<p>During the last four decades, acidifications has been seen as a great environmental hazard. To combat the effects of the acidification, the Swedish government is funding liming of affected areas. This practice has been questioned in northern Sweden, since there is no general agreement about the origin of the acidity there. This thesis aims to explain the administrative handling of the scientific disputes, and thereby the relation between the responsible authority, the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) and the research exrecised on the matter. Research findings are therefore compared with the content of interviews, performed by civil servants at SEPA. It is concluded that the liming in northern Sweden is a very complicated issue, involving many groups and individuals - so much so that it might not just be an issue of acidification science.</p>

<p>Denna uppsats handlar om vad som händer med fosforkoncentrationen i djupvatt- net vid två olika stationer i Östersjön när syrgaskoncentrationen förändras. Mitt syfte var dels att se om fosforhalten ökat och om detta tycks ha samband med minskade syrgashalter. För att få svar på dessa frågor använde jag mig av data från SMHI: s databas SHARK. De två stationer som jag analyserat data ifrån är BY 15, Gotlandsdjupet, och BY 31, Landsortsdjupet. Dessa båda stationer ligger i Egentliga Östersjön och har ett vattendjup på 225 m respektive 440 m. De variab-ler som jag använde mig av var syrgashalt och fosfathalt. Tidsperioden var 1992 – 2002. Resultatet visade att fosfathalten ökat under perioden samtidigt som syrgas-halten minskat vid båda stationerna. Det fanns också ett statistiskt signifikant samband mellan minskade syrgashalter och ökade fosfathalter. Fosfors läckage från sedimenten kan varaen intern källa vid syrebrist i djupvattnet. Detta innebär att fosfathalten stiger i djupvattnet när syrehalten minskar. Av detta drar jag slut-satsen att det är viktigt att ta i beaktande denna interna källa av fosfor när man diskuterar Östersjöns övergödningsproblematik.</p>

<p>Semantiska teorier inom traditionell lingvistik har i huvudsak fokuserat på relationen mellan ord och de egenskaper eller objekt som ordet står för. Dessa teorier har sällan varit empiriskt grundade utan resultatet av enskilda teoretikers tankemödor som exemplifierats med ett fåtal ord. För användning inom översättning eller maskinöversättning kan ett ords betydelse istället definieras utifrån dess relation till andra språk. Översättning av text lämnar dessutom analyserbart material efter sig i form av originaltext och översättning som öppnar möjlighet för empiriskt grundade semantiska relationer. En metod för att försöka hitta enspråkiga semantiska relationer utifrån tvåspråkiga översättningsdata är semantisk spegling. Genom att utnyttja att ord är tvetydiga på olika sätt i källspråk och målspråk kan semantiska relationer mellan ord i källspråket hittas utifrån relationen till målspråket. I denna uppsats har semantisk spegling implementerats och applicerats på tvåspråkiga (svenska ochengelska) ordboksdata. Eftersom de enspråkiga relationerna i semantisk spegling tas fram utifrån ett annat språk har detta utnyttjats i arbetet för att även ta fram tvåspråkiga semantiska relationer. Resultatet har jämförts med befintliga synonymlexikon, utvärderats kvalitativt samt jämförts med ursprungsdata. Resultaten är av varierande kvalitet men visar ändå på potential hos metoden och möjlighet att använda resultatet som lexikal resurs inom till exempel lexikografi</p>

