<p>Syftet med denna uppsats var:</p><p>Att planera, genomföra samt utvärdera en alternativ undervisningsmodell i hinduism på gymnasienivå som syftar till att lära av och från religionen snarare än om.</p><p>Att jämföra denna alternativa undervisningsmodell och sätta den i relation till tidigare och med mer traditionell undervisning av religion på gymnasienivå.</p><p>Att blicka vidare och se om denna undervisningsmodell eventuellt skulle kunna implementeras även inom andra skolämnen såväl som i övriga kommunikativa och sociala kontexter.</p>

Syftet med denna uppsats var: Att planera, genomföra samt utvärdera en alternativ undervisningsmodell i hinduism på gymnasienivå som syftar till att lära av och från religionen snarare än om. Att jämföra denna alternativa undervisningsmodell och sätta den i relation till tidigare och med mer traditionell undervisning av religion på gymnasienivå. Att blicka vidare och se om denna undervisningsmodell eventuellt skulle kunna implementeras även inom andra skolämnen såväl som i övriga kommunikativa och sociala kontexter.

Introduktion: WHO betonar vikten av att integrera traditionell- och komplementärmedicin i nationella hälsovårdssystem. I Sverige förekommer integrativ medicin med antroposofisk inriktning på Vidarkliniken i Järna. Syfte: Att studera förändringar av självskattat hälsotillstånd hos patienter som erhållit antroposofisk vård på Vidarklinikens öppenvårdsmottagning i Norrköping. Metod: En kvantitativ metod med enkäter till 26 patienter på Vidarklinikens öppenvårdsmottagning i Norrköping, konsekutiv datainsamling. Hälsorelaterad livskvalitet skattades med hjälp av EQ-5D (rörlighet, hygien, aktivitet, smärta och oro) och EQ-VAS (totalt hälsotillstånd) samt två enkäter, konstruerade för denna studie, med VAS-skalor för sömnkvalitet, fysiskt tillstånd, psykiskt tillstånd och förutsättningar att hantera sin livssituation, samt patienternas beskrivning av måluppfyllelse. Därutöver undersöktes patienternas sjukskrivningsgrad och läkemedelsförbrukning. Resultat: Patienterna hade mycket varierande diagnoser och ofta sammansatt problematik. Vanligast var utmattning, fibromyalgi och smärta. Resultaten varierade mellan diagnosgrupperna. Huvuddelen av patienterna rapporterade stor tillfredsställelse med vård, behandling och bemötandet från personal, till hög grad uppnådda förväntningar och mål, samt att överlag ha fått bättre förutsättningar att hantera sin livssituation. Det fanns ingen signifikant skillnad i medelvärdet för EQ-5D index eller EQ-VAS, men trend till signifikant förbättring vad gäller sömnkvalitet och psykiskt tillstånd, samt signifikant förbättring av självskattat fysiskt tillstånd (p=0.021). Vid delanalys av de enskilda dimensionerna (EQ-5D) fann man förbättrat tillstånd i någon/några av dimensionerna hos 36 % av patienterna, oftast vad gäller rörlighet och minst vanligt vad gäller smärta. Slutsats: I denna grupp med omfattande och varierande och ofta mycket långvarig problematik påvisades stor uppskattning av vården, trender till förbättrade resultat vid sömnkvalitet och psykiskt tillstånd, samt signifikant förbättrade resultat vid självskattat fysiskt tillstånd. / Introduction: WHO stresses the importance of integrating traditional and complementary medicine into national health systems. In Sweden, integrative medicine with an anthroposophical focus is practised at Vidar Clinic in Järna. Purpose: To study changes in the self-rated health status of patients receiving anthroposophic care at Vidar Clinic outpatient facility in Norrköping. Method: A quantitative method using questionnaires to 26 patients at the Vidar Clinic outpatient facility in Norrköping, [using] consecutive data collection. Health-related quality of life was estimated using EQ-5D (mobility, hygiene, activity, pain and anxiety) and EQ-VAS (overall health status) along with two questionnaires specially designed for this study, with VAS scales for sleep quality, physical condition, mental condition and the ability to manage their lives, as well as the patients’ description of whether or not they felt fulfilled in their lives. In addition, the patients’ sickness absence rates and drug consumption were analysed. Results: The patients had extremely varying diagnoses and often complex problems. The most common were fatigue, fibromyalgia and pain. The results varied between the diagnostic groups. The majority of the patients reported great satisfaction with their care and treatment and how they were being cared for by the staff; to a large extent they felt that their expectations and goals had been achieved, and that in general they had been given better capabilities to manage their lives. There was no significant difference in the mean value for the EQ-5D index or EQ-VAS, but a tendency to significant improvement in sleep quality and mental condition, and a significant improvement in self-estimated physical condition (p=0.021). When a partial analysis was conducted of the individual dimensions (EQ-5D), improved conditions were found in one/some of the dimensions in 36 per cent of the patients, usually in terms of mobility and least common with regard to pain. Conclusion: In this group, with extensive and varied and often very long-term problems, great appreciation of the care was shown, there were tendencies to improved results in sleep quality and mental condition, and significantly improved results in self-estimated physical condition.

