Nyckelbiotoperna utgör en betydande del av skogens biologiska mångfald. Detta gör att Skogsvårdsstyrelsens arbetemed att bevara dessa är av stor vikt. Det har visat sig vara möjligt för Skogsvårdsstyrelsen att med hjälp av satellitbilder och förändringsanalysteknik följa upp vad som har hänt med de nyckelbiotoper som tidigare har inventerats. Denna studie syftar till att analysera Skogsvårdsstyrelsens nuvarande arbete med att skydda och bevara nyckelbiotoper och vidare analysera innebörden av en användning av satellitbilder i detta arbete. Studien baserades på intervjuer med fem anställda från fyra olika distriktskontor, alla tillhörande Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av helhetsanalys. Resultatet visar hur bevarandearbetet präglas av skogspolitikens fokus på frihet, kunskap och ansvar för skogsägaren. Slutsatsen har dragits att det i och med skogspolitikens betoning på informativa styrmedel är av stor vikt att en god kontakt kan upprätthållas mellan Skogsvårdsstyrelsen och skogsägarna. Studien visar även på att 1990-talets resursindragningar präglar Skogsvårdsstyrelsens arbetet med att bevara nyckelbiotoperna. Vidare har slutsatsen dragits att en satellitbildsanvändning i bevarandearbetet skulle kunna öka Skogsvårdsstyrelsens möjligheter att verka för att skogsägaren genom frihet, kunskap och ansvar anstränger sig för att uppfylla de skogspolitiska målen för nyckelbiotoper. Studien visar också att en satellitbildsanvändning skulle kunna sägas effektivisera Skogsvårdsstyrelsens bevarandearbete, och kompensera för delar som minskade resurser försämrat i Skogsvårdsstyrelsens arbete med att bevara nyckelbiotoperna. En koppling har identifierats mellan indragningar i Skogsvårdsstyrelsens personalstyrka under 1990-talet och en minskning i dess kontakt med skogsägare. Slutsatsen har dragits att en satellitbildsanvändning inte skulle bidra till att öka denna kontakt mellan Skogsvårdsstyrelsen och skogsägare utan skulle snarare riskera att reducera den ytterligare.

Dagens samhälle är beroende av olja i olika former, och det råder stor osäkerhet om hur länge oljan kommer att räcka i den takt som den förbrukas idag. 1997 utarbetades Kyoto-överenskommelsen för att minska utsläppen av koldioxid. Under år 2003 kom EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30, som sätter upp riktlinjer för ett ökat användande av alternativa bränslen. Mitt syfte har varit att åskådliggöra biogasens framtida potential för som ett alternativtbränsle till bensin och diesel, samt att undersöka vad som krävs och vad som görs för att öka biogasproduktionen för att få ett utökat användande för att uppnå målen med EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30. Uppsatsen har byggts på intervjuer med representanter från SvenskBiogas, Energimyndigheten, Svenskt Gastekniskt Center och JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik). Vidare har även biodrivmedelsdirektivet legat till grund i uppsatsen, samt vetenskapliga artiklar och ett antal forskningsrapporter som har använts för att underbygga resultaten i uppsatsen. Resultatet i uppsatsen visade att den teoretiska framtida potentialen för biogasdrivna fordon, kommer att ligga någonstans mellan 10-17 TWh/år. Dessa beräkningar förutsätter att jordbrukssektorn är villig att odla grödor på den mark som ligger i träda, samt är beroende av hur stor andel av restprodukter från de övriga delarna av jordbrukssektorn som samlas in. Om enbart odlingar av marken som ligger i träda inkluderas, kommer biogas motsvarande 10-12 TWh/år produceras, vilket skulle motsvara 15 % av allt fordonsbränsle. Dessa substrat kan komma att börja användas i större skala längre fram i tiden. Men på kortare sikt är det framför allt avfall från slakterier, restauranger och till viss del jordbrukssektorn som kommer att ligga till grund för att uppnå målen med biodirektivet. Effektiviseringar är något som bör göras för att öka effektiviteten, säkerheten och mängden producerad biogas. Resultatet visade också att hushållsavfall eventuellt kommer att bli intressant att börja röta i större skala för att öka biogasproduktionen. Rötning av restprodukter och av andra biologiska substrat genererar stora mängder rötrester som bör komma tillbaka till åkrarna, eftersom den innehåller mycket näring som skulle kunna användas på åkrarna som jordförbättringsmedel. Generellt sett rötas olika substrat samtidigt i dagens anläggningar, vilket genererar en rötrest som kan innehålla ämnen som är skadliga och inte bör komma ut på åkrarna. Detta medför att bönderna inte vill använda det. Problemet måste lösas (på något sätt) innan den eventuella biogasproduktionen av grödor från jordbrukssektorn kan starta i större skala, vilket också gäller rötning av hushållsavfall. En slutsats som kan dras är att om den nämnda biogasproduktionsökningen ska kunna genomföras, kommer inställningen hos staten, länsstyrelserna och kommunerna ha stor betydelse. Framför allt kommer jordbrukssektorns inställning bli avgörande. På lite längre sikt kommer även allmänhetens inställning till en utökad biogasproduktion komma att vara av stor betydelse eftersom det är där hushållsavfallet finns.

