The purpose of this study was to determine the effects of an atypical pattern of early acoustic stimulation on auditory development. Previous human research suggests that the acoustic environment of pre-term human infants in the Neonatal Intensive Care Unit (NICU) negatively affects some aspects of auditory development. Animal research suggests that premature auditory stimulation interrupts auditory development. Because mice are born before their auditory systems are developed, they make an excellent model for research on fetal and postnatal plasticity of the auditory system. The premature auditory state of newborn mice is similar to that of the NICU pre-term infant, albeit, natural for mice C57 mouse pups were exposed to an augmented acoustic environment (AAE) of a nightly 12-hour regiment of 70 dB SPL noise burst, beginning before age 12 days (onset of hearing) and lasting for one month. The prepulse inhibition (PPI) of mice exposed to the AAE was compared to that of non-exposed mice to observe short-term and long-term effects. Results showed that the prepulse inhibition of the AAE exposed mice did not differ significantly from that of the non-exposed mice. However, it is possible that the measurement used, PPI, may not have been appropriate or that the AAE may not have been an appropriate simulation of the NICU environment.

Bakgrund: Bristande kommunikationen kan vara en stor anledning till patientsäkerhetsrisker, ofta uppstår bristerna i övergången mellan olika team och där en snabb och effektiv hantering är av största vikt såsom på intensivvårdsavdelningar. SBAR rekommenderas av SKR och studier har visat att användandet av SBAR ökar patientsäkerheten i vissa aspekter. Motiv: Inga studier har hittats som undersöker vilka faktorer som kan påverka intensivvårdssjuksköterskans möjligheter att rapportera enligt SBAR. Kunskap om detta kan leda till utvecklandet av metoder som kan förbättra möjligheten till korrekt SBAR rapportering. Syftet: Syftet med studien var att kartlägga om olika faktorer kan påverka om intensivvårdssjuksköterskor rapporterar korrekt enligt SBAR eller inte vid överrapportering. Metod: Metoden som användes var en kvantitativ observationsstudie. Observationerna skedde på två olika intensivvårdsavdelningar på ett medelstort sjukhus i Norrland. 31 intensivvårdssjuksköterskor deltog. Efter observationen fick studiedeltagaren svara på ett frågeformulär. Resultat: Resultatet visade inga statistiskt signifikanta skillnader eller samband vilket delvis kan förklaras av ett litet stickprov. Resultatet visade dock på medelstora effekter som tyder på att intensivvårdssjuksköterskor som rapporterat felaktigt enligt SBAR var äldre, hade arbetat en längre tid som sjuksköterskor och längre tid på arbetsplatsen samt att en korrekt SBAR rapportering hade fler störningar och en högre ljudnivå. Konklusion: En förbättrad följsamhet till SBAR skulle kunna minska samhällskostnader och vårdskador. Utbildningsinsatser i form av rollspel eller simulering skulle kunna öka kunskapen om SBAR. Kontinuerlig fortbildning behövs för att upprätthålla kompetensen, detta kan göras genom instruktionssjuksköterskor och användandet av lättillgängliga flödesscheman samt att rapportering bör ske där det är en låg ljudnivå / Background: Inadequate communication can be a considerable reason for patient safety risks. Mistakes in communication often happen in the transition between different teams and when efficient and fast management is of importance, such as in an ICU. The use of SBAR (Situation, Background, Assessment, Recommendation) is recommended by SKR and studies have shown that it can improve patient safety in some aspects. Motive: Knowledge about factors that can affect the intensive care nurses' possibilities to do a correct SBAR handover can help create methods that can increase the possibility of a correct SBAR handover. Aim: The aim of the study was to map out whether varied factors can affect intensive care nurses to do a correct handover accordingly to SBAR or not. Method: The method used was a quantitative observational study. The observations took place on two different intensive care units in a medium sized hospital in northern Sweden. 31 intensive care nurses participated in the study. The participants then answered a questionnaire after the observation. Result: The result did not show any significant differences or relationships. The result did, however, show midsized effects that could indicate that the intensive care nurses who fail to do a handover accordingly to SBAR tend to be older, had worked a longer time at the workplace and as a registered nurse. Correct SBAR handovers had a higher sound level and more interruptions. Conclusion: A better compliance with SBAR could reduce iatrogenic harm and societal costs. Educational efforts could help increase knowledge about SBAR, roleplay and simulations have shown a good effect when implementing SBAR. Continuous education to uphold knowledge is needed, it can be done with instructional nurses and flowcharts. During handovers, the sound level should be reduced.