Hot och våld på akutmottagning har visat sig vara ett växande problem världen över. Akutsjuksköterskor arbetar i en arbetsmiljö som inte bedöms vara acceptabel. Syftet var att utforska tillgänglig litteratur gällande hur akutsjuksköterskans vårdarbete påverkas av hot och våld på akutmottagning. Metoden valdes för att besvara studiens syfte var, en systematisk och integrativ litteraturstudie. Datainsamlingen bestod av 17 vetenskapliga artiklar, 11 av dessa var kvalitativa och sex var kvantitativa. Det insamlade materialet kategoriseras enligt två kategorier och sex subkategorier. Kategorierna som valdes var ett vårdmöte som inverkar på hälsa och faktorer som påverkar akutsjuksköterskans vårdarbete. Valda subkategorier var identifiera riskfaktorer vid patientnära arbete, identifiera anledningar till våldsbejakande beteende, utsättas för otillfredsställande bemötande, identifiera stöd från ledning, bristfällig kunskap och utbildning och påverkas av otillräcklig vårdmiljö. Resultatet visade att akutsjuksköterskor drabbas av hot och våld dagligen och samtliga anser att deras hälsa påverkas negativt. Det framkom att få drabbade anmäler händelsen till sjukhusledningen. Samtliga menade att utbildning saknades och efter insatt utbildning upplevdes en förbättring i akutsjuksköterskors konflikthantering vilket ökade välbefinnandet och självförtroendet. Författarna har förhoppningar att den här systematiska och integrativa litteraturstudien används på akutmottagningar i undervisande syfte för att förbättra akutsjuksköterskors arbetsmiljö, mående samt patientens vårdmiljö. Att anmäla hot och våld, förbättrad kommunikation och utbildning i konflikthantering minskar risken för att akutsjuksköterskor utsätts i lika hög utsträckning. / Threats and violence in emergency rooms have proven to be a growing problem world-wide. Emergency nurses work in a work environment that is not considered acceptable. The purpose was to explore available literature regarding how the emergency nurse's care work is affected by threats and violence in the emergency department. The method chosen to answer the study's purpose was a systematic and integrative literature study. The data collection consisted of 17 scientific articles, 11 of which were qualitative and six were quantitative. The collected material is categorized according to two categories and six sub-categories. Categories that were chosen were a care meeting that affects health and factors that affect the emergency nurse's care work. Selected subcategories were identifying risk factors in work close to patients, identifying reasons for violent behavior, being ex-posed to unsatisfactory treatment, identifying support from management, lack of knowledge and education and being affected by an inadequate care environment. The results showed that emergency nurses are affected by threats and violence on a daily basis, all of whom believe that their health is negatively affected. It emerged that few victims reported the incident to the hospital management. All felt that there was a lack of training and after training, there was an improvement in the emergency management of emergency nurses, which increased well-being and self-confidence. The authors hope that this systematic and integrative literature study will be used in emergency rooms for teaching purposes to improve the emergency nurses' work environment, mood and patient care environment. Reporting threats and violence, improved communication and training in conflict management reduces the risk of emergency nurses being exposed to the same extent.