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / This research aimed to analyze the use and / or the employ of the word interdisciplinarity carried out by graduate students of the Graduate Program in Development and Environment of the Federal University of Sergipe in the last 12 years ( 2003-2014 ) . The study focus on the analysis of theoretical elements, methodological and / or paradigm corresponding to the interdisciplinarity notion present in dissertations. Two hundred and forty-nine dissertations were analyzed. It adopted the discursive approach Pêcheux, French Discourse Analysis (ADF), for the analysis and processing of information . The interaction in the research took place from participating actively, in the sense that the author is located in socio- historical reality studied. The main results of the research explain that interdisciplinarity is taken consensually as a guiding principle; this approach is presented in the interdisciplinary training of research, course design, the interaction in the classroom, in management meetings and field work carried out by coordination, staff, teachers and students. However, in dissertations, employ and / or the use of the term interdisciplinarity shows five major characteristics: a) there are differences in the concept of the management of research (confusion content); b) is predominant theoretical dimension of interdisciplinarity (cognitive consensus); c) there is no specific methodological design to interdisciplinarity (pragmatic nullity); d) there is adoption of sustainability as a matrix, reference and / or index the interdisciplinary analysis (instrumental inversion); e) elects to interdisciplinarity as a criterion for measuring learning. We conclude that the use and / or the employ of interdisciplinarity are restricted to the theoretical dimension and are associated with the evaluation process of academic education. This reduction obscures the identification of methodological aspects, suitable to characterize and justify the relevance of interdisciplinarity in carrying out the dissertations analyzed. / Esta pesquisa teve como objetivo analisar o uso e/ou emprego da palavra interdisciplinaridade realizado pelos estudantes de mestrado do Programa de Pós-graduação em Desenvolvimento e Meio Ambiente da Universidade Federal de Sergipe nos últimos 12 anos (2003-2014). O estudo concentra-se na análise de elementos teóricos, metodológicos e/ou paradigmáticos correspondentes à noção de interdisciplinaridade presente em dissertações. Duzentas e quarenta e nove dissertações foram analisadas. Adotou-se a abordagem discursiva de Pêcheux, Análise do Discurso Francesa (ADF), para a análise e tratamento das informações. A interação na pesquisa ocorreu de modo participante-ativo, no sentido de que a autora situa-se na realidade sócio-histórica estudada. Os principais resultados da pesquisa explicitam que a interdisciplinaridade é assumida consensualmente como um princípio norteador, esta postura se apresenta na formação interdisciplinar de pesquisa, no projeto de curso, nas interações em sala de aula, nas reuniões de gestão e no trabalho de campo efetuados por coordenação, funcionários, professores e alunos. No entanto, nas dissertações produzidas, o emprego e/ou uso do termo interdisciplinaridade demonstra cinco características principais: a) existem divergências no manejo do conceito entre as pesquisas (confusão de conteúdo); b) é predominante a dimensão teórica da interdisciplinaridade (consenso cognitivo); c) não existe delineamento metodológico específico à interdisciplinaridade (nulidade pragmática); d) existe adoção da sustentabilidade como matriz, referência e/ou índice à análise interdisciplinar (inversão instrumental); e) elege-se a interdisciplinaridade como um critério de mensuração da aprendizagem. Conclui-se que o emprego e/ou uso da interdisciplinaridade se encontram restritos à dimensão teórica e associados ao processo avaliativo da formação acadêmica. Tal redução obscurece a identificação de aspectos metodológicos, adequados para caracterizar e justificar a relevância da interdisciplinaridade na realização das pesquisas analisadas.

