Aim: Earlier studies have investigated what impact the relationship between the auditor and their clients have on the auditor’s objectivity. There are different opinions about whether a close relationship harms or promote the auditors work. Furthermore there are studies that show what strategies the auditor (and client) tends to use in the negotiation between the two of them. On this basis we have chosen to study if there are any correlation between the nature of the auditor client relationship, the auditor’s negotiation strategy against the client and the auditor’s objectivity. Method: Because of our purpose to study if there is any correlation between the relationship, the negotiation strategies and the auditor´s objectivity we have chosen to implement a quantitative survey. The survey has been edited by earlier studies from Gibbins, McCracken and Salterio (2010), Fontaine (2011) and Bamber and Iyer (2007). The survey has been sent to approved and authorized auditors in Sweden and the collected data has been compiled and analyzed by statistic methods. Result & Conclusions: This study shows that there are a significant correlation between a close relationship, the auditor’s negotiation strategies and the auditor’s objectivity. With a close relationship the auditor tends to use integrative strategies, which also shows to have a negative impact on auditor objectivity. Suggestions for future research: This study shows that the relationship has impact on the auditor to use integrative strategies. On this basis it would be interesting to do a deeper study with focus on integrative strategies and auditor´s objectivity. Contribution of the thesis: This study can be useful for auditors if they want to study the relationship with their clients and the potential impact on objectivity. Key words: Auditor, objectivity, relational, transactional, integrative, distributive / Syfte: Tidigare har studerats huruvida den relation som föreligger mellan revisor och klient har en påverkan på revisorns objektivitet. Det råder skilda åsikter om huruvida en nära relation skadar eller främjar revisionsarbetet. Dessutom finns studier som visar vilka strategier revisor (och klient) tenderar att använda i förhandlingen parterna emellan. Utifrån detta har vi valt att undersöka om det finns samband mellan karaktären hos revisorns klientrelation, revisorns förhandlingsstrategi mot klienten och revisorns objektivitet. Metod: Då vi studerar om det finns något samband mellan karaktären på relationen, de förhandlingsstrategier som används och revisorns objektivitet har vi valt att genomföra en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten har utformats utifrån tidigare studier av Gibbins, McCracken och Salterio (2010), Fontaine (2011) och Bamber och Iyer (2007). Enkäten har skickats ut till godkända och auktoriserade revisorer i Sverige och insamlad data har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av ett antal statistiska metoder. Resultat & slutsats: Studien visar att det finns ett signifikant samband mellan en nära relation, de förhandlingsstrategier revisorn använder och revisorns objektivitet. En nära relation visar att revisorn tenderar att använda integrativa strategier i förhandlingen med klienten, detta visar sig också ha en negativ effekt på revisorns objektivitet. Förslag till fortsatt forskning: Studien visar att relationen har inverkan på att revisorn väljer integrativa strategier i förhandlingen med klienten. Därför vore det intressant att genomföra en vidare studie med fokus på de integrativa strategierna och revisorns objektivitet. Uppsatsens bidrag: Studien kan vara till nytta för revisorer om de själva vill studera relationen med sina klienter och hur den kan påverka objektiviteten. Nyckelord: Revisor, klient, objektivitet, relationell, transaktionell, integrativ, distributiv.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilken motivationsorientering, integrativ eller instrumentell, som är den mest framträdande bland svenska som andraspråkselever samt vilken motivationsfaktor är den som är mest avgörande för detta. Uppsatsen undersöker även vilka strategier lärarna tar sig till för att väcka och upprätthålla elevernas motivation. Studien är genomförd på en högstadieskola och baseras på både kvantitativ och kvalitativ metod där elevernas enkätssvaren kompletteras med lärarintervjuer. I undersökningen användes även första- och andraspråksinlärningsteorier samt teorier om integrativ och instrumentell motivation vid andraspråkinlärning.   Resultatet visar att eleverna drivs främst av den instrumentella motivationen och att betyget är den mest framträdande motivationsfaktorn. Studieresultatet tyder även på att lärarna är lyhörda och medvetna om motivationens betydelse för andraspråksinlärning eftersom undersökningen visar att deras elever anser sig nöjda med den grad utmaning och motivation som undervisningen erbjuder dem.