Bakgrund: Mekanisk respiratorbehandling är en den mest använda kortsiktiga livsuppehållande interventionen och den vanligaste behandlingsformen inom intensivvården och syftar till att understödja och stötta andningssvikt. Smärta är en vanlig upplevelse hos patienter som vårdas inom intensivvårdsavdelen och som behandlas med mekanisk ventilation, inte bara för själva respiratorbehandlingen utan även för de undersökningar och behandlingar som pågår samtidigt.  Motiv: Smärta är vanligt förekommande hos patienter som vårdas inom intensivvården relaterat till sjukdom, skada, behandling, procedurer och omvårdnad. När patienter vårdas i respirator försvinner förmågan att kunna uttrycka sig verbalt, det gör att de inte med ord kan förmedla sin smärta.   Metod: Kvalitativ innehållsanalys med individuella semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats.   Syfte: Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att tolka smärta hos sederade patienter i respirator.   Resultat: Analysen av studien resulterade i två huvudkategorier med vardera tre subkategorier. Personliga aspekter med följande subkategorier; Individuella bedömningar, tolkning av patientens uttryck och komplexitet i bedömningar. Nästa huvudkategori var; Organisatoriska aspekter med följande subkategorier; sjuksköterskans framträdande roll i teamet, strukturerad informationsöverföring samt professionellt engagemang med kompetens  Konklusion: Resultatet visade att det finns hinder som påverkar bedömning av smärta hos respiratorvårdade patienter. Intensivvårdssjuksköterskan använder erfarenheter och tidigare kunskap istället för formella smärtskattningsinstrument. De uttryckte svårigheter i att bedöma skillnad på oro och smärta. Intensivvårdssjuksköterskorna upplever att det är deras ansvar att patienten får rätt smärtlindring och lyfta diskussionen kring smärta. De belyser även vikten av tydlig dokumentation och rapportering. / Background: Mechanical ventilator treatment is one of the most widely used short-term-life-sustaining interventions and the most common form of treatment in intensive care and aims to support respiratory failure. Pain is a common experience in patients who are cared for in the intensive care unit and who are treated with mechanical ventilation, not only for the respiratory treatment itself but also for the examinations and treatment that take place at the same time.   Motive: Pain is common symptom for intensive care patients, related to illness, injury, treatment, procedures and nursing. When patients are cared for in a ventilator, the ability to express themselves verbally disappears, which means that they cannot convey their pain with words.    Method: Qualitative content analysis with individual semi-structured interviews with an inductive approach.   Aim: The aim was to examine intensive care nurses' experience of interpreting pain in sedated patients on a ventilator.  Results: The analysis of the study resulted in two main categories with three subcategories each. The first main category was Personal aspects with the following subcategories; Individual assessments, interpretation of the patient's expression and complexity in assessments. The next main category was; Organizational aspects with the following subcategories; the nurse's prominent role in the team, structured information transfer and professional commitment with competence.  Conclusion: The results showed that there are obstacles that affect the assessment of pain in respiratory patients. The intensive care nurse uses experience and previous knowledge instead of formal pain assessment instruments. They expressed difficulty in distinguishing between anxiety and pain. The intensive care nurses feel that it’s their responsibility to get the patient the right pain relief and raise the discussion about pain. They also highlight the importance of clear documentation and reporting.

No description available.