Denna studie har som syfte att analysera och kritiskt granska hur den globala uppvärmningen framställs och kommuniceras i Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter. Jag har genomfört en diskursanalys av tidningsartiklar publicerade under en period av två år (2001-2003) som be-handlar och beskriver den globala uppvärmningen. Tre tydliga mönster utefter vilken den globala uppvärmningen framställts har identifierats i denna undersökning. För det första beskrivs pro- blematiken utifrån ett nationellt perspektiv, där både ett förändrat och ett ökat politiskt ledarskap krävs. För det andra behandlar man frågan utifrån ett internationellt politiskt perspektiv som ka-rakteriseras av en internationell konflikt mellan framförallt Europa och USA. Och för det tredje framställs problematiken utifrån ett forskningsperspektiv och i detta sammanhang beskrivs ris-kerna som mycket stora och alarmerande. Generellt sett kan man säga att dagstidningens framställning har visat sig vara mycket fragmentarisk och splittrad och ingen helhetsbild framträder kring frågan. Man kan också dra slutsatsen att frågan i stor utsträckning uppmärksammas då specifika händelser, som kan kopplas till den globala uppvärmningen, inträffar. De delar utav pro- blematiken som inte ryms inom ramen för de specifika händelserna tenderar att uteslutas i framställningen.

Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljökvalitetsmål, ett av dessa är Hav i balans samt levande kust och skärgård. I uppsatsen studeras detta måls uppföljningsarbete, vilket är baserat på indikatorer. Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetet med indikatorerna fungerar och om det finns ett behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Våra övergripande frågeställningar behandlar bland annat om det finns olika typer av indikatorer, täcker de i så fall upp alla aspekter av miljömålet och finns det behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Intervjuer har gjorts med miljömålsansvarig myndighet, två länsstyrelser och två kommuner för att få inblick i hur uppföljningsarbetet fungerar på de olika nivåerna. Under intervjuerna framkom det att målet Hav i balans samt levande kust och skärgård är komplext och därför svårt att arbeta med. Det finns en inneboende konflikt i målet, där det strävas både efter utveckling och bevarande. Det är svårt att ta fram indikatorer till målet, vilket till viss del beror på att det inte finns klara definitioner av vad som menas med exempelvis levande skärgård. Respondenterna är överens om att det finns olika typer av indikatorer och att det är nödvändigt att anpassa indikatorerna efter dess syfte. Det framkom även att vissa saker är svårare att mäta än andra, såsom de kvalitativa aspekterna. De kvalitativa aspekterna måste göras mätbara för att fungera i praktiken. Heltäckande indikatorer behövs inte, menar respondenterna. Eftersom indikatorns syfte är att visa på trender kan en grupp av indikatorer tillsammans besvara om utvecklingen är på väg åt rätt håll. Men det är fortfarande viktigt att ha indikatorer som representerar alla aspekter av målet. Intervjupersonerna pekar på att det finns svårigheter med uppföljningsarbetet, såsom att det finns behov av mer bakgrundsfakta och att indikatorer kan begränsa uppföljningsarbetet. Men trots det är respondenterna överlag positiva till indikatorbaserat uppföljningsarbete. Vi menar att det finns alla förutsättningar för att indikatorerna ska bli bra, men än är det en bit kvar.