En akutsjuksköterska möter varje dag patienter som utsatts för våld. Detta skapar osäkerhet och oro hos akutsjuksköterskan eftersom brist på utbildning och verktyg genom-syrar arbetet med den forensiska patienten. Vårdmötet med patienten som utsatts för våld ställer stora krav på akutsjuksköterskans kunnande att både bedriva en säker forensisk omvårdnad samtidigt som vårdmötet ska ske med omsorg och värdighet. Syftet med studien är att utforska tillgänglig litteratur gällande akutsjuksköterskors kunskap gällande forensisk omvårdnad på akutmottagning. Examensarbetet genomfördes som en systematisk och integrativ litteraturstudie där 13 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats granskades. Det redovisade resultatet innehåller artiklar från sex kontinenter vilket visar på en geografisk spridning. En tematisk analys genomfördes. Resultatet redovisas i tre teman: Kunnandet om det forensiska arbetet, rutiner och riktlinjer om det forensiska arbetet och mötet med våldsutsatta patienter. Resultatet visade att akutsjuksköterskan upplever stora brister i utbildning och tillgång på verktyg som kan användas i det forensiska arbetet. Dessa brister skapar otrygghet och rädsla hos akutsjuksköterskan i omhändertagandet av den våldsutsatta patienten. Avsaknad av rutiner och policydokument leder till att akutsjuksköterskan inte vill vara en del av den forensiska omvårdnaden. Känslorna som akutsjuksköterskan upplever påverkar vårdmötet med patienten som utsatts för våld. Akutsjuksköterskan behöver fokusera på att skapa ett omtänksamt vårdmöte och vara närvarande för att minska patientens lidande. Genom ett öppet förhållningssätt och förmågan att visa medmänsklighet kan akutsjuksköterskan lindra framtida men för patienten som utsatts för våld. / Every day, an emergency nurse meets patients who have been subjected to violence. That creates uncertainty and anxiety for the emergency nurse as lack of training, education and available praxis affects the work around the forensic patient. To meet with patients who are victims of violence puts high demands on the emergency nurse knowledge to operate forensic nursing and at the same time nurse for the patient vid dignity and care. The aim of this study is to explore all available litterature about the emergency nurse’s knowledge among forensic nursing in the emergency department. This thesis was carried out as a systematic integrative litterature review where 13 articles with both qualitative and quantitative data were analysed. The carrying result includes articles from 6 continents which shows a widespread. A thematic analyse was carried out through the method designed by Braun and Clarke. The result is presented in three themes: the knowledge of the forensic work, routines and guidelines in the forensic and meeting with the patient who are victim of violence. The results show that the emergency nurse experiences major deficiencies in training and access to tools that can be used in forensic work. These shortcomings create insecurity and fear among the emergency nurse in the care of the abused patient. Lack of routines and policy documents leads to the emergency nurse not wanting to be part of the forensic care. The feelings experienced by the emergency nurse affect the care meeting with the patient who has been subjected to violence. The emergency nurse needs to focus on creating a caring meeting and be present to reduce the patient's suffering. Through an open approach and the ability to show compassion, the emergency nurse can alleviate future but for the patient who has been subjected to violence.

Akutmottagningens vårdmiljö präglas av hög belastning och oförutsägbarhet vilka kan orsaka konflikter mellan nödvändiga åtgärder och individens moraliska värderingar. Akutsjuksköterskor ska verka utifrån ICN:s etiska kod, inneha ett holistiskt synsätt, personcentrerat förhållningsätt och skapa förutsättningar för vårdande relationer med patienter och närstående. En hög arbetsbelastning och tidsbrist orsakar att patienter och akutsjuksköterskor upplever att vårdens kvalité försämras. När akutsjuksköterskor känner ansvar över vårdandet men hindras att bedriva önskad vård skapas moralisk stress. På senare år ses en stigande och mer utspridd förekomst av moralisk stress, hur det påverkar akutsjuksköterskor samt deras vårdande på akutmottagningen bör uppmärksammas. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur avseende moralisk stress och dess konsekvenser för akutsjuksköterskors vårdande på akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturstudie genomfördes på nio publicerade vetenskapliga studier vilka inhämtades via Cinahl, PubMed, PsycInfo samt genom manuella sökningar och en systematisk dataanalys utfördes. Resultatet visade att moralisk stress ses i direkt relation till akutsjuksköterskors oförmåga att vårda, till följd av hög arbetsbelastning, omvårdnaden blir underordnad medicinska åtgärder, oprofessionella förhållningssätt, avsaknad av samsyn på patientvården, bristande kommunikation samt stöd. Upprepad och långvarig moralisk stress kan orsaka identitetsförluster, försämrad patientvård, sjukskrivning, arbetsmissnöje vilket bidrar till att akutsjuksköterskor väljer andra arbetsplatser eller slutar arbeta inom vården. / The emergency room's care environment is characterized by high workload and unpredictability, which can cause conflicts between necessary measures and the individual's moral values. Emergency nurses must operate on the basis of the ICN:s code of ethics, have a holistic approach, a person-centered approach and create conditions for caring relationships with patients and relatives. A high workload and lack of time causes patients and emergency nurses to experience a deterioration in the quality of care. When emergency nurses feel responsible for the care but are prevented from providing the desired care, moral stress is created. In recent years, an increasing and more widespread occurrence of moral stress, how it affects emergency nurses and their care in the emergency department should be noted. The purpose of the study was to explore available scientific literature regarding moral stress and its consequences for emergency nurses in the emergency department. A systematic and integrative literature study was conducted on nine published scientific studies obtained via Cinahl, PubMed, PsycInfo and manual searches, and a systematic data analysis was performed. The results showed that moral stress is seen in direct relation to the emergency nurses' inability to care, due to high workload, nursing becomes subordinate to medical measures, unprofessional approaches, lack of consensus on patient care, lack of communication and support. Repeated and prolonged moral stress can cause identity loss, deteriorating patient care, sick leave, work dissatisfaction which contribute to that emergency nurses choose other workplaces or stop working in health care.