Bakgrund: Varje år föds det 15 miljoner prematura barn i världen. Prematura barn behöver vårdas på en neonatalavdelning, tills de är friska nog att lämna avdelningen. I familjecentrerad omvårdnad betraktas familjen som en helhet. Familjecentrering är ett relativt nytt forskningsområde, med perspektiv från både föräldrar och vårdpersonal. Tidigare forskning inom familjecentrerad omvårdnad på en neonatalavdelning visar på positiva effekter hos både förälder och barn. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av familjecentrerad omvårdnad på en neonatalavdelning. Metod: Studien var en litteraturöversikt som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar på engelska som var publicerade mellan år 2010 och 2020. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i studien. Databassökningen skedde i databaserna CINAHL och PubMed och artiklarna analyserades i enlighet med Kristenssons (2014) integrerade analys. Resultat: Resultatet visade att många föräldrar upplever tiden på neonatalavdelningen som en känslomässig berg- och dalbana. Många föräldrar längtade efter närhet med deras barn, oftast var hindret till närhet en rädsla för att barnets hälsa skulle försämras. Vägledning visade sig ge föräldrarna modet att delta i omvårdanden med deras barn, och även möjlighet till att knyta an till barnet. Sjuksköterskan var ett stort stöd enligt föräldrarna, även bara att vara i närheten gav familjen en möjlighet till att slappna av. Slutsats: Föräldrar som får ett prematurt barn överväldigas av många olika känslor. Vårdpersonalen på neonatalavdelningen bidrar till stöd och vägledning. Upplevelser som var återkommande hos föräldrarna var att deras stress minskade när de fick vara med sitt barn samt vara delaktig i vården. Som sjuksköterska är kunskap om hur man ska stötta och bemöta föräldrar i denna sårbara situation betydelsefull för att kunna möjliggöra en så bra och individanpassad vård som möjligt. / Background: Every year 15 million premature children are born. Premature children are in need of care in a neonatal intensive care unit, until they are strong enough to be discharged. In family centered care (FCC) the family is viewed as an ensemble. FCC is a relatively new research area, with perspectives both from parents and health personnel. Research has shown that FCC had positive effects on both parents and child in a neonatal intensive care unit (NICU). Aim: The aim was to describe parent’s experiences of FCC in NICU.  Method: The study was a literature review that included 15 scientific articles in English, which were published between the years 2010 and 2020. Both qualitative and quantitative articles were included. The database search was made in CINAHL and PubMed and the articles were analysed according to Kristensson’s (2014) integrated analysis. Results: The results showed that many parents experience the time in NICU as an emotional roller-coaster. Many parents long for a physical contact with their child, often the fear of the child's health is an obstacle. Guidance showed that parents had the courage to participate in their child's care and got the opportunity of getting an emotional connection. The nurse was a big support for the parents, to be nearby gave the family the opportunity to relax more. Conclusions: Parents that give birth to a premature child gets overwhelmed with different feelings. The health personnel in the NICU contributes to support and guidance. Experiences that was repetitive were that parents stress decreased when they were able to be with their child and to participate in the care of their child. As a nurse knowledge of how you are going to support and meet parents in this vulnerable situation is significant to make it possible for a good and an individualized care.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Specialistsjuksköterskor anser att extubation är svårare och mer komplext än intubation. Extubation kräver mycket fokus på patientens fysiska behov vilket kan försvåra för vårdpersonal att uppfylla patientens psykosociala behov. Forskning visar att patienter har obehagliga minnen från att vara intuberade och bli extuberade. Syftet: Syftet var att undersöka hur patienten görs delaktig vid extubation på intensivvårdsavdelning. Metod: Designen var en fokuserad etnografiskt observationsstudie med deduktiv ansats. Urvalet var patienter som opererades elektivt och vårdades postoperativt på Thoraxintensivvårdsavdelning vid ett universitetssjukhus. Tio patienter observerades när de blev extuberade av intensivvårdspersonalen. Sedan utfördes en semistrukturerad intervju om patientens erfarenhet av att bli extuberad och om de kände sig delaktiga.  