Att delta i en klinisk läkemedelsstudie kan ge bättre effekt på patientens cancer men patienten måste vara medveten om att effekten kan bli begränsad eller helt utebli. Patientens egen berättelse om sin hälsa och livskvalitet är viktig information och den bidrar till den helhetsbedömning som forskningssjuksköterskan gör av patientens hälsa under behandlingen. Syftet med detta arbete är att skapa en övergripande sammanställning av hur vuxna cancerpatienter upplever deltagande i kliniska läkemedelsstudier. Detta arbete är genomfört som en systematisk integrativ litteraturöversikt. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl samt Web of Science under hösten 2022 och resulterade i totalt 3732 artiklar. Efter kvalitetsgranskning och systematisk urvalsprocess inkluderades nio artiklar, sju med kvalitativ ansats och två med kvantitativ ansats. Dataanalysen utfördes som tematisk analys. Resultatet visar att patienter som deltar i kliniska läkemedelsstudier ansåg att det var viktigt att ha fungerande sociala relationer. Det var värdefullt med en lyssnande och engagerad studiepersonal. Förutom det primära målet att bli frisk, var viljan att hjälpa andra en drivkraft för att delta. För att klara av vardagen var olika copingstrategier viktiga. Hopp var den viktigaste av alla copingstrategier. Ett annat resultat var att patienterna också kände oro över sin situation. Slutligen framkom det att livskvaliteten försämrades i början av behandlingarna för att därefter förbättras över tid. Slutsatsen är att patienterna blir hjälpta av om de hittar copingstrategier för att behålla livskvaliteten. En av forskningssjuksköterskans viktigaste uppgifter är att stödja, lyssna och hjälpa patienten genom behandlingen genom att hitta de copingstrategier som ger patienten möjlighet att behålla eller återfå livskvaliteten.

Det sker en mängd olika möten inom slutenvården och hur mötet utformar sig mellan sjuksköterskor och patienter är en viktig del av patienters upplevelser av vård och omvårdnad. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskor vet hur de ska bemöta patienter på ett gott sätt, både för att minimera risker i patientsäkerheten och för att optimera patienters chanser till återhämtning och välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om vad som kännetecknar ett gott bemötande av patienter inom slutenvården. Litteraturstudien utformades som en integrativ kunskapsöversikt med inspiration från Whittemore och Knafl. Analysen baserades på 29 vetenskapliga artiklar som identifierades via databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och data tematiserades med stöd av Excel. Analysen resulterade i fem teman: Sjuksköterskors karaktärsdrag, Respekt och integritet, Tid och närvaro, Kommunikation och Ömsesidigt samspel. Litteraturstudien bidrar med förbättrade kunskaper om vad som kännetecknar ett gott bemötande av patienter inom slutenvården. Ett gott bemötande är en kombination av flera dimensioner och när sjuksköterskor använder kunskapen och kombinerar olika dimensioner skapas förutsättningar för en god omvårdnad i mötet med patienter.

Akutmottagningen är den verksamhet inom hälso- och sjukvården som har öppet dygnet runt, årets alla dagar och som behandlar patienter som söker vård då de upplever akut ohälsa vilket kan bero på symtom, skador eller andra besvär. Akutsjuksköterskan ska identifiera akuta hälsotillstånd, prioritera vårdinsatser och sträva efter att snabbt inleda behandling. Det är flera olika moment, vid olika tidpunkter under besöket på akutmottagningen, som påverkar patienters vistelsetid. Eftersom det saknas kunskap om patienters upplevelser av vistelsetiden på akutmottagningen och hur den kan bli en vårdande tid var syftet med litteraturstudien att utforska tillgänglig litteratur gällande patienters upplevelser av vårdande tid under deras vistelse på akutmottagningen. En systematisk och integrativ litteraturstudie har genomförts. Sammanlagt har åtta artiklar analyserats enligt Braun och Clarkes dataanalys. Ett huvudtema identifierades: Väntans tider följt av tre subteman: Tid att mötas, Tid till att förstå vad som händer, Tid av otillfredsställelse. Resultatet visar olika faktorer som tillsammans påverkar patienters upplevelser av vistelsetiden på akutmottagningen. Dessa faktorer inkluderade att akutsjuksköterskan tog sig tid till att etablera en god vårdrelation och ge uppdateringar samt information om vad patienten väntade på. Miljön, dess atmosfär och långa väntetider är exempel på andra faktorer som förstärkte upplevelsen av en otillfredsställande vistelsetid. Tillfredsställelsen ökade när akutsjuksköterskan tog sig tid att tillgodose patientens grundläggande vårdbehov. Genom att akutsjuksköterskan tillägnar tid till patienten, ges utrymme för vårdande tid vilket tillför en värdefull vistelsetid för patienter på akutmottagningen.