Problemet med övergödning har länge varit uppmärksammat i Sverige. De åtgärder som har satts in för att minska problemet har inte fungerat tillfredsställande och därför är det extra viktigt att följa upp och utvärdera målet Ingen övergödning. En central del i arbetet med miljömålen är utvärdering och uppföljning, som görs för att bedöma om vi närmar oss de uppsatta miljömålen. I det svenska miljömålsarbetet har så kallade miljöindikatorer fått en betydande roll. De fungerar som ett verktyg för att operationalisera, implementera, följa upp och utvärdera hållbar utveckling. Syftet med studien är att på regional nivå identifiera och analysera vad som styr valet av miljöindikatorer i uppföljningen och utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning samt urskilja om målet är uppföljningsbart. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två representanter från RUS-projektgrupp och tre personer som samordnar miljömålsuppföljningenute på länen. Den teoretiska ramen i uppsatsen bygger främst på målstyrning, uppföljning och utvärdering, samt på en beskrivning av miljöindikatorer och DPSIR-modellen. Resultatet från studien tyder på att det återstår en hel del arbete med att förbättra och utveckla uppföljningen av miljömålen på regional nivå och det kommer förmodligen att ta avsevärd tid innan miljömålet Ingen övergödning kommer att uppnås. Ett återkommande problem i miljömålsarbetet är bristen på tid och resurser för att kunna utföra arbetet och frågan är hur länsstyrelserna ska komma runt problemet med att hitta lämpligt datamaterial. Att hitta ideala indikatorer är också svårt. Många gånger styrs valet av miljöindikator av vilket datamaterial det finns att tillgå. Ytterligare ett problem är hur en samlad bedömning ska kunna göras av miljötillståndet och övergödningens effekter, när det inte går att göra jämförelser mellan länen. Samordningen är en av de viktigaste delarna i uppföljningen av miljömålen och i studien framkom det att den kunde ha fungerat bättre, om de miljömålsansvariga myndigheterna tagit på sig ett uttalat ansvar. Ytterligare studier krävs kring arbetet med att följa upp och utvärdera miljömålen på regional nivå, när alla länsstyrelser har tagit fram indikatorer.

De specifika syftena med studien var att undersöka om (a)taluppfattningen förbättras om man i en liten display får se den som talar, jämfört med om ingen bild alls visas, och om (b)taluppfattningen förbättras då kontextuella ledtrådar presenteras i samband med ett talat meddelande. Studien syftade även till att ta reda på deltagarnas upplevelser och inställning till tekniken. Därför genomfördes (a) en datainsamling av objektiv data i form av ett talåtergivningstest, och (b) ett videosamtal via mobiltelefon samt en insamling av subjektiv data i form av intervju, med 10 deltagare med hörselnedsättning. Resultatet av studien visade att både visuell och kontextuell information ökade taluppfattningen för deltagarna i studien, vilket innebär att videosamtal har potential att fungera som ett hjälpmedel för denna användargrupp. Ur intervjun framkom bland annat att hälften av deltagarna ansåg att konversationen förenklades med videosamtal, och hälften att den försvårades. De deltagare som tyckte att konversationen försvårades uppgav som skäl att ljudet kom före bilden i samtalet vilket gjorde det svårt att läppavläsa samtalspartnern. Det framkom även, främst från de deltagare som ansåg att videosamtalet förenklade konversationen, att ansiktsuttryck och gester underlättade förståelsen och gjorde samtalet mer personligt.

Det står ingenstans i styrdokumenten att skolan ska vara rolig och att det är det undervisningen ska fokusera på. Men det är oftast mer intressant för elever att lära om undervisningen är rolig. Ämnesintegrerat arbete beskrivs i den här kunskapsöversiktens artiklar som ett roligt sätt både att undervisa på och att ta in nya kunskaper. Vidare står det i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) (Skolverket 2011, rev. 2019, s. 8) att ”alla som arbetar i skolan ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.” Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka lärares tankar kring ämnesintegrerat arbetssätt. Det här syftet mynnade ut i frågeställningen ”Vad är grundskollärares inställningar till ämnesintegrerat arbete?”. Inställningar syftar till lärarnas åsikter, känslor och attityder till att arbeta ämnesintegrerat. Efter att vi identifierat kunskapsöversiktens syfte kunde vi ta fram nyckelord med hjälp av syftet. Nyckelord nummer ett var ämnesintegrering och vi försökte sedan finna synonymer och begrepp på engelska. Anledningen till att vi ville finna synonymer var för att bredda vår möjlighet till urval av sökresultat. Ämnesintegrering kan benämnas som exempelvis ämnesövergripande vilket det gör i Lgr11 (Skolverket 2011, rev. 2019). Nyckelorden sökte vi på i databaser och de artiklar vi fick fram läste vi titeln på. I de artiklar vars titlar som var relevanta till syftet läste vi sedan abstract. Ansåg vi fortfarande att artikeln besvarade syftet läste vi igenom hela artikel. Resultatet visade att majoriteten av lärarna ansåg att den främsta anledningen till att arbeta ämnesintegrerat är den vinst som det ger eleverna. Eleverna får ett meningsfullt lärande genom att de får ett helhetsperspektiv på området och kan göra vardagsanknytningar till sitt liv utanför skolan. Vi kunde också finna att lärarna hade två olika sätt att se på begreppet ämnesintegrerat arbetsätt. Det ena sättet var att arbeta integrerat med närbesläktade ämnen och det andra vara att integrera två eller flera av skolans ämnen som inte var närbesläktade, som exempelvis matematik och musik.

