<p>Det här en uppsats som syftar till att närma sig frågor om förmedling av vetenskaplig kunskap, genom att ur ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka två kunskapsproducenters sätt att reagera på vetenskapsförmedling. Uppsatsen vill säga något om hur dessa förmedlingar bemöts och bedöms av de som tillhör traditioner inom vilka kunskapen producerats. Detta görs genom att två diskursordningar konstrueras och appliceras på två exempel. Exemplen utgörs av debatten mellan historikern Peter Englund och författaren Herman Lindqvist angående Lindqvists bokserie Historien om Sverige, samt den amerikanske fysikern Lawrence M. Krauss syn på Star Trek i boken Fysiken i Star Trek. De två diskursordningarna är den vetenskapliga och den publikt förmedlande. I konstruktionen av dessa identifieras ett antal nodalpunkter, dvs. särskilt priviligerade tecken, som sedan fungerar som parametrar i analysen av själva textmaterialet. Genom att analysera de två exemplen var för sig och därefter ställa samman och jämföra dem med varandra identifierar jag tre faktorer som verkar vara avgörande för hur inomvetenskapliga aktörer reagerar på publika förmedlingar. De tre faktorer som identifieras är: Vetenskapligt anspråk, som handlar om att inomvetenskapliga aktörer väljer att närma sig och bedöma publika förmedlingar utifrån sitt eget anspråk på en mer giltig kunskapsproduktion. Fiktion eller inte handlar om de publika förmedlingarnas anspråk. En publikt förmedlande produkt med ett fiktivt anspråk tillåts i större utsträckning omtolka den vetenskapliga kunskapen men det mest intressant är att det även med ett uttalat fiktivt anspråk inte går att omtolka vetenskapen hur mycket som helst. Den tredje och sista faktorn är förförståelsen där jag ser att de inomvetenskapliga aktörer som förekommer i undersökningen har ett annat sätt att närma sig frågan om publikens förförståelse än de publika förmedlarna har. Inomvetenskapliga aktörer verkar vara mer intresserade av att lösa förförståelse problemet genom att informera bort det, medan de publika förmedlarna väljer att kringgå problemet.</p>

<p>Prediktion av förändringar i omgivningen är nödvändigt för att vi ska kunna planera våra handlingar. Hur spädbarns gripförmåga utvecklas har länge studerats men hur spädbarn predicerar, anpassar handen och griper efter roterande objekt har inte undersökts tidigare. Tio stycken tio månader gamla spädbarn och nio stycken sex månader gamla spädbarn studerades när de grep efter en roterande stav i två olika hastigheter och riktningar samt i horisontalt och vertikalt läge. Griprörelsen registrerades med hjälp av ett ProReflex system (Qualisys). Om vinkelskillnaden mellan handen och staven i gripögonblicket var mindre än 45° ansågs rörelsen vara prediktiv. Båda åldersgrupperna visade en prediktiv förmåga då vinkelskillnaden låg på ungefär 20° hos båda grupperna. De tio månader gamla spädbarnen hade något bättre handanpassning i den högre hastigheten och valde även att rotera handen i stavens rörelseriktning medan det hos de sex månader gamla spädbarnen inte fanns någon skillnad mellan att rotera handen med eller mot rörelseriktningen.</p>

<p>Denna uppsats har som syfte att utreda hur användandet av talgränssnitt i personbilar påverkar köruppgiften. En empirisk studie i verklig miljö har utförts. Tidigare studier, i simulatormiljö, har visat attmed hjälp av röststyrning av bilens funktioner, såsom radio, kan föraren hålla båda händerna på ratten samt ha blicken riktad framåt mer än då funktionerna styrs manuellt med knappar och reglage. Detta leder till en säkrare bilkörning. Tal kräver en annan typ av mental resurs än vad både syn och manuella rörelser gör. Röststyrning minskar konkurrensen mellan köruppgiften och den sekundära uppgiften om de mentala resurser människan har att tillgå. Den mentala arbetsbelastningen sjunker och på så sätt förbättras utförandet av köruppgiften. I denna studie mättes arbetsbelastning på olika sätt. Dels användes objektiva mått som bland annat mätte förarens perifera seende. Även subjektiva skattningar i form av enkäter nyttjades. Försökspersonerna fick i studien köra en rundsträcka tre gånger. Första varvet var ett varv utan uppgifter för att få reda på förarens normala körförmåga. Under andra och tredje varvet gjordes antingen manuella eller röststyrda uppgifter i ett navigeringssystem. Resultaten visade att manuell styrning var signifikant mer krävande än både röststyrning och då inga uppgifter utfördes. Talgränssnitt påverkar således köruppgiften mindre än vad manuellt gränssnitt gör. Resultaten visade också att röststyrning var lika krävande som att inte utföra några uppgifter alls. Detta resultat var oväntat då röststyrning trots allt kräver att användaren minns sina kommandon, aktiverar taligenkänningsenheten samt uttalar sitt kommando.</p>

