Spelling suggestions: "subject:"integrative"" "subject:"integrativa""
11 |
Faktorer som främjar och hämmar livskvaliteten hos personer med ALS : En integrativ litteraturöversikt / Factors improving and impairing quality of life in people with ALS : An integrative literature reviewKinisjärvi, Moa, Larsson Englund, Sanna January 2019 (has links)
Amyotrofisk lateralskleros är en allvarlig obotlig sjukdom som medför tilltagande muskelsvaghet och förlamning, som leder till döden vanligen efter 2-4 år på grund av försvagad andningsförmåga. Att drabbas av ALS påverkar livskvaliteten. Upplevelsen av livskvalitet är individuell och beror på en rad olika faktorer. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa faktorer som främjar eller hämmar livskvaliteten hos personer med ALS. Metoden som användes var integrativ litteraturöversikt där litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Urvalet av artiklar resulterade till att 14 vetenskapliga artiklar ingår i studiens analys. I analysen framkom att främjande faktorer var: Att leva som vanligt, Socialt stöd och relationer, Copingstrategier och Aktiv livsstil samt att hämmande faktorer var: Fysiska svårigheter och Psykologiska påfrestningar. Resultatet visade att hög ålder, god hälsa, hög funktionsförmåga, självständighet, tillfredsställande ekonomi, stöd och hjälp, hjälpmedel, familj, vänner, olika strategier, aktiviteter, husdjur och jobb var främjande för livskvaliteten. Hämmande för livskvaliteten var fysiska symtom, hög ålder, försämrad funktionsförmåga, depression, tung belastning, otillräckligt tillgodosedda fysiska, kognitiva och emotionella behov samt svårigheter att integrera kommunikations- och förflyttningshjälpmedel. En slutsats är att det finns olika faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med ALS och att faktorerna har varierande betydelse hos olika personer. Det är därför viktigt att som sjuksköterska möta varje enskild person utöver sin sjukdom, vilket kan ske med hjälp av personcentrerad omvårdnad. Även KASAM kan vara till hjälp för att som sjuksköterska synliggöra behov av omvårdnad hos patienter.
|
12 |
När hjärtat stannar : Patienters erfarenheter av att överleva ett plötsligt hjärtstopp. En integrativ litteraturöversikt.Ringius, Rebecca, Sveder, Linnéa, Gustafsson, Hanna January 2018 (has links)
Bakgrund: Årligen drabbas cirka 10000 svenskar av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Efterförloppet vid ett plötsligt hjärtstopp kräver omfattande vård och övervakning på sjukhus, men trots detta överlever endast cirka 6 %. Litteraturöversiktens teoretiska referensram är KASAM- känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att överleva ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En integrativ litteraturöversikt med induktiv ansats som består av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ eller kvantitativ metod genomfördes. Resultat: Litteraturöversiktens resultat består av tre huvudkategorier: ”En förändrad människa”, ”En andra chans i livet” och ”Ett behov av information och stöd”. Patienterna hade ofta inget minne av händelsen och upplevde oro och rädsla över att drabbas igen. Resultatet visade att patienter fick nytt perspektiv på livet och stöd från närstående och hälso- och sjukvården ansågs betydelsefullt för att kunna gå vidare. Slutsats: Sjuksköterskan bör se till att patienten har fått tillräcklig information för att få förståelse för vad som hänt och därmed bidra till att stärka patientens känsla av sammanhang. Det krävs ytterligare kvalitativ forskning inom området för att få ett bredare perspektiv av patienters upplevelser av att överleva hjärtstopp.
|
13 |
När kommunikationen brister : En sammanställning av erfarenhet och kunskap för att kommunicera med patienter med afasi / When communication fails: A collocation of experiences and knowledge regarding communication with patients suffering from aphasiaNorman Hast, Sophie, Waerme, Markus January 2020 (has links)
No description available.