Mobila intensivvårdsgrupper (MIG) är inrättade på sjukhus världen över, som en resurs att aktivera när patienter på vårdavdelningar försämras i sitt sjukdomstillstånd. MIG, med sin specialistkompetens, minskar antalet allvarliga händelser på sjukhus och minskar mortaliteten vid korrekt användning. Trots detta föreligger indikationer på att MIG under används och idagsläget finns det behov av översikter över befintligt kunskapsläge. Syftet med studien är därför att beskriva vårdares upplevelser av barriärer till MIG-aktivering. Studien är genomförd som en integrativ litteraturöversikt bestående av 16 artiklar, sju kvantitativa, sex kvalitativa och tre med mixad metod. Litteratursökningen genomfördes i januari 2023 i databaserna Cinahl och Medline och genererade totalt 1835 träffar. En systematisk urvalsprocess och kvalitetsgranskning av litteraturen utfördes och i samband med dataanalysen bildades tre övergripande teman. Dessa teman är benämnda organisationens betydelse för MIG-aktivering, kunskapsnivåns betydelse för MIG-aktivering och attityders betydelse för MIGaktivering. Resultatet visar att MIG-situationer triggar ett spektrum av komplexa utmaningar för involverade vårdare, främst bestående av rutinrelaterade, kunskapsmässiga och sociokulturella orsaker. Avdelningssjuksköterskans roll är att bedöma när en MIG-aktivering behöver göras. Detta kan leda till känslor av otillräcklighet, och ifrågasättande av sin egen kompetens, grundat i bland annat negativa attityder och bristande interprofessionellt samarbete. MIG-sjuksköterskan har en multifacetterad uppgift som bland annat innefattar att ha ett helhetsperspektiv och arbeta strukturerat med att stabilisera patienter, kommunicera samt delegera uppgifter utefter iakttagelser. Dessa uppgifter integreras med att utgöra en mentorsroll för avdelningssjuksköterskan, där det är av vikt att inte negligera oro. Ur ett patientperspektiv ses en sårbar patient med ett stort behov av vård. Vård riskerar att utebli relaterat till barriärer till utebliven MIG-aktivering. Följaktligen motiveras en korrekt användning av MIG för att främja hälsa och förebygga lidande. / Mobile intensive care teams (MIG) are set up in hospitals worldwide, as a resource to activate when patients deteriorate. MIG, with its specialist skills, reduces the number of serious events in hospitals and reduces mortality when used correctly. Despite this, there are indications that MIG is underused and currently there is a need for overviews of the current state of knowledge. The purpose of the study is therefore to describe careers’ experiences of barriers to MIG activation. The study is conducted as an integrative literature review consisting of 16 articles, seven quantitative, six qualitative and three with a mixed method. The literature search was conducted in January 2023 in the databases Cinahl and Medline and generated a total of 1835 search hits. A systematics election process and quality review of the literature was carried out and in connection with the data analysis three overarching themes were formed. These themes are named the importance of the organization for MIG activation, the importance of the level of knowledge for MIG activation and the importance of attitudes for MIG activation. The results show that MIG situations trigger a spectrum of complex challenges for the careers’ involved, mainly consisting of routine, knowledge-related and sociocultural reasons. The ward nurse's role is to assess when a MIG activation needs to be done. This can lead to feelings of inadequacy, and questioning of one's own competence, based on, among other things, negative attitudes and a lack of interprofessional cooperation. The MIG nurse has a multifaceted task which includes, among other things, having a holistic perspective and working in a structured way to stabilize patients, communicate and delegate tasks based on observations. These tasks are integrated with forming a mentoring role for the ward nurse, where it is important not to neglect concerns. From a patient perspective, a vulnerable patient with a great need for care is seen. There is a risk for missed care related to to non-existent MIG activation. Accordingly, proper use of MIG is warranted to promote health and prevent suffering.