Introduktion: Intensivvården ställdes inför en stor utmaning under Covid-19-pandemin då patientantalet på flera håll i världen dubblerades under kort tid. För att hantera det ökade patientflödet har bemanningsmodeller implementerats där sjuksköterskor utan intensivvårdskompetens omplacerats till intensivvården, handledda av intensivvårdssjuksköterskor. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tillsammans med omplacerade sjuksköterskor under Covid-19-pandemin. Metod: Vald metod var en integrativ litteraturöversikt som utfördes i steg enligt Whittemore och Knafl. Litteratursökningen utfördes i CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet baseras på 18 artiklar som presenterar intensivvårdssjuksköterskornas arbete med omplacerad personal i fyra teman: Arbetsbörda och ansvar, Roller och kompetenser, Kontroll samt Teamets betydelse. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor världen över har upplevt en ökad arbetsbörda till följd av det ökade ansvaret som handledning och arbete tillsammans med omplacerad personal inneburit, de har upplevt starka känslor av stress och kontrollförlust. Intensivvårdssjuksköterskorna har samtidigt funnit stöd och i teamet där omplacerade sjuksköterskor ingått, och fått hjälp med att klara av den ökade arbetsbördan som pandemin medfört.

Varje år drabbas omkring 48,9 miljoner människor av sepsis runt om i världen och av dessa avlider cirka 11 miljoner. Sepsis är ett allvarligt tillstånd vilket kräver snabb upptäckt och snabbt påbörjad behandling för att minska dödligheten. Denna studies syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att identifiera sepsis hos patienter på sjukhus. Studien har genomförts som en integrerad litteraturstudie där vi genom systematiska sökningar i databaserna PubMed och Cinahl sökt efter relevanta artiklar. Analysen resulterade i fem slutkategorier, “Att sjuksköterskor känner en osäkerhet”, “Att stress orsakar förseningar i vården”, “Att utveckla en klinisk blick”, “Att bli säker i sin roll att identifiera svikt av vitala tecken och symtom” och “Att arbeta i team”.  Denna studie belyser bland annat behov av utbildning för sjuksköterskor i att upptäcka tecken och symptom av sepsis. Vidare forskning om hur sjuksköterskor upplever att stress, arbetsbelastning och teamarbete påverkar deras bedömning av patienters vitala funktioner genom att upptäcka tecken och symptom i tid behövs. I nuläget verkar det vara stort fokus på kvantitativ forskning medan kvalitativa ansatser, där sjuksköterskor själva får berätta hur deras upplevelse är, är mer sparsam.

Att vårda barn beskrivs som en utmaning bland ambulanspersonal. Utmaningen består bland annat i barns anatomi och fysiologi vilken skiljer sig från vuxnas samt avsaknad av utrustning anpassad för barn. Barn är beroende av sina föräldrar vilket innebär att både barnet och föräldrarna måste tas om hand samtidigt, vilket också är en utmaning för ambulanspersonalen. Syftet var att belysa ambulanspersonalens erfarenheter av faktorer som påverkar omhändertagandet av barn upp till 12 år inom ambulanssjukvård. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie innehållande kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl. Totalt har 14 vetenskapliga artiklar inkluderats och analyserats utifrån en integrerad analys. I resultatet framkom en huvudkategori vilken benämndes främjande och hindrande faktorer för vård av barn, samt fyra subkategorier vilka benämndes känslomässiga reaktioner, kommunikation och föräldrarnas närvaro, brist på erfarenhet och utbildning samt stöd från andra aktörer och kollegor. Ambulanspersonalen uttryckte oro, ångest samt stress i samband med uppdrag som berör barn och att brist på erfarenhet och utbildning kundeförknippas med dessa känslor av osäkerhet av att vårda barn. Kommunikation med barn var en utmaning på grund av att små barn inte kan uttrycka sig verbalt. Med stöd av föräldrarna kunde ambulanspersonalen få anamnes om barnet och dess tillstånd. Föräldrarna ansågs även vara en viktig informationskälla. Ambulanspersonalen uttryckte även vikten av att jobba med en kollega de hade förtroende för vilket kunde minska deras oro, till skillnad mot om de jobbade med en kollega de inte kände så väl, vilket kunde resultera i ökad oro och stress. Slutsatsen var att de vanligaste känslorna bland ambulanspersonalen var ångest, oro och stress. Mer erfarenhet och utbildning i omhändertagandet av barn kan minska dessa känslor och öka ambulanspersonalens kompetens och trygghet / The caring of children was described as a challenge to the ambulance personnel. The challenges may include the fact that children's anatomy and physiology differ from adults and lack of equipment that is adapted to children. But also because children are dependent on their parents, which sometimes means you have to take care of both the child and the parents at the same time. The aim was to shed light on ambulance personnel's experience of factors that affect the care of children up to 12 years in the ambulance service. The method used was a general literature study containing qualitative scientific articles from the databases PubMed and Cinahl. A total of 14 scientific articles have been included and analysed based on an integrated analysis. In the result it appeared a main category called promoting and obstruction factors for the care of children, and four subcategories called emotional reactions, communication and parental presence, lack of experience and education as well as support from other actors and colleagues. The ambulance personnel expressed concern, anxiety and stress associated with assignments involving children and that lack of experience and education could be associated with these feelings of uncertainty of caring for children. Communication with children was a challenge because young children can not express themselves verbally. With the support of the parents, ambulance personnel could get a history of the children's condition. The parents were also considered an important source of information. The ambulance personnel also expressed the importance of working with a colleague you trust which could reduce their concerns, unlike working with a colleague who you do not know well which could result in increased anxiety and stress. The conclusion was that the most common feelings among the ambulance personnel were concern, anxiety and stress. More experience and training in the care of children could reduce these feelings and increase the ambulance personnel´s skills and security

