Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlärande är en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande är det vanligaste undervisningssättet i dagens skola. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med språket i fokus, som ett bra inlärningssätt för elever att utvecklas och inhämta kunskap på. Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika förutsättningar för lärande som erbjuds i två utvalda klasser, vilka redovisas som fall. Vår utgångspunkt är att val av arbetssätt speglar pedagogens syn på kunskap och lärande. Genom att observera ges det möjlighet att upptäcka vilka olika arbetssätt som erbjuds. Metod: Frågeställningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts på två skolor i två olika kommuner i två olika klasser inom grundskolans senare år (åk 6-9). Resultat: Studien visar, utifrån vad vi har sett, på att lärande sker genom olika arbetssätt, men främst genom individuellt arbete. De flesta av pedagogerna ger inte förutsättningar för eleverna att arbeta tillsammans, men några av fallen visar på flerstämmighet där det förs en dialog mellan pedagog och elev. Dialog och samlärande synliggörs alltså inte i någon större utsträckning i undervisningssituationerna, förutom en pedagog som använder ett arbetssätt som framhäver vikten av elevers samarbete i hög grad, där delaktighet, interaktion och kommunikation är i fokus.

Omfattande forskning inom området interaktion har gjorts för att förstå hur individer interagerar, och hur strukturer påverkar denna interaktion. Rika och komplexa förklaringar har givits genom strukturationell teori som förklarar interaktion utifrån såväl aktör och struktur som föränderlighet och stabilitet. Dessa beskrivningar har varit mycket omfattande, varför syftet med denna undersökning är att använda strukturationell teori till att undersöka interaktion på en arbetsplats, utifrån en liten mängd data. Intervjuer gjorda på en mediaredaktion och transkriptioner användes till en deduktiv tematisk analys. Analysen visade flera interaktionsstrukturer i temana: Kommunikation, Makt och Normer. Exempelvis framkom normer om hög ambitionsnivå, mycket stress och en besvärande osäkerhet. Analysen undersöktes sedan utifrån normernas dynamik med övriga strukturer och de flesta av normerna som framkom ifrågasattes inte av de anställda, vilket gör dem stabila och långlivade. Undersökningen visade att det går att få värdefull kunskap om interaktionen i organisationer, även med små resurser.

Många yngre barn tillbringar en stor del av sin barndom på förskolan. Där träffar de nya kamrater och genom lek och samspel med dem skapas nya sociala relationer. Vissa barn kan vara väldigt intresserade av att träffa nya kompisar medan andra kan ha svårt att acceptera att dela med sig både pedagogen och leksakerna med de nya barnen. Forskaren Marita Lindahl har studerat småbarns vistelse på förskolan och har kommit fram till bland annat att barnen fokuserar och iakttar andra barns agerande i början av förskolevistelsen men kan även hålla avstånd från alla lekar tills de har skapat förtroende till alla på avdelningen. Psykologen Elin Michelsén anser att barn som får positiva erfarenheter av samspel med andra barn fortsätter att söka sig till andra barn. Undersökningens syfte har varit att studera de nyinskolade barnens möte med en redan etablerad barngrupp. Material till resultatet har samlats genom att videofilma samt föra löpande protokoll. Resultaten har visat att vanligen är det de nyinskolade barnen som söker kontakt med de äldre barnen. Även om dessa kontakter är korta så sker de oftast på de äldre barns villkor.