<p>Förr eller senare minskar tillgången på råolja och därmed bensin och diesel i världen. Då måste vi människor finna andra drivmedel för att klara våra transportbehov och andra behov som är beroende av drivmedel. Förutom detta finns det behov av åtgärder som minskar emissioner av CO2 till atmosfären. Etanol som drivmedel är relativt nytt, och marknaden är potentiellt mycket stor. Agroetanol AB är en etanolfabrik i Norrköping som använder spannmål som råmaterial. Fabriken etablerades i Norrköping den 1 oktober 2000 och är planerad för en årsproduktion av 50 000 m3 etanol. Syftet med uppsatsen är att undersöka om energiåtgången i transportledet är en kritisk faktor vid lokalisering av etanolfabriker med utgångspunkt i Agroetanol AB Norrköping. </p><p>Undersökningen sker med hjälp av en livscykelinventering av Lena Gartmeister, för etanol som produceras i Agroetanolfabriken AB i Norrköping. Jag har räknat summan av energiförbrukningen i hela framställnings processen av 1 liter etanol. Sedan jämförde jag den med den energi som kan utvinnas av etanolen. Detta redovisas i en modell. Genom att beräkna energiåtgången för transportledet till fabriken har jag diskuterat om detta är en kritisk faktor vid lokalisering av etanolfabriker. Resultatet av studien visar att den energin som förbrukas för att hämta spannmålen till fabriken var liten jämfört med andra energifaktorer så längevetet hämtas från närområdet. Ökar transportavståndet så ökar naturligtvis också energiåtgången. Redan vid ett avstånd motsvarande transport från norra Skåne till Norrköping är energiåtgången för transporten lika stor som för odlingen eller tillverkningsprocessen i fabriken.</p>

<p>Multinationella företag har i och med den ökade globaliseringen fått större möjligheter att investera och etablera verksamhet i länder i tredje världen. Företagen i dagens samhälle har en stor betydelse, och de förväntas ta ansvar för sin verksamhet, även då det gäller miljömässiga och sociala förhållanden. Studien syftar till att undersöka hur möjligheterna ser ut för multinationella företag att anta initiativ för miljömässiga och sociala dimensioner av sin verksamhet, ett sk CSR-arbete. Intervjuer med tre stora svenska företag, IKEA, SKF och H&M, har genomförts och ett antal dokument från företagen har också analyserats. Bland det som tycks vara av vikt för att kunna ha en hög ambition med ett CSR-arbete kan vi bl a notera att valet av konkreta verktyg för ansvarstagandet bör anpassas efter företagets kundbild och produktionsförhållanden. En annan viktig observation är att det i de företag som studerats finns grundläggande värderingar där CSR-initiativen lätt kan tolkas in. Detta antas således vara en viktig förutsättning för att en hög ambition i arbetet med att föra in ett miljömässigt och socialt tänkande i verksamheten ska vara möjlig. En god dialog med sina kunder tycks också vara något som alla de tre studerade företagen strävar efter, och ansträngningar för att både samla in och kommunicera ut information görs. Vidare verkar CSR- området präglas av en princip om ständiga förbättringar. Att utveckla och förbättra sitt ansvarstagande är något som företagen bedriver ett arbete med, och att hela tiden hitta nya vägar för det ansvar man som företag tar är enligt studiens slutsatser viktigt att sträva mot.</p>

<p>Dagens svenska samhälle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mångkulturella verklighet påverkar allt mer samhällets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen Kriminalvården. Denna studie har gjorts på en av Kriminalvårdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma åt hur personalen talar om och agerar utifrån den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige är en realitet. Hur handskas och ser personalen på de ökade krav på mångfald och "kulturell kompetens" som numera ställs inom Kriminalvården, likt de flesta andra av samhällets arenor idag. Genom att studera de diskurser som påverkar och reglerar deras sätt att tala om arbetet på anstalten såväl som dess praktiker söker uppsatsen ge ökad kunskap om mångfaldsproblemet inom kriminalvården och framförallt ge en bild av hur detta kan komma till uttryck på en av dess anstalter.</p>