Resultat: För att göra patienten delaktig gav personalen information, var stöttande, närvarande och respekterade patientens värdighet och integritet. Detta gjorde personalen genom fysisk beröring, att benämna patienten med namn, samt att utföra extubation avskilt. Resultatet kan inte säkerställa att det går att etablera en vårdrelation under extubation då en vårdrelation endast etablerades vid två av tio tillfällen. Majoriteten av patienterna hade inga minnen av att bli extuberade. Slutsats: Personalen gjorde patienterna delaktiga under extubation genom att ge information, vara närvarande och stöttande samt genom att visa patienten värdighet och respekt. Patienterna kunde göras delaktiga utan att en vårdrelation etablerades, detta tyder på att begreppet vårdrelation behöver en tydligare definition. Trots att majoriteten av deltagarna inte hade minnen från extubationen bör de göras delaktiga. / ABSTRACT. Background: Specialist nurses consider extubation more difficult and complext than intubation. Extubation requires a lot of focus on the patient's physical needs, which can prove it difficult for specialist nurses to fulfill the patient's psychosocial needs. Research shows that patients have unpleasant memories of being intubated and being extubated. Aim: The aim was to investigate how patient participation was fulfilled during extubation in a intensive care unit. Method: The design was a focused ethnographic observational study with a deductive approach. The sample was patients who underwent elective surgery and received postoperative care in the thoracic intensive care unit in a university hospital. Ten patients were observed as they were extubated by the intensive care personnel. A semi-structured interview was then conducted about the patient's experience of being extubated and whether they felt involved. Main result: To increase the patience participation, the staff were informative and supportive, present and respected the patient's dignity and privacy. Staff did this through physical touch, calling the patient by name, and performing extubation separately. The results cannot ensure that it is possible to establish a care relationship during extubation as a care relationship was only established on two out of ten occasions. The majority of patients had no memory of being extubated.  Conclusion: Patient participation during extubation can be achieved through information, staff presence and support. It’s possible to achieve patientparticipant without establishing a caring relationship. The majority of participants did not have memories of extubation, however, patient participation should still be achieved.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov och avgörande för människans fysiska samt psykosociala återhämtningsförmåga. Sömnens betydelse underskattas dock och försummas oftast hos både friska och kritiskt sjuka individer. God sömnkvalitet är en ständig utmaning i en intensivvårdsmiljö och problemet är komplext då vårdmiljön såväl som patientens känslomässiga upplevelse påverkar sömnen och sömnkvalitet. Sjuksköterskans ansvar är att tillgodose människans grundläggande behov vilket utgör grunden för omvårdnad. Därmed är det sjuksköterskans uppgift att tillämpa sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder och främja patientens hälsa och välbefinnande. Syfte: Sammanställa och beskriva omvårdnadsåtgärder för att främja sömnkvalitet för patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteratursammanställning genomfördes med en kvantitativ metod och deduktiv ansats. 24 studier har granskats, analyserats och skapat ett resultatunderlag som presenteras i en narrativ sammanställning. Resultat: Det framkom att öronproppar, ögonmask, musik, aromaterapi, akupressur, massage och meditation främjar intensivvårdspatienters sömn och sömnkvalitet. Omvårdnadsåtgärderna kan definieras i två främjande aspekter: yttre och inre påverkan. Resultatet visa att omvårdnadsåtgärderna kan ha god effekt både när de används separat och i kombination med varandra. Slutsats: Det finns ett flertal omvårdnadsåtgärder intensivvårdssjuksköterskan kan använda för att främja patientens sömn. Flertalet av omvårdnadsåtgärderna är okonstlade, kräver ingen utbildning och kan vara lätta att etablera i sjukvården. Detta bör bidra till att de relativt enkelt kan implementeras inom intensivvården. / Background: Sleep is a fundamental need and decisive for human physical and psychosocial recovery. However, the importance of sleep is underestimated and often neglected in both healthy and critically ill individuals. Good sleep quality is a constant challenge in an intensive care unit environment and the problem is complex, related to the care unit environment as well as the patient's emotional experience affect sleep and sleep quality. The nurse's responsibility is to take care of the basic human needs that fulfill the basis of nursing. Therefore, it is the nurse's task to apply sleep-promoting nursing interventions and promote the patient's health and well-being. Objective: Compile and describe interventions to promote sleep quality among patients cared for in an intensive care unit. Method: Systematic literature compilation was carried out using a quantitative method with a deductive approach. 24 studies have been reviewed, analyzed, and presented in a narrative compilation. Results: It has emerged that earplugs, eye mask, music, aromatherapy, acupressure, massage, and meditation improve intensive care patients' sleep and sleep quality. Nursing interventions can be defined in two promoting aspects: external and internal influence. The results show that the nursing interventions can have a good effect both when they are used separately and in combination with each other. Conclusion:  There are several nursing interventions the intensive care nurse can use to promote the patient's sleep. Most of the nursing interventions are simple, require no training and can be easily established in healthcare. This should help ensure that they can be implemented relatively easily in intensive care.