|
14 |
Smärtlindringsmetoder hos kvinnor med fibromyalgi : en intervjustudie / Methods of pain relief for women with fibromyalgia : an interview studyBäck, Pernilla, Torkkeli, Thereze January 2011 (has links)
Bakgrund: Huvudsymtomen vid fibromyalgi är utbredd, kronisk, migrerande muskelsmärta samt muskelömhet, trötthet och sömnstörningar där 80 procent av patienterna utgörs av kvinnor. Diagnos sätts med hjälp av en detaljerad smärtanamnes, som innefattar att 11 av 18 tenderpoints ska smärta vid palpation. Orsaken till fibromyalgi är okänd varför det ännu inte finns någon botande behandling, men det förekommer tillfrisknanden. Patienter erbjuds symtomlindrande insatser som spänner över ett brett område från farmakologiska till icke-farmakologiska behandlingar. Studien utgår från två av Stockholms län utvecklade vårdprogram för fibromyalgi, dels Stockholms läns landsstings vårdprogram från 2009, dels Vidarklinikens behandlingsplan från 2010. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva vilka metoder kvinnor med fibromyalgi använder för att uppnå smärtlindring. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjordes med sju kvinnor i åldern 18-65 år. Deltagarna hade haft fibromyalgi under minst två år och använt behandling i smärtlindrande syfte. Kvinnorna ombads att fritt berätta hur de gör för att uppnå smärtlindring och under analysarbetet identifierades tre teman, som blev huvudrubriker i resultatet. Resultat: Förutom behandlingar erbjudna från traditionell hälso- och sjukvård, med allt från läkemedel och sjukgymnastik till samtalsterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT), sökte sig kvinnorna till komplementära och alternativa behandlingsmetoder, t.ex. olika former av massage. Gemensamt för behandlingarna var dess kortvariga effekter, från någon timme till högst någon dag. Samtliga utövade också egenvård vilket kunde bestå i olika värmebehandlingar och fysisk aktivitet. De beskrev också egenvård i form av distraktion där skapande i olika former och umgänge med vänner och familj uppgavs ge en form av smärtlindring. Slutligen var stresshantering en faktor som påtalades som viktig eftersom smärtan påverkades negativt av stressupplevelser. Slutsats: Fynden i studien visar att varaktig smärtlindring vid fibromyalgi uppnåddes först efter omfattande livsstilsförändringar utifrån ett biopsykosocialt perspektiv, d.v.s. med en syn på människan som en helhet. Vid behandling med enskilda och begränsade insatser, t.ex. tio tillfällen med varmvattengymnastik, nåddes endast temporär smärtlindring. Nyckelord: Fibromyalgi, smärtlindring, biopsykosociala modellen, livsstilsförändringar, integrativ medicin.
|
15 |
Att studera svenska i Frankrike – användbart eller bara intressant? : En studie om instrumentell och integrativ motivation hos studenter som lär sig svenska i Frankrike. / A study of French university students’ motivation to learn Swedish.Ahremark, Christian January 2022 (has links)
Trots att svenska inte är ett världsspråk bedrivs eftergymnasial undervisning i svenska runtom i Frankrike. I denna uppsats undersöks vilken av två typer av motivation som bäst förklarar varför studenter i Frankrike lär sig svenska. Den instrumentella motivationen kan beskrivas som viljan att studera i syftet att få användning av språket i framtiden (t.ex. för högre utbildning eller på arbetsmarknaden), medan den integrativa motivationen beskrivs som viljan hos studenterna att identifiera sig med den eller de kulturer där språket talas. I ett frågeformulär ombads studenterna ta ställning, på en femgradig Likert-skala, till vad som motiverar dem att studera svenska. Inom ramen för frågeformuläret fanns även möjlighet att lämna frisvar och beskriva den främsta anledningen till deras val av just inlärning av svenska språket. Totalt besvarades frågeformuläret av 253 studenter vid 8 av landets universitet. Resultaten tyder på att studenterna drivs både av en integrativ och instrumentell motivation, men att den integrativa förefaller vara något högre. Man studerar för att lära sig att kommunicera, kunna resa i svensktalande länder samt lära sig mer om den svensktalande världens historia).