Uppsatsens undersökningar har både en kvalitativ och kvantitativ karaktär. Enkätmaterialet har givit uppsatsen den kvantitativa kvaliteten då vi låtit lärare och elever besvara enkäter angående hur man hanterar mobiltelefoner i klassrummet och sedan har vi utifrån dess data fått resultat som gett oss en grund till hur elever och lärare ser på mobiltelefonanvändandet. Vi har i enkäterna låtit både lärare och elever besvara, dels frågor där svarsalternativen varit givna men även öppna frågor som gett den svarande möjligheten att förklara och utveckla sina svar. Vi har parallellt med dessa enkäter också tittat på de regelverk som skolorna har angående mobiltelefoner och hur dessa får användas i och under lektioner. Denna undersökning har varit en kvalitativ undersökning eftersom vi tagit fasta på formuleringar och tolkat dessa. Syftet med vårt arbete är att titta på hur mobiltelefonen används under lektionstid och titta på vilka konflikter som kan uppstå i klassrummet angående mobiltelefonen. Giddens teorier som belyser hur ny teknik förändrar hur vi agerar socialt har legat som grund för vårt arbete. Genom Säljö och Hylland Eriksen har vi sedan tittat på hur skolan har påverkats av denna utveckling. Domesticeringstraditionen har skapat möjligheter för oss att titta på vilka konsekvenser ny teknik får på människor och samhället. Mobiltelefonen är ett naturligt inslag i vår vardag, den ger oss möjligheter att agera socialt trots avstånd. Mobiltelefonens utvecklande funktioner skapar dock inte enbart sociala möjligheter, den kan också användas som hjälpmedel i skolarbetet och vardagslivet. Genom att reglera hur och när vi får använda mobiltelefonen skapas normer för vad som är tillåtet eller inte. I skolans värld är det viktigt att elever får möjlighet till ny teknik men det är också viktigt att lära sig att fungera i sociala samhällen då social kompetens är en viktig egenskap. Mobiltelefonanvändandet får konsekvenser för hur vi prioriterar i sociala sammanhang och därför får den också konsekvenser i skola och undervisning. Genom detta arbete vill vi belysa vilka konsekvenser mobiltelefonen ger i undervisningen och för dess användare. Vi har i vår uppsats kommit fram till att mobiltelefonen har tagit sig en plats i klassrummet, där den främst används som ett verktyg att socialisera sig med andra genom främst sms. Vi kan i vår studie även se att eleverna själva uppfattar mobiltelefonen som något som drar uppmärksamheten ifrån undervisning .Vi har därmed kunnat identifiera flera problemområden relaterade till mobiltelefonen.

Syftet med studien var att beskriva hur förstagångsföräldrar upplever kontakten med BVC och vad som skulle kunna förbättras i verksamheten. Vidare var syftet att beskriva vilka skillnader som mammor och pappor upplevde. Studien genomfördes som en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor. Studien genomfördes i tre städer i mellansverige. Totalt deltog 44 föräldrar, 26 mammor och 18 pappor. Resultatet visade att mammornas upplevelse av tillgängligheten via besök till BVC-sköterskan och hennes bemötande var bra. De var även mycket nöjda över möjligheten att kunna fråga BVC-sköterskan om vad som helst. Papporna var mest nöjda med informationen om barnets utveckling och liksom mammorna var de nöjda med bemötandet från BVC-sköterskorna. De flesta föräldrarna önskade bättre tillgänglighet via telefon vilket framkom i de öppna frågorna. Slutsats: Både mammor och pappor visade sig generellt vara nöjda med kontakten med BVC. Bäst tyckte både mammor och pappor att bemötandet från BVC-sköterskan var.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur djur påverkade livskvalitet hos äldre. Metod: Artikelsökning utfördes via databaserna; CINAHL, SCOPUS och sökmotorn ELIN. För att artiklarna skulle få vara med i studien var kravet att de skulle vara publicerade mellan åren 2000 - 2010 och skrivna på engelska eller svenska. Sammanlagt ligger 14 vetenskapliga artiklar till grund för resultatet i denna systematiska litteraturstudie. Huvudresultat: Flertalet studier visade att Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT) främjade sociala interaktioner mellan äldre individer, lindrade känslor av ensamhet samt hade positiv effekt vid depression. Vidare kunde AAT ha en gynnsam effekt på apatiska symtom och äldres humör. Slutsats: Djur i vården var ett välkommet avbrott för de äldre och medförde en positiv attityd gentemot djuren. Djur i vården kunde bidra till glädje hos äldre individer och ha en positiv påverkan på den äldres ensamhet och depressiva symtom. Även sociala interaktioner främjades och den äldre individen stimulerades på flera plan.

