Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur och varför personalen på en institution som drivs av Statens institutionsstyrelse, bemöter ungdomar olika utifrån kön och vilka faktorer som spelar in i dessa skillnader. Vidare så ville jag även fördjupa mig i hur reflektion som verktyg kan användas till ett ökat lärande och utveckling hos personalen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta anställda har genomförts samt ett observationstillfälle på vardera avdelningen. För att tolka resultaten har en hermeneutisk ansats använts. Resultatet visar på att personalen bemöter ungdomarna olika beroende på kön och vilken avdelning personalen arbetar på. Det finns gamla föreställningar och förhållningssätt som skapar skillnader i bemötandet av ungdomarna och också en medvetenhet kring dessa. Att använda reflektion som ett verktyg för lärande och utveckling är effektivt men kräver struktur, nyskapande och en tydlighet från ledningshåll. Lärandet och förändringen finns också att finna i interaktionen mellan personal och ungdomar.

Avhandlingen tar sin utgångspunkt i den så kallade övergångsproblematiken då nya provinser införlivades i det svenska riket efter 1658. I avhandlingen analyseras tidens politiska och ekonomiska konflikter samt interaktionen mellan undersåte och överhet. Materialet diskuteras i förhållande till ett modernt natonalismkritiskt forskningsälge. Källmaterialet utgörs av invånrnas egna skrivelser till de nya makthavarna i samband med att Skånska kommissionen besökte Blekinge 1669-70 / Avhandlingen speglar en reltivt fredlig period före Skånska kriget där interaktionen mellan undersåte och överhet föregick enligt de mönster som fanns etablerat i de nordiska konglomeratstaterna redan under medeltiden. Borgare, bönder och präster eftersträvade att hos den svenska överheten vinna stöd för sina egna privilegier, vilket ofta innebar konflikter med andra grupper i landskapet. De konflikter som återfanns under dansk tid återkom också umgänget med den svenska överheten och lokala maktordningar konfronterades mot tidens centralistiska, absoluta maktordningar. I denna proces formades nya vinnare och nya förlorare i det blekingska lokalsamhället.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka arbetsstrategier som stödjer villkoren för att främja lärandet mot motion. Ett delsyfte är att urskilja likheter samt skillnader inom friskvårdsverksamheters strategiska arbetssätt för att synliggöra vilka av dessa som visar sig ge bäst förutsättningar för motion. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier och begrepp som Social cognitive theory (SCT), den proximala utvecklingszonen, autonomt stöd, Habermans kommunikationsteori och lärande. Metod: Studien utgår från en Hermeneutisk forskningsansats som baseras på en kvalitativ metod där intervjuer har förekommit. Fem intervjuer genomfördes, varav fyra via e-post och ett via personligt möte. Resultat: Resultatet belyser att det förekommer likheter samt skillnader inom samtliga friskvårdsverksamheters strategiska arbetssätt. Ett samspel mellan arbetsstrategier är även en aspekt som lyfts fram. Att anpassa arbetet efter individen är en viktig aspekt som samtliga friskvårdsverksamheter belyser. Slutsats: Den slutsats som dras utifrån studien är att arbetsstrategier bör samverka mellan varandra för att ge bäst villkor för lärande mot motion. Villkoren främjas utifrån att friskvårdsverksamheter tillämpar ett samspel mellan flera strategier i sitt arbetssätt. Det går alltså inte att urskilja vilka strategiska arbetssätt som är mest främjande. Genom att anpassa arbetsstrategier efter individ möjliggör att villkor för lärande väcker engagemang och motivation till att vilja motionera. Detta utifrån tillgång av motionsformer, en inlärningscentrerad miljö utifrån rådgivning, kompetens samt mål utifrån målsättning samt en utvecklande process av uppföljning. En viktig aspekt är även att uppdatera samt utveckla verksamheters strategiska arbetssätt i syfte till att främja villkoren mot motion.

Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om hur polisers yrkesidentitet påverkar interaktionen med ungdomar utifrån myndighetens målsättning att öka allmänhetens förtroende för Polisen. Detta görs genom att intervjua åtta Västerortspoliser för att undersöka hur de upplever sina möten med ungdomar och hur målsättningen om att skapa förtroende hanteras. Dessutom görs en mindre jämförelse mellan närpoliser och uttryckningspoliser. Det övergripande vetenskapliga perspektivet som undersökningen antar utgörs av symbolisk interaktionism som tillsammans med teorier om organisationskultur, yrkesidentitet, roller och förtroende bildar studiens teoretiska referensram. Utifrån resultatet konstateras att den övergripande rollen som polis, och den yrkesidentitet som skapas kring den, försvårar förtroendeskapandet. I interaktionen med ungdomar hanteras detta genom att närpoliserna i stor utsträckning undertrycker de symboler och beteendemönster som associeras med Polisen då de upplevs som repressiva och auktoritära. Närpoliserna synliggör den personliga identiteten för att etablera kontakt och skapa förtroende. För utryckningspoliser är relationen med ungdomar mer opersonlig och sporadisk vilket även påverkar mötet mellan dem. Detta påverkar i sin tur även ungdomarnas förtroende för dem vilket de själva upplever som bristfälligt. Resultatet visar vidare att de, ur organisations- och subkulturen härrörande, värdenormer som formar polisernas yrkesidentitet har betydelse för interaktionen med ungdomar då de påverkar definitioner av mötessituationerna.