|
16 |
Sjukdomsacceptans, en faktor av största vikt för en fungerande egenvård hos ungdomar med typ 1 diabetes - En integrativ litteraturstudie / Illness Acceptance, a factor of paramountimportance for well managed self-care in adolescents with type 1 diabetes - An integrative reviewEkstedt, Amanda, Junaeus Magnusson, Jessica January 2023 (has links)
Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) är en av de vanligaste allvarliga kroniska sjukdomarna hos barn- och ungdomar världen över. Sjukdomen kräver intensiv behandling och en avanceradegenvårdsregim. Forskning visar att den metabola kontrollen försämras under ungdomsåren.Tidigare studier har visat att sjukdomsacceptans kan utgöra en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa, bidra till bättre metabol kontroll och ökad livskvalitet. Trots detta saknas en litteraturöversikt gällande sjukdomsacceptans hos ungdomar med T1D. Syfte: Att beskriva sjukdomsacceptans i relation till ungdomar med typ 1 diabetes. Metod: Litteraturstudie med induktiv design och integrativ metod. Genomförandet var systematiskt och litteratursökning utfördes i CINAHL, PubMed samt PsychINFO. Sökningen resulterade i 14 artiklar som var relevanta för studiens syfte. Inkluderade artiklar (åtta kvalitativa/ sex kvantitativa), var av medelhög till hög kvalitet. Analysen utfördes med stöd i Popenoe m.fl. analysguide. Resultat: Sjukdomsacceptans visade sig kunna gynna ansvarstagande och prioritering av egenvård, långsiktigt tänkande, känsla av normalitet, autonomi och ökad självsäkerhet. Inkorporering av TID i identiteten, kunskap och förebilder i form av andra ungdomar med T1D visade sig vara gynnande faktorer för sjukdomsacceptans. Slutsats: Sjukdomsacceptans är av största betydelse för en fungerande egenvård hos ungdomar med T1D. Med sjukdomsacceptans får ungdomar ökad autonomi, högre livskvalitet, ökat självförtroende och bättre metabol kontroll då egenvården prioriteras som en nödvändig del av det dagliga livet. Med denna kunskap kan sjuksköterskor i sina möten med ungdomar med T1D arbeta aktivt för att främja sjukdomsacceptans.
|
17 |
Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta förebyggande mot intensivvårdsdelirium : En systematisk integrativ litteraturöversiktLundell, Emma, Pollnow, Hampus January 2022 (has links)
Bakgrund och problemformulering: Intensivvårdssjuksköterskor arbetar patientnära och det ligger inom ramen för deras kompetens att ha förmågan att arbeta förebyggande mot intensivvårdsdelirium. Intensivvårdsdelirium drabbar en stor andel av patienterna som vårdas på intensivvården. Tillståndet medför bland annat förlängda vårdtider, ökade kostnader för sjukvården och en ökad mortalitet hos patienterna som drabbas. Syfte: Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta förebyggande mot intensivvårdsdelirium. Metod: En systematisk integrativ litteraturöversikt enligt modellen av Whittemore och Knafl (2005). Resultat: Flera sjuksköterskor upplever en avsaknad av kunskap kring intensivvårdsdelirium och det förebyggande arbetet. Resultatet belyste att intensivvårdssjuksköterskor har olika erfarenheter kring det identifierande arbetet. Bedömningsinstrument nämns i flera studier och det råder delade upplevelser kring användandet av instrumenten. Intensivvårdssjuksköterskor upplever att det finns flera olika utmaningar i det förebyggande arbetet. Diskussion: I diskussionen sker reflektioner kring intensivvårdssjuksköterskans kunskaper kring intensivvårdsdelirium samt erfarenheter av att arbeta förebyggande och identifierande
|
18 |
Sjuksköterskestudenters erfarenheter av att bli utsatt för hot och våld under den kliniska utbildningen : En integrativ litteraturöversikt / Nursing student's experiences of being exposed to violence and threat during the clinical practice : An integrative reviewÅslin, Jennifer, Nyberg, Anna January 2023 (has links)
Introduktion: Definitionen av hot och våld är bred, allt från verbala hot till fysiskt våld. Praktisk inlärning i form av klinisk utbildning ingår i sjuksköterskeutbildningen där sjuksköterskestudenterna får lära sig att hantera en rad olika situationer. Sjuksköterskestudenter, tillsammans med sjuksköterskor, har den närmsta kontakten med patienter och dess anhöriga vilket är en bidragande orsak till att de får utstå mest hot och våld inom vårdkedjan. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskestudenters erfarenheter av att bli utsatt för hot och våld under den kliniska utbildningen. Metod: En integrativ litteraturöversikt med induktivt förhållningssätt valdes som analysmetod till denna litteraturöversikt. 5 artiklar med kvalitativ ansats, 10 artiklar med kvantitativ ansats och 2 artiklar med mixed-method ingick i analysen. Analysen utgick ifrån 4 frågeställningar. Resultat: Största delen av det verbala hoten/våldet utövades av sjuksköterskor och det fysiska våldet utövades av patienter. Hotet och våldet ledde till negativa känslor och somatiska symtom hos sjuksköterskestudenterna. Detta i sin tur riskerade att få sjuksköterskestudenterna att vilja avsluta sina studier. Slutsats: Strategier och metoder för att kunna stötta sjuksköterskestudenter som blivit utsatta för hot och våld under den kliniska utbildningen är viktigt. Sjuksköterskor behöver utbildning inom kommunikation och handledarskap. En bra relation mellan handledare och sjuksköterskestudent krävs för att få en så lärorik och givande klinisk utbildning som möjligt och för att sjuksköterskestudenterna ska vilja stanna kvar och fortsätta sin utbildning.