Drygt 25 procent av alla barn som vårdas inom slutenvård i Sverige vårdas på vuxenavdelning. Orsakerna till detta varierar och kan bero på distans, platsbrist eller behov av specifik kompetens och vård. Likande anledningar kan ses i USA där över 70 % barn vårdas på en vuxenavdelning när de är i behov av sjukhusvård. Barnets delaktighet i sin egen behandling är en viktig aspekt vid vård på sjukhus. Barnets utvecklingsfaser bör tas i beaktning och deras åsikter respekteras för att kunna bedriva en trygg och patientsäker vård. Vårdnadshavarens närvaro ökar även trygghetskänslan för barnet. Syftet med denna integrativa litteraturöversikt var att granska tidigare forskning kring barns erfarenheter av att vårdas på en vuxenavdelning. Sökning i fem databaser genererade sju artiklar som har analyserats systematiskt utifrån en induktiv metod med innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. I resultatet framkom två huvudkategorier som visade sig vara problematiska: Betydelsen av delaktighet i vården och Den vårdande miljöns betydelse. För att främja hållbar utveckling för barn krävs att personalen som vårdar dem har rätt kunskap och kompetens. En väl anpassad och trygg vårdmiljö med adekvat information utifrån barnets kunskapsnivå kan generera en känsla av säkrare vård och en förståelse av sin omgivning. Det finns ännu ingen forskning i Sverige om hur barn upplever vård på en vuxenavdelning, vilket kan driva vården framåt för en sannolikt bättre vårdupplevelse utifrån barnperspektivet. / Just over 25 percent of children receiving inpatient care in Sweden end up in units for adults. Some of the reasons are due to lack of space on children’s units, distance and the need for specific competencies and care. Similar reasons can be seen in the USA where over 70% of children are cared for in an adult ward when they need hospital care. A child’s active participation in their own care is an important aspect of care at hospital. Children’s developmental stages should be considered, and their opinions respected in order to provide a safe environment and care. The parents’ and guardians’ presence will also increase the child’s feeling of safety. The purpose of this integrative literature review is to examine previous research studies on children’s experiences when receiving care at an adult unit. The search of five databases generated seven articles that were systematically analyzed based on the inductive method with content analysis according to Elo and Kyngäs. The results brought about two main categories that were identified as problematic: The importance of participation in care and The importance of the caring environment. To promote sustainable developmental care for children it is required that hospital personnel have age-appropriate knowledge and competence of treatment. A well-adapted and safe treatment environment with adequate knowledge based on the child’s level of knowledge could generate a safer feeling and understanding of the current situation. Children should not receive treatment at an adult unit but when unavoidable, research must be the driving force behind child centered care. In Sweden there is still no research based on children’s experiences receiving treatment at an adult medical unit. Further research is necessary for better care and understanding a child’s perspective.