Denna studie syftade till att undersöka relationen mellan andraspråksinlärares typ av motivation (instrumentell eller integrativ) och deras språkfärdigheter i svenskans fonologi och syntax. Genom en enkätundersökning och ett experiment i freeware-programmet ”PsychoPy” undersöktes deltagarnas motivationsnivåer samt deras förmåga att identifiera korrekta och inkorrekta språkavvikelser. Resultatet visade att deltagare med hög instrumentell motivation tenderade att vara mer kritiska till uttalet och hade en tendens att felaktigt bedöma korrekta uttal som inkorrekta, samtidigt som de var bättre på att identifiera faktiskt inkorrekta uttal. Deltagare med högre integrativ motivation visade en signifikant negativ relation med hur väl de identifierar korrekt uttalade vokaler som korrekta. Motivationen visade dock ingen signifikant påverkan på förmågan att identifiera språkliga avvikelser i placeringen av negationer i huvudsatser och bisatser. Dessa resultat ifrågasatte tidigare antaganden om kopplingen mellan motivation och språkinlärning och understryker behovet av ytterligare forskning inom motivationsstudier, särskilt med invandrare som deltagare.

Detta projekt är givet som ett kandidatarbete i mjukvaruutveckling vid Linköpingsuniversitet, i kursen TDDD96 Kandidatprojekt i programvaruutveckling. Arbetet är utfört aven grupp tredjeårsstudenter på D- och U-programmen.Projektet ges av forskargruppen för integrerad systembiologi på IMT LiU, som utvecklarmatematiska modeller av biologiska system. Dessa modeller kan användas för att förståsystemen bättre, eller som beslutsstöd inom farmakologi och vård. Forskargruppens fokusför tillfället är att sammankoppla modeller för olika delar av människokroppen till en helhetsbildsom beskriver delsystemens samverkan.Denna helhetsbild för en särskild individs hälsotillstånd kallas för en digital tvilling, förvilken detta projekt ämnar framställa ett användargränssnitt.Användargränssnittet skall erbjuda grafer över hälsoparametrars förändring över tid,och användaren ska kunna ta fram olika sådana genom att interagera med gränssnittet.Utöver framtagning av själva gränssnittet, skall en brygga mellan applikationen ochkundens modeller tas fram. Detta har gjorts genom en version av programmet OpenCOR,vilket forskarna använder sig av, som exponerar ett API i Python. Detta API sammankopplatmed en server kallas i projektet för motor.

Inledning: Den största anledningen till att barn kommer i kontakt med sjukvården är på grund av misstänkt fraktur, vilket innebär att röntgensjuksköterskor ofta möter barn i det dagliga arbetet på röntgenavdelningen. Trots det är dessa sällan utbildade i bemötande av barn, eller inom pediatrisk bildtagning. Vuxna som inte är vana vid att hantera barn kan känna viss tveksamhet eller rädsla inför att vårda ett barn. För att kunna förbättra mötet med barn är det viktigt att veta vilka känslor sjukvårdpersonal känner i mötet, och varför. Syfte: att beskriva vilka upplevelser sjukvårdpersonal känner i mötet med barn. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt med 10 artiklar som granskades med en induktiv kvalitativ innehållsanalys. De 10 artiklarna var av kvalitativ ansats och intervjuade sjukvårdspersonal som bestod av ambulanspersonal, akutsjuksköterskor, allmänsjuksköterskor och radioterapeuter. Resultat: Fyra kategorier; bemötande, hanterbarhet, tiden har betydelse och föräldrar. Dessa beskriver i vilka situationer sjukvårdspersonal upplever både negativa och positiva känslor i mötet med barn. Slutsats: att identifiera vilka känslor som uppstår är grunden för fortsatta studier för att förbättra arbetsmiljön för såväl röntgensjuksköterskor som övrig sjukvårdspersonal.