<p>När rumsligt omvälvande projekt skall genomföras är det ofta konsekvenserna för naturmiljö, kulturmiljö, estetiska miljöaspekter som ger upphov till diskussioner. Uppförandet av telemaster till mobiltelefonsystemet 3G är ett infrastrukturprojekt som kommer att vara visuellt påtagliga på många platser i landskapet. I Sverige uppförs två stycken parallella mastsystem och detta har givit upphov till diskussioner kring projektets påverkan på vår omgivning. Uppsatsen studerar hur miljöpåverkan från ett stort infrastrukturprojekt, uppförandet av telemaster för 3G-systemet, behandlats av länsstyrelsen i samrådsärenden enligt 12 kapitlet 6§ miljöbalken, samt diskuterar kring hur handläggare på länsstyrelsen hanterar och upplever dessa ärenden. </p><p>Studien visar att handläggare på de undersökta länsstyrelserna har begränsat mandat att minska antalet master genom samlokalisering. Önskemålen om att teleoperatörerna ska dela på själva masten är svåra att genomföra eftersom operatörerna inte har samverkansavtal. Laglig rätt att förplikta samlokalisering fanns inte under den studerade perioden. Det är vanskligt att säga om den sammantagna inverkan som masterna sägs ha kunnat begränsas på denna nivå. Det som identifierats som ett problem av aktörer som Boverket och PTS, d.v.s. antalet master, fastlades redan i ett tidigare skede. </p><p>Samråden är inriktade på att undvika ur naturmiljösynpunkt olämpliga mastplaceringar. Dock utgör den fastslagna utbyggnaden av nätet och kravet på geografisk täckning att det kan uttryckas som att det för länsstyrelsen är inte en fråga om i fall masterna ska uppföras, utan om var. Lokaliseringen av masterna blir ett samspel mellan var operatörerna föredrar att placera master samt var det är lämpligt ut naturmiljösynpunkt. Den på nationell nivå fastlagda geografiska täckningskravet gör att bedömningen av masters påverkan på vissa landskap, där intrycket i landskapsbilden blir stort, upplevs svår av de intervjuade handläggarna. Bedömning av masters påverkan på just landskapsbilden kan upplevas som subjektiv. </p><p>Det stora antalet anmälningar om samråd har resulterat i få förelägganden och förbud. MKB har endast använts i ett litet antal fall. Samråden synes mycket inriktade på att hitta alternativa lösningar innan förbud utfärdas. Landskapsbilden är den enskilda motivering till förbud som förekommer flest gånger.</p>

<p>År 1998 gav regeringen 24 myndigheter ett särskilt sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling, vilket innebär att myndigheterna ska verka för att arbetet mot ekologisk hållbarhet förs framåt inom hela myndighetens sektor. Syftet med studien är att utreda vad det finns för svårigheter och möjligheter när det särskilda sektorsansvaret ska omsättas i praktiken. För att undersöka denna fråga utförs en fallstudie som berör flygsektorn, det vill säga hur ansvaret yttrar sig på Luftfartsverket (LFV). Jag berör även kopplingen till exempelvis miljömålsarbetet. Kvalitativa intervjuer har kompletterats med litteraturstudier av interna dokument från LFV. </p><p>Alla intervjupersonerna tycker att LFV har ett sektorsperspektivpå sitt miljöarbete idag. Det skiljer mycket i hur positivt inställda personerna på LFV är till sektorsansvaret (som i denna studie används för att benämna det särskilda sektorsansvaret för ekologiskt hållbar utveckling), vissa upplever det som motiverande, andra som ett direktiv. I interna dokument från LFV framgår det att ansvaret inte behövs. Intervjupersonerna är oeniga om huruvida sektorsansvaret har inneburit en förändring av LFVs miljöarbete, vissa ser det som ett argument och en betoning, andra som helt onödigt. Sektorsansvaret är förknippat med en mängd svårigheter, bland annat genom de målkonflikter det är förknippat med. Konflikter uppstår mellan miljöarbetet och myndighetens kärnverksamhet, mellan de tre aspekterna av hållbarhet, samt mellan sektorsansvaret och flygplatsernas prövningsplikt. Några anledningar till att sektorsansvaret inte har fått så stort utrymme på LFV är att det har integrerats med det övriga miljöarbetet, samt att sektorsansvaret inte har fått genomslag i hela organisationen. </p><p>De många hinder som uppstår gör att jag anser att ansvaret behöver förändras, för att arbetet inte ska upplevas som mer omständligt och betungande än det gör nytta, samt för att minimera de målkonflikter som uppstår. Sektorsansvaret har dock inneburit stora förändringar för många myndigheter. Anledningen till att sektorsansvaret har betytt olika saker och fått mer eller mindre konsekvenser på olika myndigheter är beroende av hur mycket myndigheten har arbetat med miljöfrågor tidigare, samt vilka andra mål eller styrningar som verket har att förhålla sig till. Vid en omformulering av ansvaret finns en mängd faktorer att ta hänsyn till, något som denna studie kartlägger. Formerna för sektorsansvaret behöver ses över, både på myndighetsnivå och centralt, exempelvis om möjlighet finns att integrera målen innan de når myndigheterna.</p>