När barn i åldrarna 0-18 år råkar ut för en hastigt påkommen sjukdom eller skada tvingas de i många fall uppsöka akutsjukvård på en akutmottagning. Akutsjukvård innebär inte sällan korta och snabba vårdmöten, där akutsjuksköterskan behöver ha goda kunskaper kring hur en god vård ska bedrivas. Vissa barn som inkommer till akutmottagningen upplever oro och rädsla införbesöket. De möts av en miljö som de inte är van vid och människor som barnen inte har någon relation med. Syftet med den här studien var att utforska tillgänglig litteratur gällande vad som påverkar förutsättningarna att skapa förtroendeingivande vårdrelationer med barn som är i behov av akutsjukvård. Metoden var en systematisk och integrativ litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar ingick. Fyra kategorier framträdde; Bekanta sig med det obekanta, Tid och information från akutsjuksköterskan, Barnens delaktighet i sin vård och Vikten av ett professionellt bemötande. Resultatet visade att akutsjuksköterskan borde inge trygghet och vara empatisk. Barnen önskade få känna sig delaktiga och få information och undervisning på ett sätt som var anpassat för deras ålder och förutsättningar. Barnen uttryckte även behov av en anpassad vårdmiljö med tillgång till leksaker, samt behov av att ha närståendehos sig. Det visade sig också att akutsjuksköterskan påverkas av organisatoriska faktorer såsom bristande bemanning och tid i mötet med barn som söker vård på akutmottagning.

I den här studien undersöktes två fritidshemslärares beskrivningar av deras arbete med värdegrundsfrågor i ämnet bild. Resultatet tyder på att lärarna undervisar i frågor om samtycke, rätten till sin identitet och bemötande av andra. Lärarna beskrev att de undervisar om detta genom vanliga samtal, bildsamtal och bildkommunikation. Lärarna angav att de upplever att sådan undervisning skapar ett mer ordningsamt klassrumsklimat och möjliggör ämnesöverskridande arbeten. Lärarna angav även att de förbereder sig inför bildundervisning om värdegrundsfrågor genom att söka tips på Facebookforum och lärarhandledningar samt genom att observera. Tolkningen av resultatet belyser att de två lärarna integrerar värdegrundsfrågor i deras bildlektioner, men inte alltid i bildundervisningen. Det betyder att värdegrundsfrågor behandlas under avsedd lektionstid för bildämnet, men att dessa frågor inte alltid integreras med bildämnet och dess ämnesspecifika innehåll och metoder. Tolkningen belyser även att reflektion av bildundervisningen skulle kunna förstås som betydelsefullt för att utveckla strategier att arbeta med integrativ didaktik i ämnet.