IT consulting firms increasingly work distributed with employees based in different geographic locations. In this there is a difficulty in developing and maintaining good soli- darity and togetherness. Former research indicates that organizations need to frame and comply with strategies regarding distributed work in order to be successful and competi- tive. This inquiry purpose to study the requirements needed to invent solidarity and togetherness in IT consulting firms. In this qualitative research the empirical data is gathe- red through semi-structured interviews which is complemented with relevant literature. In order to create a distinct structure a theoretical framework with focus on social processes has been designed. By using the theoretical framework concrete strategies was formulated. The essence in this inquiry’s conclusion is the comprehension of invisible values in distri- buted IT consulting firms. Invisible values refers to none-measurable aspects in the social working environment. This inquiry results in a few concrete suggestions regarding te- chnical solutions that can support the social processes in distributed organizations.

Facebook, Interaktion, Kommunikation, Konsumentengagemang, Mode, Sociala nätverkSammanfattning på svenska: Medias utveckling har gått fort och det är inte bara konsumenter som använder sig av medier numera, även företag går att hitta i olika sociala medier. Facebook är ett utav världens snabbast växande sociala nätverk och finns tillgängligt över i stort sett hela världen, och en plats där konsument och företag kan mötas. Företag använder Facebook som en distributionskanal för marknadskommunikation och därmed behöver de förstå hur integrering av internet i traditionell marknadsföring kan göras. Samt hur de kan nyttja att direktkontakten med de konsumenter som besöker deras sida och få dem engagerade. Tidigare forskning pekar dock på att modebranschen finns andra utmaningar och möjligheter för att kommunicera med sina kunder. Uppsatsens syfte är därför att beskriva och skapa förståelse hur klädföretag i modebranschen kan använda sig av olika inlägg på Facebook för att skapa konsumentengagemang. Frågeställningen blir därmed: Hur påverkar olika typer av företagsinlägg på Facebook konsumenters engagemang? Uppsatsen har använt sig av kvantitativ innehållsanalys för att samla in data från Facebook och med hjälp av Honeycomb-modellen skapa relevanta resultat som kan svara på syftet. Uppsatsens resultat visar att modeföretag använder sig av Facebook som tidigare teorier föreslår. Men det finns skillnader i vilken typ av inlägg som skapar engagemang hos modebranschens konsumenter.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka tre andraspråkselevers situation på gymnasiet. De tre eleverna kommer från Afghanistan, och deras hemspråk dari är en dialekt av persiskan. En fråga var huruvida interferens från hemspråket kunde märkas i elevernas skriftliga och muntliga svenska. En andra fråga var på vilken nivå elevernas läs- och begreppsförståelse låg, och en tredje gällde vilka uppfattningar de hade om att lära sig svenska och att studera på gymnasiet. Slutligen söktes svar på hur lärare kan stödja eleverna i deras språkutveckling och därmed också i deras kunskapserövrande. Den metod som valdes var inspelning av intervjuer med eleverna för att få veta deras uppfattningar, samt kunna analysera uttal, syntax och form i talet och göra jämförelser med persiskan. Under inspelningarna läste eleverna en text ur ett läromedel som används i Svenska som andraspråk A på gymnasiet, och här analyserades förutom uttal även deras förståelse av ord och begrepp. Slutligen studerades några texter som skrivits av de tre eleverna, och feltyper analyserades kontrastivt mot persiskan. Syntax, form och vokalsystem i svenska och persiska  undersöktes, för att kunna påvisa interferens från hemspråket i elevernas svenska. Resultaten visar interferens från hemspråket dari i både muntlig och skriftlig svenska. Feltyperna är rak ordföljd efter adverbial samt avsaknad av formellt subjekt och obligatoriskt pronomen som subjekt. Osäkerhet om bestämdhet, former i plural och singular samt verbformer i infinitiv och presens förekommer också. Svenskans rundade vokaler vållar svårigheter och uttalas som /e/ eller /i/. Läsförståelsen ligger på en mycket låg nivå, och många ord och uttryck i texterna är obekanta. Interaktionens betydelse i andraspråksinlärningen betonas, och att samtala med infödda kamrater och tillsammans förhandla om språkets former och uttryckens exakthet är exempel på stöttning. Elevernas brister i läsförståelse är stora, och det kan ifrågasättas huruvida dessa elevers lärande på gymnasiet ligger inom vad Vygotsky kallar den proximala zonen.  Andraspråkselevernas språkutveckling är alla lärares ansvar, och de behöver tid för att ha möjlighet att utveckla sina färdigheter svenska och samtidigt erövra de kunskaper som krävs i programmet via det nya språket. Nyckelord: andraspråksinlärning, gymnasieelever, interferens, interaktion, läsförståelse, persiska,