Bakgrund: Urininkontinens hos äldre är ett vanligt förekommande problem. Fler människor lever längre och drabbas av urininkontinens när kroppen åldras. Kopplingar mellan urininkontinens och den äldres fysiska förmåga kan vara komplexa och omfattande. Livskvalité hos den äldre människan handlar om vad som gör livet värdefullt och kan skilja sig åt från person till person. I vårdandet är specialistsjuksköterskans ansvar att främja hälsa och arbeta för patientens välbefinnande på ett sätt som bemöter individens behov. Syfte: Belysa äldre människors upplevelse av livskvalité vid urininkontinens. Metod: Integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafl:s beskrivning med data från kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Analys av nio artiklar ledde fram till tre teman och sex subteman. Bilden av sig själv, praktisk anpassning i livet och social anpassning som påverkas och kan förändras när den äldre människan drabbas av urininkontinens. Människor med urininkontinens beskriver att livskvalitén förändras och väcker känslor som oro och rädsla. Självbilden och självkänslan påverkas av urininkontinens samtidigt som självbilden kan stärkas av vård och omvårdnad. Besvär som läckage och täta toalettbesök orsakade av urinkontinens påverkar vardagen och leder till minskade dagliga aktiviteter och mindre umgänge. Slutsats: Minskade besvär av urininkontinens bidrar till att möjliggöra fysisk aktivitet och sammantaget ökar det livskvalitén. / Background: Urinary incontinence in the elderly is a common problem. More people live longer and suffer from urinary incontinence as the body ages. Links between urinary incontinence and the physical ability of the elderly can be complex and extensive. Quality of life for the elderly is about what makes life valuable and can differ from person to person. In care, the specialist nurse's responsibility is to promote health and work for the patient's well-being in a way that meets the individual's needs. Purpose: Elucidate older people's experience of quality of life with urinary incontinence. Method: Integrative literature study according to Whittemore and Knafl's description with data from quantitative and qualitative articles. Results: Analysis of nine articles led to three themes and six subthemes. Self-image, practical adaptation in life and social adaptation that are affected and can change when the elderly suffer from urinary incontinence. People with urinary incontinence describe that the quality of life changes and arouses feelings such as worry and fear. Self-image and self-esteem are affected by urinary incontinence, while self-image can be strengthened by care and nursing. Problems such as leakage and frequent toilet visits caused by urinary incontinence affect everyday life and lead to reduced daily activities and less socializing. Conclusion: Reduced symptoms of urinary incontinence help to enable physical activity and overall it increases the quality of life.

Bakgrund: Patientkontrollerad smärtlindring och patientkontrollerad sedering (PCA/PCS) är kliniskt sett säkra metoder för att leverera smärtlindring eller sedering till patienter utan direkt åtgärd från sjuksköterskor. Metoderna anses av sjuksköterskor vara metoder som stärker patienters autonomi, men riskerar att distansera sjuksköterskor från patienter. För att skapa ett bredare perspektiv på metoderna undersöks i detta arbete patienters upplevelser av PCA/PCS. Syfte; Syftet är att beskriva patienters upplevelse i samband med användning av patientkontrollerad smärtlindring och sedering (PCA/PCS). Metod: Integrativ litteraturöversikt baserad på 19 artiklar. Resultat: Två teman med tre respektive två subteman framkom från analysen. Det första temat var Möjligheter med PCA/PCS beskrivet av subteman Att ha färre biverkningar, Att ha ökad autonomi och Att vara bekväm med administreringsmetoden av läkemedel. Det andra temat var Utmaningar med PCA/PCS, beskrivet av subteman Att inte få individuella behov bemötta och Att känna minskad trygghet. Slutsats: Patienters upplevelser av PCA/PCS har varit generellt positiva, med goda möjligheter att öka tillfredställelsen med den vård som erbjuds. Resultatet visar att metoderna är användbara för att stärka patienters upplevelse av autonomi. Vidare påvisas att utmaningar som metoderna innebär kan motverkas av välinformerade patienter. / Background: Patient-controlled analgesia and patient-controlled sedation (PCA/PCS) are clinically safe methods for sedation and pain management for patients without direct intervention from nurses. The methods are viewed by nurses to be a way to strengthen patients' autonomy but poses a risk of distancing patients from nurses. To broaden the perspective on these methods, this paper studies patients' experiences of PCA/PCS. Aim: The aim of this paper is to describe the patients’ experience in relation with the use of patient-controlled analgesia and sedation (PCA/PCS). Method: Integrative review based on 19 articles. Result: Two themes emerged from the analysis. The first theme was Possibilities of PCA/PCS, described by the three subthemes To have fewer side effects, To have strengthened autonomy and To be comfortable the method of drug administration. The second theme was Challenges of PCS/PCS described by the two subthemes To not have individual needs met and To feel unsafe. Conclusion: Patients' experiences of PCA/PCS have been generally positive, with strong possibilities of increasing patients satisfaction with provided care. The result shows that the methods are useful for strengthening patients' autonomy. Additionally, eventual challenges that may occur while using these methods may be alleviated with well-informed patients.