Bakgrund Tidigt föräldraskap redan på neonatalvårdsavdelning med aktivt deltagande och hud-mothudkontakt påvisar positiva effekter hos det prematura barnet och främjar en sund anknytning. För att främja deltagande behövs ett respektfullt samarbete mellan sjuksköterska och familj enligt familjecentrerad vård (FCC). Syfte Syftet var att sammanställa tidigare forskning för att beskriva föräldrars upplevelser av delaktighet i omvårdnaden av prematura barn. Metod Litteraturstudien inkluderade 15 studier med kvalitativ design och utformades som en strukturerad litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Inför inklusion lästes artiklarna av båda författarna och kvalitetsgranskades enligt Fribergs granskningsfrågor för kvalitativa studier. Dataanalys utfördes strukturerat utifrån Fribergs fyra steg för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat Två kategorier med respektive sex underkategorier identifierades där främjande respektive hindrande faktorer av föräldrars upplevelser av delaktighet speglas. Att vara närvarande i omvårdnaden samt hud-mot-hudkontakt med barnet fick föräldrarna att känna sig delaktiga. Stöd och vägledning från vårdpersonal hade stor betydelse och upplevdes underlättade för föräldrarna. Det fanns känslomässiga hinder för anknytningen samt svårigheter med miljöns utformning. Slutsats Delaktigheten i omvårdnaden var viktigt för att gynna amningen, stärka föräldrarollen samt öka självförtroendet och kan uppnås med implementering av FFC. / Background Early parenthood already in the neonatal care unit with active participation and skin-to-skin contact demonstrates positive effects in the premature baby and promotes a healthy bonding. To promote participation, a respectful collaboration between nurse and family is needed according to family-centered care (FCC). Aim The aim of this study was to compile previous research to describe parents' experiences of participation in the care of premature infants. Method The literature review included 15 studies with qualitative design and was designed as a structured literature review. The data collection was performed in the databases PubMed and CINAHL. Prior to inclusion, the articles were read by both authors and quality reviewed according to Friberg's review questions for qualitative studies. Data analysis was performed in a structured way based on Friberg's four steps to analyze and set the results. Results Two categories with six subcategories were identified where promoting and barrier factors of parents' experiences of participation are reflected. Being present in the care and skin-to-skin contact with the child made the parents feel involved. Support and guidance from healthcare professionals was of great importance and was perceived as easier for the parents. There were emotional barriers to the connection as well as difficulties with the design of the environment. Conclusions Participation in nursing was important to promote breastfeeding, strengthen the parental role and increase self-confidence and can be achieved with the implementation of FCC.

Males have a higher risk for an adverse outcome of COVID-19. The aim of the study was to analyze sex differences in the clinical course with focus on patients who received intensive care. Research was conducted as an observational retrospective cohort study. A group of 23,235 patients from 83 hospitals with PCR-confirmed infection with SARS-CoV-2 between 4 February 2020 and 22 March 2021 were included. Data on symptoms were retrieved from a separate registry, which served as a routine infection control system. Males accounted for 51.4% of all included patients. Males received more intensive care (ratio OR = 1.61, 95% CI = 1.51–1.71) and mechanical ventilation (invasive or noninvasive, OR = 1.87, 95% CI = 1.73–2.01). A model for the prediction of mortality showed that until the age 60 y, mortality increased with age with no substantial difference between sexes. After 60 y, the risk of death increased more in males than in females. At 90 y, females had a predicted mortality risk of 31%, corresponding to males of 84 y. In the intensive care unit (ICU) cohort, females of 90 y had a mortality risk of 46%, equivalent to males of 72 y. Seventy-five percent of males over 90 died, but only 46% of females of the same age. In conclusion, the sex gap was most evident among the oldest in the ICU. Understanding sex-determined differences in COVID-19 can be useful to facilitate individualized treatments.