In the seemingly ever growing, diverse, and developing fields of comparative education, specific parts of integrative processes in many countries’ religious education (RE) also appears to develop. Whereas many countries’ religious educations tend to act upon integrative aspirations, many of them take different routes as well. Even so, does the more specific part of “Lived Religion”. This study aims to ask and inquire into some of the comparative questions that might occur while reading about different countries’ different forms of implementation of Lived Religion in their education (e.g. In what different ways does Lived Religion seem to be interpreted, understood, and treated?). This is done by examining and comparing three different examples of Nordic studies (Sweden, Norway, and Finland) that refer to the implementation of Lived Religion in their classrooms, as primary materials. This paper concludes that there is an apparent need of more research in this matter, both nationally and comparatively. Whereas also Lived Religion is both treated and understood differently between the examined prime materials, there are though some fruitful similarities and differences that can be worthwhile drawing. While the Lived Religious aspects might be tough to educate, as with many other integrative matters, it is discussed that there is several benefits ongoingly understanding and comparing Lived Religion as a field of research in the classrooms (when it comes to approaching the aspirating integrative ambitions underlying the chosen countries’ curricula and religious educations). Even though this kind of “Lived” understanding of how Religion and Religiousness works for many people and is compatible with the ambitions the chosen Nordic countries has, there are also some similarities and differences regarding the difficulties implementing these kinds of understandings in the classroom. Both because of curricular and practical reasons.

En akutmottagning har till uppdrag att ta hand om personer som drabbas av sjukdom eller olycksfall som är allvarligt eller tidskritiskt. Akutmottagningen är olika alla andra verksamheter på sjukhuset då det inte finns en gräns för antalet patienter. När många söker sig till akutmottagningen är det svårt för akutsjuksköterskan att upprätthålla ett patientsäkert arbete och svårts juka barn kan försummas i väntrummet. Föräldrar söker ibland till akutmottagningen då de är oroliga för sitt barns hälsa trots att tillståndet för barnet inte är tidskritiskt. Med tidskritiska tillstånd menas här tillstånd som inte kan anstå och/eller där utebliven eller försenad vård och behandling kan äventyra patientens liv eller hälsa. Syftet med studien var att utforska tillgänglig litteratur gällande faktorer som påverkar föräldrars val av att söka akutmottagning med barn som inte lider av tidskänsliga sjukdomar och skador. En systematisk och integrerad litteraturstudie genomfördes för att svara på studiens syfte. Resultatet visar att föräldrar väljer att söka till akutmottagning med tillstånd som inte är tidskritiska eftersom de är oroliga för sina barn och har ett behov av att få sin oro stillad, de har en övertygelse om att deras barn behöver omedelbar vård, de förstår inte vad som orsakar sjukdomen hos barnet, de litar inte på primärvården samt så har de svårt att komma i kontakt med primärvården. Aktuell forskning visar att det är svårt för allmänheten att förstå skillnaden mellan tidskritiska och icke tidskritiska tillstånd. Föräldrar har en tendens till att tro att deras barn kommer få en bättre vård på akutmottagningen jämfört med andra vårdnivåer och ju närmare akutmottagningen de bor desto större är chansen att de väljer detta alternativ. / An emergency department is tasked with caring for people who suffer from an illness or accident that is serious or time-critical. It is different from all other sections at the hospital as there is no limit to the number of patients. When many people apply to the emergency department, it is difficult for the emergency nurse to maintain patient-safety work and seriously ill children can be missed in the waiting room. Parents apply to the emergency department when they are worried about their child's health even though the child's condition is not time-critical. Time-critical conditions here mean conditions that cannot be expected and/or where non-attendance or delayed care and treatment can endanger the patient's life or health. The purpose of the study was to explore the available literature regarding factors that influence parents' choice to seek emergency care with children who do not suffer from time-critical illnesses and injuries. Time-critical conditions here mean conditions that cannot be expected and/or where non-attendance or delayed care and treatment can endanger the patient's life or health. A systematic and integrated review was carried out to answer the purpose of the study. The result shows that parents choose the emergency department with conditions that are not time critical because they are worried about their children and have a need to have their worries allayed, they have a belief that their child needs immediate care, they do not understand what is causing the illness with the child, they do not trust primary care and they have difficulty getting to primary care. Current research shows that it is difficult for the parents to understand the difference between time-critical and non-time-critical conditions. Parents tend to believe that their child will receive better care in the emergency department compared to other levels of care, and the closer they live to the emergency department, the greater the chance that they will choose that option.

