följa arbetet och ta del av de deltagande lärarnas upplevelse av Learning study. Resultatet visade att det, genom att använda modellen Learning study, skapades kollegiala samtal och erfarenhetsutbyten som de deltagande lärarna knappt upplevt tidigare, trots lång erfarenhet i yrket. Likaså är ett resultat att modellen inspirerat lärarna till att prova nya idéer i den egna undervisningen. / The purpose of this study was to investigate how Learning Study can act as a model for developing collegial learning and contribute to experience-sharing between teachers in the Community School of Arts and Music. In order to investigate this, four guitar teachers at a Community School of Music has participated in a joint learning study, with the author as a researcher/facilitator. To evaluate the process and taking part of the participating teachers’ experience of learning study a method combining observation and interview was used. The result shows that by using the learning study method a kind of collegial conversations and experience-sharing was created, which the participating teachers had not experienced before. It also inspired the teachers to try new ideas in their own teaching.