<p>BAKGRUND: Patienter med bensår återfinns inom hela sjukvården. Detta innebär att många sjuksköterskor kommer att möta dessa patienter i sitt arbete oberoende av var de arbetar. Distriktssköterskor kan ägna upp till hälften av sin arbetstid till bensårsbehandling. Patienter med bensår lider ofta av smärtor. Såren påverkar deras livskvalité och begränsar deras liv. SYFTE: Denna studies syfte var att belysa omvårdnaden vid smärtsamma bensår, ur såväl ett sjuksköterske- som patientperspektiv. METOD: En litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar. Resultatet grundas på 14 artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ metod. RESULTAT: Fyra huvudtema framkom; Smärtkontroll, Interaktion mellan sjuksköterska och patient, Social gemenskap och Kunskapsutveckling. Många patienter med bensår hade smärtor som inte uppmärksammades av sjuksköterskan, då patienterna inte alltid påtalade detta. Sjuksköterskor har ett viktigt arbete i att kontinuerligt smärtskatta och följa upp smärtlindringen. Optimal sårbehandling förutsätter ett gott samarbete mellan patient och sjuksköterska. Den sociala gemenskapen är en viktig del i patientens välbefinnande och främjar sårläkning och minskar smärta. Både patienter och sjuksköterskor saknar tillräckliga kunskaper om bensår.</p>

Zugl.: Kassel, Universiẗat, Diss., 2009.

Syftet med vårt arbete var att få en fördjupad förståelse av hur några lärare anser att de arbetar med kommunikation i sin matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört tolv semi-strukturerade intervjuer inom ramen för en kvalitativ ansats. Vi har därefter analyserat intervjuerna och sorterat in det vi har funnit under tio olika teman. Vi har också betraktat beskrivningarna av den kommunikativa undervisningskulturen i lärarnas klassrum utifrån Hufferd-Ackles (2004) verktyg för analys. Vi har urskilt olika kommunikativa synsätt bland lärarna i studien, det mer lärarcentrerade och det mer elevcentrerade. Vi menar att synsätten påverkar kommunikationens roll i deras undervisning och i vilken omfattning den kommunikativa aktiviteten sker mellan och styrs av eleverna. Resultaten visar oss att klassrumsklimatet och tillgång till tid är faktorer som påverkar lärarnas undervisning. Vidare redogör vi för hur lärarna stimulerar eleverna till matematisk kommunikation genom att visa på betydelsen av språket, såväl det vardagliga som det matematiska, genom att verka för alla elevers delaktighet samt genom aktiviteter som stimulerar till kommunikation. Det finns en variation i lärarnas olika redogörelser. Efter analys med Hufferd-Ackles (2004) verktyg ser vi att lärarna med ett mer elevcentrerat kommunikativt synsätt allmänt hamnar högre på deras skala, som mäter samtalskulturens effektivitet, än de med ett lärarcentrerat kommunikativt synsätt. En viktig slutsats är att lärarna uttrycker ett behov av kollegiala samtal och samarbeten.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lärande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror på att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt är tvungna att sätta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lärande ska uppstå är det ett måste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av projektledares uppfattningar av lärande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes då variation är viktigt för att fånga så olika uppfattningar som möjligt. Utifrån intervjumaterialet kategoriserades de olika uppfattningarna i beskrivningskategorier. Resultatet visade att projektledare och övriga projektdeltagare lär sig ny kunskap på en mängd olika sätt i olika situationer. Samspel, interaktion och relationer är mycket vikiga faktorer för hur projektledare och övriga projektdeltagare lär.