Akutsjuksköterskan möter patienter med en rad olika upplevda symtom och uppvisade tecken på sjukdom eller skada. I det första vårdmötet utför akutsjuksköterskan en systematisk första bedömning av allvarlighetsgraden. Det första vårdmötet är avgörande för patientens fortsatta vård, därav finns betydelse att belysa det som hämmar och stärker akutsjuksköterskan i det första vårdmötet. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur gällande vilka faktorer som påverkar akutsjuksköterskans arbete i samband med det första vårdmötet med patient på akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturstudie valdes som metod där åtta vetenskapliga artiklar ingick. Två teman framträdde; "Egna begränsningar inverkar på bedömning och fortsatt vård" och "Utrymme för en fungerande vårdmiljö inverkar på vårdmötet". Resultatet påvisade att det första vårdmötet anses som svårt och komplicerat, där erfarenhet och kunskap hos akutsjuksköterskan bidrog till en säkrare första bedömning. Vidare påverkades även akutsjuksköterskan av organisatoriska faktorer såsom bristande bemanning och en brist på samsyn mellan akutsjuksköterska och verksamhet.

Dagligen sker flera vårdmöten mellan patient och akutsjuksköterska. Det åligger akutsjuksköterskan att bedöma och prioritera patienterna som söker vård på akutmottagningen. Det sker vanligtvis i triage och de patienter som bedöms som icke akuta kan i många fall hänvisas och få vård på annan vårdinstans. Denna studie ämnar undersöka hur vårdmötet påverkas av att akutsjuksköterskan hänvisar patienter ifrån triage. Syftet var att utforska tillgänglig evidens om hur hänvisningar av patienter påverkar vårdmötet med akutsjuksköterskan i triage på akutmottagningen och hänvisningens konsekvenser. Metoden som användes för att besvara syftet är en integrativ litteraturstudie. Tillgänglig forskning som svarade mot syftet inhämtades ur databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. Efter urval kvalitetsgranskades 11 artiklar som inkluderades i studien. Data analyserades och resulterade i fyra subteman och två teman. Temat Närvaro i vårdmötet med två subteman Utmaning för akutsjuksköterskan att hjälpa patienten till rätt vård och Patientsäkerhet samt temat Tillgänglig vård med två subteman Förväntningar vid vårdmötet och Förutsättningar att få tillgång till vård. Vårdmötet har en stor betydelse för både patienten och akutsjuksköterskan och påverkar både fortsatt vård och akutsjuksköterskans möjlighet att ge vård. Det är viktigt att möta varje enskild patient och utgå ifrån en personcentrerad vård för att möjliggöra bra vård för patienten men även för att hänvisa patienter på ett bra sätt där vårdmötet inte blir påverkat negativt. Akutsjuksköterskan behöver ha tid för att kunna genomföra ett bra patientmöte. Genom att hänvisa icke akuta patienter så kan tid och resurser frigöras vilket kan resultera i mer resurser för varje patient, minskad belastning för personalen, säkrare vård och kortare väntetider för patienterna.

Familjecentrerad vård är en viktig del av intensivvården, trots det är närstående en grupp som ofta kan glömmas bort. Delirium är ett vanligt tillstånd som kan uppstå till följd av intensivvård. Uppemot 80% av vuxna patienterna som vårdas med respirator drabbas av delirium. Det finns artiklar och studier gjorda ur patientens och vårdpersonalens perspektiv gällande intensivvårdsdelirium men det saknas sammanställningar av befintlig forskning ur närståendes perspektiv. Syftet är att belysa närståendes upplevelser och erfarenheter när en anhörig drabbats av delirium i samband med intensivvård. Detta examensarbete är en integrativ litteraturöversikt. Artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats. Från dessa artiklar identifierades sammanlagt två teman som belyser närståendes upplevelser när en anhörig drabbas av delirium i samband med intensivvård. De två teman som resultatet bygger på är följande: Att vara närstående- en känslomässig resa och Närståendes behov av delaktighet. Resultatet belyser att närstående till patienter med IVA-delirium i större utsträckning upplever ovisshet, ångest och ökad stress jämfört med närstående till patienter utan IVA delirium. Närstående upplever otillräcklighet och otrygghet på grund av bristande kommunikation och stöd från intensivvårdspersonalen. Närstående uttrycker en oro och rädsla över hur deras anhörig beter sig. De önskar mer information om IVA-delirium, om sjukdomsförloppet och beskriver en önskan att få vara delaktiga i vården av sin anhörig. Genom att göra närstående mer delaktiga i vårdandet kan det skapa en känsla av sammanhang. Genom att vara medveten om närståendes upplevelser och erfarenheter kan intensivvårdssjuksköterskan i vårdande möten främja närståendes välbefinnande.