I denna uppsats tar jag upp vad leken är och vad den betyder för barn samt för deras utveckling och interaktion i förskolan. Några nedslag i historien visar att lekens betydelse alltid varit mer eller mindre aktuell. Med utgångspunkt i några teoretiska perspektiv på lek har jag intervjuat två förskollärare om deras syn på lek och lekens betydelse för barns utveckling och lekens utrymme i förskolan. I leken sker interaktion mellan barnen som ger dem möjlighet att utvecklas både som individer och samhällsmedlemmar. De kan i leken förbereda sig på ett liv som vuxen genom att pröva, öva och uppleva känslor och situationer som dyker upp tillsammans med andra. Med utgångspunkt i litteratur om lek har jag diskuterat skillnaden mellan fri lek och styrd lek. Fri lek ska vara frivillig, utan mål och på barnens villkor. Styrd lek handlar om att vuxna eller andra sätter regler och att det ibland finns ett mål med leken. I litteratur om lek lyfts barns behov av att leka fram och det pekar på att lek måste ges ett faktiskt utrymme i både förskola och skola. Vi måste lära oss att förstå och tolka barns signaler så att de kan få leka ostört och tryggt och där deras kreativitet och fantasi kan ges plats. När barnen leker är det inte på riktigt men vi vuxna måste börja ta den på allvar.

This study aims to research how upper secondary pupils interact while playing online games, how the English language is used within each game and what attitudes these pupils have towards language in school and online gaming respectively. Online gaming sessions have been recorded to analyze the methods of interaction by which people communicate with each other while playing online games. Furthermore, the text-based communication occuring in online gaming is analyzed on a lexical level to find words not defined in legitimate English dictionaries. Interviews with students have been conducted to understand the attitudes held by students towards language in school and online games.

In this paper we examine the view of mental illness is in a male dominated organization and what strategies are used to handle mental illness by the organization and the individual. We conduct semi structured qualitative interviews with persons who have in some way been in contact with mental illness within the organisation, we then encode our material from a themed analysis. We analyze the material and illustrate our problem area on the basis of Erving Goffmans theories of interaction and on R.W. Connells theory of hegemonic masculinity. We also show how previous studies of how men seek help for mental illness can help to enlighten our research area. Our survey shows that the general idea of how men talks about mental illness is not quite accurate and the way men speak about the subject is contextual. The survey also shows that the organization’s and the individual’s way of dealing with mental illness differs. Also in this area it appears that the strategies are contextually bound. The themes that are used in the survey are: The view of mental illness, Strategies to handle mental illness and unity. Finally, we conclude that the view on mental illness and how you handle it is highly individual, but there are tendencies that show that the surrounding work environment has an effect on it. / Vi undersöker i uppsatsen hur synen på psykisk ohälsa ser ut i en mansdominerad organisation och vilka strategier det finns för att hantera psykisk ohälsa. Vi genomför semistrukturerade kvalitativa intervjuer med anställda inom organisationen som på något sätt har erfarenhet av eller varit i kontakt med psykisk ohälsa inom organisationen och kodar därefter vårt material efter med hjälp av tematisk analys. Vi analyserar materialet och belyser problemområdet utifrån Erving Goffmans teorier om interaktion och utifrån R.W. Connells teorier om hegemonisk maskulinitet, samt visar hur tidigare forskning om hur män söker hjälp belyser vårt forskningsområde. Resultatet visar att den generella bilden av hur män talar om psykisk ohälsa inte stämmer till fullo och att hur man talar om ämnet är kontextuellt bundet. Undersökningen visar också att organisationens och individens strategier för att hantera psykisk ohälsa skiljer sig åt. Här visar det även sig att strategierna är kontextuellt bundna. De teman som används inom undersökningen är: Synen på psykisk ohälsa, Strategier för att hantera psykisk ohälsa och Sammanhållning. Slutligen kommer vi fram till att hur man ser på psykisk ohälsa och hur man hanterar den är högst individuellt, men det finns tendenser som visar att den omgivande arbetsmiljön har en påverkan.