Kritiskt sjuka spädbarn och deras föräldrar som vårdas inom barnintensivvården löper risk att få en otrygg anknytning till varandra, då det saknas etablerade omvårdnadsåtgärder för att främja anknytningen. Utebliven anknytning kan leda till oönskade långsiktiga fysiska samt kognitiva konsekvenser för föräldrar och spädbarn. Magisteruppsatsens syfte var att med hjälp av publicerade forskningsresultat beskriva ett vårdande som främjar anknytning mellan föräldrar och deras kritiskt sjuka spädbarn under vårdtiden på barnintensivvården. Vald metod är en systematisk integrativ litteraturöversikt. Bestående av 12 artiklar med kvalitativ ansats, tre artiklar med kvantitativ ansats och två med mixad metod. Totalt 17 artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter att en systematisk urvalsprocess och kvalitetsgranskning gjorts ingick totalt 17 artiklar i datamaterialet. Magisteruppsatsen resulterade i tre huvudteman; Intensivvårdens inverkan på anknytningsprocessen, ett vårdande med inverkan på anknytningsprocessen samt en familjecentrerad vård- utgångspunkten för att främja anknytning. Resultatet presenterar vårdande metoder som kan främja anknytningsprocessen. Intensivvårdssjuksköterskan behöver vara lyhörd inför att familjer har olika behov i anknytningsprocessen och arbeta familjecentrerat, personcentrerat samt anpassa miljön för att möta dessa behov. Vårdande metoder som intensivvårdssjuksköterskan kan arbeta med är hud mot hud kontakt, kamerateknik och musikterapi. Hud mot hud kontakt visar sig i resultatet vara en avgörande faktor, men det kräver fysiskt närvarande föräldrar. Vid fysiskt frånvarande föräldrar kan kamerateknik och musikterapi fungera som en brygga i kommunikationen mellan föräldrar och spädbarn. Resultatet i magisteruppsatsen speglar vården i sin komplexa helhet, där varje liten pusselbit är viktig för att kunna nå ett optimalt resultat både kortsiktigt och långsiktigt. / There is a risk of insecure attachment developing between parents and critically ill infants where the infant is cared for in the pediatric intensive care unit as there is a lack of established nursing measures to promote attachment. Failure to bond can lead to unwanted long-term physical and cognitive consequences for parents and babies. The purpose of the master's thesis was to use published research results to describe care that promotes attachment between parents and their critically ill infants during the period of care in the pediatric intensive care unit. The chosen method is a systematic integrative literature review consisting of a total of 17 articles. 12 articles with a qualitative approach, three articles with a quantitative approach and two with a mixed method. The literature search was done in the databases Cinahl and PubMed. After a systematic selection process and quality review, a total of 17 articles were included in the data material. The Master's thesis resulted in three main themes; The impact of intensive care on the attachment process, care with an impact on the attachment process and a family-centered care starting point to promote attachment. The result presents nurturing methods that can promote the attachment process. The intensive care nurse needs to be sensitive to the fact that families have different needs in the attachment process and work family-centred, person-centred and adapt the environment to meet these needs. Caring methods that the intensive care nurse can work with are skin-to-skin contact, camera technology and music therapy. Skin-to-skin is a decisive factor in the results, but it requires physically present parents. In the case of physically absent parents, camera technology and music therapy can act as a bridge in the communication between parents and babies. The result in the master's thesis reflects the complexity of overall care, where every small piece of the puzzle is important to be able to achieve an optimal result both in the short term and in the long term.