Titel: Hur långvariga relationer påverkar förhandlingsprocessen, en kvalitativ studie inom B2B-marknaden.  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Sofia Backer-Meurke och Caroline Persson  Handledare: Lars-Johan Åge  Datum: 2024 – maj  Syfte: Syftet är att öka förståelsen för hur långvariga relationer påverkar förhandlingsprocesser inom B2B-marknaden, en jämförelse mellan offentlig och privat inköpsverksamhet.  Metod: Den valda metoden för studien är kvalitativ metod. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta inköpare i fyra olika organisationer. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen.  Resultat och slutsats: Studien visar att långvariga relationer påverkar en förhandlingsprocess på olika sätt. Långvariga relationer anses även viktigt och bidragande med flera positiva aspekter. Långvariga relationer får allt större betydelse inom förhandling. Utifrån de empiriska materialet har vi funnit aspekter som vår teoretiska referensram inte belyst. Extra intressant var de skillnader som upptäcktes mellan privat och offentlig verksamhet.  Examensarbetets bidrag: Denna uppsats bidrar med ökad förståelse för hur långvariga relationer påverkar förhandlingsprocessen samt skillnaderna mellan privat och offentlig inköpsverksamhet. Dessa bidrag kan hjälpa B2B-förhandlare att förstå vilken betydelse långvariga relationer har samt vilken inverkan de har på förhandlingar.  Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det krävs mer forskning inom ämnet. Vårt förslag för vidare forskning är att genomföra en liknande studie inom en specifik bransch för att på så sätt kunna jämföra olika branscher och se om några skillnader upptäcks. Ytterligare ett förslag på forskning är att undersöka vilka möjliga negativa aspekter som långvariga relationer kan påverka förhandlingsprocessen med. / Title: How long-term relationships affect the negotiation process, a qualitative study within the B2B market. Level: Student Thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Sofia Backer-Meurke and Caroline Persson Supervisor: Lars-Johan Åge Date: 2024 – may Aim: The purpose is to increase the understanding of how long-term relationships affect negotiation processes within the B2B-market, a comparison between public and private purchasing organizations. Method: The chosen method for the study is qualitative method. Seven semi-structured interviews have been conducted with eight B2B-purchasers from four different organizations. The empirical material has then been analyzed using the theoretical frame of reference. Results and conclusions: The study shows that long-term relationships affect a negotiation process in different ways. Relationships are also considered important and contributing with several positive aspects. Relationships are becoming increasingly important in negotiation. Based on the empirical material, we have found aspects that our theoretical frame of reference did not pick up. Particularly interesting were the differences that were discovered between private and public organizations. Contribution of the thesis: This essay contributes with increased understanding of how long-term relationships affect the negotiation process as well as the differences between private and public purchasing organizations. These contributions can help B2B negotiators understand the importance of long-term relationships and the impact they have on negotiations. Suggestions for future research: We think that more research is required on the subject. Our proposal for further research is to carry out a similar study within a specific industry to be able to compare different industries and see if any differences can be discovered. Another proposal for future research is to investigate the possible negative effects long-term relationships can have on a negotiation process.

Introduktion: I Sverige har vårdrelaterade infektioner blivit en av de vanligaste vårdskadorna och på avdelningar med stora patientflöden, som till exempel på röntgenavdelningar, finns en ökad risk för smittspridning. Patienters olika medicinska tillstånd och skiftande miljöer de kommer från bidrar till en varierad bakterieflora på röntgenavdelningar. Syfte: Syftet med denna integrativa litteraturstudie var att beskriva hur röntgensjuksköterskor tillsammans med övrig hälso- och sjukvårdspersonal kan arbeta för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner med hjälp av basala hygienrutiner. Metod: Utifrån tre frågeställningar angående vårdrelaterade infektioner eftersöktes vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. 17 Artiklar granskades efter inspiration från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och analyserades enligt Whittemore och Knafls (2005) fem steg. Resultat: Av artiklarna som hittades tog två kategorier och sex underkategorier form. Kategorierna omfattade kontamineringsrisk och metoder och hjälpmedel för att hindra smittspridning med underkategorier som patienten, omgivning och utrustning. Slutsats: Röntgensjuksköterskor och utrustningen de använder i den dagliga omvårdnaden är en risk för smittspridning. Följsamheten av de basala hygienrutinerna behöver höjas och för att detta ska uppnås kan förbättringsarbeten användas. / Introduction: Healthcare-associated infections has become one of the more frequent injuries related to healthcare in Sweden and in departments with a great flow of patients, as in a radiology department, there is an increased risk for spread of contagion. The different medical conditions of patients and the variation of environments they come from contribute to a varying bacterial flora in a radiology department. Aim: The aim of this integrative literature review was to describe how radiology nurses, along with other healthcare professionals, can work to reduce the spread of healthcare-associated infections by means of basic hygiene routines. Method: Based on three formulated questions regarding healthcare-associated infections scientific articles were scoured in the databases PubMed and Cinahl. 17 articles were reviewed with inspiration from Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) and were analyzed with Whittemore and Knafl’s (2005) five steps. Result: From the articles two categories and six subcategories were formed. The categories contained risks of contamination and methods and aids to prevent contagion with subcategories such as the patient, the surroundings and equipment. Conclusion: Radiography nurses and the equipment used in daily care is a risk of contagion. The adherence to basic hygiene routines needs to be raised and for this to be achieved improvement interventions can be used.