|
19 |
Från hopp till tvivel : Upplevelsen av att leva med venösa bensårNilsson, Camilla, Ahlstrand, Joacim January 2023 (has links)
Venösa bensår är vanligt förekommande och behandlingen är oftast lång och den förebyggande behandlingen varar livet ut. Personer med venösa bensår påverkas både fysiskt och psykiskt vilket medför ett lidande. Distriktssköterskan har en betydande roll i mötet med patienten. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av livet med venösa bensår. För att få svar på syftet användes metoden systematisk integrativ litteraturstudie där 12 artiklar, både kvantitativa och kvalitativa, har analyserats efter Bettany-Saltikovs och McSherrys (2016) modell. Frågeställningen besvarades med tre huvudkategorier, Vårdrelationen, Begränsningar och Den mentala kampen och totalt nio subteman, Förtroende, Följsamhet, Kommunikation, Känsloliv, Förändrad självbild, Bibehålla kontrollen, Fysiska hinder, Isolering och Smärta. Vårdrelationen var viktig för patienten och viktiga aspekter var att patienten får träffa samma sjuksköterska/distriktssköterska under sin behandling och att mötet varför troendeingivande och välkomnande. Det framkom att patienten led av flera symtom som tyngdkänsla i benen samt läckande och illaluktande sår. Smärta var det vanligaste symtomet och som påverkade patienten mest. Symtomen av venösa bensår ledde många gånger till isolering och en förändrad självbild. Mötet med patienter med venösa bensår behöver vara personcentrerat och präglas av kontinuitet, kunskap och att se patientens livsvärld för att kunna främja följsamhet i behandlingen och att patienten samtidigt ska vara delaktig i sin vård.
|
20 |
“Det lilla virus som skapat så mycket destruktion och kaos” Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att arbeta under Covid-19 : En integrativ litteraturöversiktEckerlid, Viktoria, Neugebauer, Linnea January 2023 (has links)
I slutet av 2019 drabbades världen av en pandemi; Covid-19. Viruset spreds snabbt världen över och påverkade sjukvården kraftigt, framför allt intensivvården. Det ledde till stora förändringar för intensivvårdssjuksköterskorna som stod i frontlinjen. Det var både en extrem fysisk och psykisk belastning att vårda de drabbade patienterna och samtidigt ge den bästa möjliga vård. Trots rädslan att själva bli smittade fortsatte de att arbeta under sin profession. Syftet med examensarbetet var att skapa en övergripande sammanställning av intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att arbeta inom intensivvården under Covid-19 pandemin. En integrativ litteraturöversikt baserad på Whittemore och Knafls (2005) modell användes för att besvara frågeställningen. I resultatet inkluderades 13 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats, samt mixad metod. En tematisk innehållsanalys baserad på Braun och Clarke (2006) användes för att analysera data, vilket utmynnade i tre teman. Att arbeta i en främmande och skrämmande arbetsmiljö; att arbeta under en stor organisatorisk utmaning med extrem arbetsbelastning; och att uppleva etiska dilemman i en extrem tid. Resultatet visar att det var både en fysisk och psykiskt utmanande tid under Covid-19. Rutiner och riktlinjer förändrades snabbt och besöksrestriktioner implementerades som påverkade vårdrelationen. Omvårdnaden fick nedprioriteras och personalförflyttades utan adekvat upplärning till intensivvården. Etiska dilemman var ofta förekommande och den moraliska stressen blev stor. Slutsatsen som dras är att intensivvårdssjuksköterskorna belastades hårt av Covid-19 vilket fick konsekvenser, både för sjuksköterskorna men även för patienterna och patientsäkerheten.
|
Page generated in 0.0649 seconds