<p>This master essay is about teenagers, alcohol and the preventing measures taken by the Swedish government. Consequences of the rising consumption of alcohol among adolescents and how to prevent dangerous alcohol consumption in the future is one of the most prioritized issues in the Swedish society today. Today there is no prevention that clearly shows any effect on teenager’s alcohol consumption and the education about the dangerous effect of alcohol is clearly not the same in schools around Sweden. To gain knowledge about how teenagers view their own consumption of alcohol we have used the Grounded Theory. This means that you collect all data from field studies. We have used questionnaire and group interviews with teenagers to collect data but we have also studied other researches about this topic. All information that we have gained from field studies generated more and more questions and theories that we try to enlighten in our research finding and then discuss in our analysis. To consume alcohol is dependent of culture; adolescents imitate adults when it comes to behavior, customs and the pattern of alcohol consumption. We can conclude that alcohol prevention needs to change focus since it is not working. Instead of only targeting teenagers the prevention program should also include adults. If you can influence adults, parents and other groups in society that may influence teenagers to change their attitude and behavior towards alcohol, then we can hope for a change in the attitude among adolescents.</p>

<p>I denna studie har utveckling av sportfisket i Motala ström, den del som rinner genom Norrköpings centralort, studerats. Det finns i dag hinder för fisken som gör att den inte kommer upp till sina forna lek- och uppväxtplatser. Motala ström avvattnar Vättern vid utloppet i Motala och fortsätter sedan österut mot Bråviken. Strömfårans fall genom Norrköping är betydande och i naturligt tillstånd består av den av strömmande vatten. De nedre delarna av Motala ström och anslutande delar av Bråviken lämnar en särskilt gynnsam miljö för laxartade fiskar. </p><p>Fisket i Motala ström har pågått i flera hundra år men i början av 1900-talet försvann den vilda populationen på grund av föroreningar och en hård reglering av strömmen. I dag finns det två kraftverk som har större kapacitet än någon av de tidigare. Kraftverken producerar varje år 122 GWh eller lika mycket ström som går åt för att förse Norrköping med hushållsel. </p><p>När man talar om tvister mellan olika intressen och när denna konflikt handlar om en naturresurs, kommer man lätt in på etiska och moraliska frågor. Det finns en gren av etiken som hanterar miljöetiska frågor. Denna gren har två olika huvudinriktningar kopplade till hur de ser på förhållandet mellan människan och naturen. Det gäller antropocentrism, som hävdar att bara människor har ett inneboende värde. Medan icke- antropocentrister anser att det finns varelser förutom människan som har ett instrumentellt värde. </p><p>I fallet med Motala ström och dess flöde genom Norrköping är det framförallt tre olika intressen som agerar mot varandra. Jag har koncentrerat mig på att göra intervjuer med representanter från dessa intressegrupper och försöka få en uppfattning om hur de ser på saken. Intervjuerna har varit öppna och de inledande frågor har varit samma för alla informanterna. </p><p>Jag har även tagit del av de vattenhushållningsbestämmelser som gäller för Motala ström och den del som rinner genom Norrköping samt andra dokument för att få en uppfattning om de tvister som finns kring Motala ströms passage genom Norrköping. </p><p>Resultaten från studien visar att vattenkraften i Motala ström kommer att brukas som elproducent under lång tid. Det skulle kosta för mycket pengar att ändra vattenflöden så att en självreproduktion av fisk kan ske, och det har varken kommunen eller kraftbolaget råd med. Det ökade vattenflödena som en planerad självreproduktion skulle innebära, kan även påverka kulturmiljön och de estetiska värdena på ett oönskat sätt. </p><p>I denna studie har jag kommit fram till att det inte går att både ha en vacker och en levande stad. I alla fall inte om man ska följa de lagar som är uppsatta. Det finns vattenflödesbestämmelser och det finns miniminivåer för vattnet. Dessa är reglerade av lagar och de är svåra att ändra på.</p>