The topic of this thesis concerns the interdisciplinary approach in teaching chemistry and biology at Czech grammar schools. Especially with two main questions: the determination of the level of integration that secondary school teachers prefer and how to promote an interdisciplinary approach at grammar schools. The following main objectives were established: find out which level of integration of science subjects is preferred by Czech teachers for secondary schools level, identify the main obstacles of implementation of integration, find out the factors which can help with the integration of knowledge, create support for interdisciplinary approach at Czech grammar schools. In order to achieve these objectives, a questionnaire survey among secondary school teachers and interviews with the academic staff of the Faculty of Science of Charles University were carried out. The results of the questionnaire survey showed that respondents prefer to preserve separate subjects with an emphasis on interdisciplinary relationships. The main restriction of integration is that similar topics in chemistry and biology are not taught in the same period, insufficient knowledge of the second subject or lack of learning materials. The main factor which can help with more frequent integration is learning materials. As...

<div>Disciplinary perspectives, as a core element of interdisciplinary work, represent the ways individuals may see and approach a situation based on their unique disciplinary background and training. Interdisciplinary collaboration requires individuals to leverage disciplinary perspectives and knowledge from diverse fields to build a shared understanding of the problem situation. However, based on the diversity of background and experiences within a team, interdisciplinary collaboration can be a challenge because collaborators must negotiate disciplinary differences, while also fundamentally experiencing the collaborative situation in different ways. Therefore, it is important to understand how individuals engage and experience disciplinary perspectives in their practice of collaboration. In this study, I investigated the nature of disciplinary perspectives in the context of educational development. </div><div><br></div><div>The profession of educational development broadly aims to support the teaching and learning mission of higher education institutions, where educational developers work with faculty, graduate students, and administration on teaching, instruction, curriculum, and organizational development across disciplines. As such, educational developers play a significant role in engineering education transformation and offer a unique context to investigate interdisciplinary practice. In this work, educational developers bring their diverse disciplinary perspectives to their collaborative interactions. </div><div><br></div><div>In this dissertation, a phenomenographic study was conducted to investigate the following research question: how do educational developers experience disciplinary perspectives in the work of educational development? Phenomenography is a qualitative research approach that focuses on the variation in how a phenomenon is experienced and conceptualized. I adopted a situative theoretical perspective to see disciplinary perspectives in relation to the contexts, social interactions, and activities through which interdisciplinary work is performed. I conducted semi-structured interviews with eighteen educational developers from Centers for Teaching and Learning across the United States and Canada. Participants were recruited from various disciplinary backgrounds and levels of experience. In the interview, participants shared general descriptions about their work, and specific descriptions of an experience where they worked with others who contributed different disciplinary perspectives. Additionally, a scenario-based elicitation exercise was used to frame participants’ description of how diverse disciplinary perspectives appear in their work. The analysis followed an iterative and generative process to discern features and qualities of disciplinary perspectives. </div><div><br></div><div>The findings of this study are presented as a phenomenographic outcome space consisting of five categories of description as distinct ways that disciplinary perspectives are experienced by educational developers. Additionally, the findings illustrate how disciplinary perspectives become externalized as an object that is brought forward and shaped in collaborative interactions. This research contributes to further understanding interdisciplinary collaboration in two ways. First, for interdisciplinary practice, the findings provide an integrated view of the variation in ways of experiencing disciplinary perspectives such that educational developers may attune and attend to different collaborative interactions. Second, with the situative perspective, I provide insight into the situated knowledge that constitutes how disciplinary perspectives become meaningful based on educational developers’ position in relation to different disciplinary spaces. My findings highlight the situative relationships between the individual educational developer, their practice with disciplinary perspectives, and their work tasks in educational development. As educational developers continue to develop their practice to advance teaching and learning in higher education, this research contributes to the professional knowledge of educational developers in support of interdisciplinary collaboration. </div><div><br></div>