<p>Upphandlingsförfarandet är inte någon enkel sak, en upphandling måste följa både svensk lagstiftning och EG-rätten, vilket gör det hela till en relativt invecklad process. De grundläggande principer som utgör lagstiftningen bygger på en vilja att all upphandling ska ske på marknadens villkor och att det är på så sätt de mest optimala förutsättningarna ges. På senare år när principen om en hållbar utveckling fått en allt högre prioritet inom Sverige och Europa har det blivit aktuellt att ställa miljökrav i samband med offentliga upphandlingar, något som inte är helt okomplicerat. Hos flera aktörer i samhället går meningarna isär om vilka miljökrav som faktiskt kan ställas vid offentlig upphandling, utan att bryta mot lagstiftningen. Det finns många faktorer som kan vara en bidragande faktor till att miljökrav inte ställs vid upphandlingar, till exempel ekonomi, tid, ledning och organisation för att nämna några. Denna studie fokuserar däremot i huvudsak på lagstiftningen och vilka problem den ger upphov till. Det är svårt att säga exakt vilka miljökrav som kan ställas, mycket beroende på att praxis för hur stränga miljökrav som kan ställas är mycket begränsad. Studien avser även belysa hur just upphandlarna upplever sin situation och de möjligheter och eventuella hinder de stöter på. För att bemöta dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med tre stycken upphandlare på Norrköpings kommuns upphandlingsenhet. Intervjuerna visar att bilden av vilka svårigheter som finns med att bedriva miljöanpassad upphandling inte är helt entydig. Samtliga upphandlare ställer på ett eller annat sätt miljökrav vid upphandling, men de upplever trots detta att det finns vissa svårigheter med att bedriva en miljöanpassad offentlig upphandling. Upphandlarna efterlyser en helhetssyn för att enklare kunna bedriva miljöanpassad upphandling. Något som också anses vara av stor vikt är prejudikat inom området, dessa kan vara en stor hjälp när det gäller att veta vilka krav som går att ställa eftersom de lagar som finns i viss utsträckning utgör en gråzon.</p>

<p>I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hållbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hållbarhetsdebatten kommit att framhävas som centrala för omvandlingen av begreppet hållbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att nå fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förväntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nätverksarbete för hållbar utveckling på lokal nivå. Det interorganisatoriska nätverket – här exemplifierat med Alingsås miljönätverk – ses som ett potentiellt sätt att möjliggöra lokalt hållbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer. </p><p>Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med representanter från 13 deltagande företag och organisationer i Alingsås miljönätverk. En kortare telefonintervju har även genomförts med kommunens miljöchef, som är en av miljönätverkets samordnande aktörer. Resultatet indikerar att ett engagemang i denna typ av interorganisatoriskt hållbarhetsarbete främst grundar sig i företags och organisationers motiv att öka sin och i vissa fall även andras miljökompetens genom möten med andra aktörer. Hållbarhetsfrågans komplexitet verkar kunna framstå tydligare för aktörer när de deltar i ett interorganisatoriskt nätverk och med detta också betydelsen av interaktion med andra aktörer. Att nätverksdeltagarnas olikhet och varierande inställning balanseras av en gemensam grund för erfarenhetsutbyte och dialog, och att en tvåvägskommunikation sker mellan sändare och mottagare under nätverkets föreläsningar, verkar vara kritiska punkter för interorganisatoriskt lärande. Som ytterligare en kritisk punkt framstår att den kunskap som aktörerna kan få i nätverket tydligt kan kopplas till deras egen verksamhet. </p><p>Det kan finnas ett behov av dialog i interorganisatoriska miljönätverk kring vad det som behandlas i nätverket kan leda till i form av praktiska resultat och hur detta kan genomföras. Vidare kan det i det specifika fallet Alingsås miljönätverk som ett interorganisatoriskt hållbarhetsarbete behövas ökad dialog för en gemensam vision kring hur ett hållbart företag kan skapas. </p><p>Genom studiens resultat antyds att ett interorganisatoriskt nätverksarbete i sig själv kan skapa ringar på vattnet, genom att dess deltagare blir angelägna om att intresset för att interagera kring hållbarhetsfrågor skapas hos fler aktörer. Avslutningsvis verkar miljöskyddsmyndigheten kunna ha en viktig men krävande ny roll att spela när det gäller att engagera och samordna företag och organisationer i interorganisatoriskt hållbarhetsarbete på lokal nivå.</p>

<p>This study investigates a new interaction technique for collaboration on handheld computers called Pick-and-Drop. The technique is an extension of the popular Drag-and-Drop method used in many graphical interfaces today, but with Pick-and-Drop on-screen objects can be picked from one screen with a pen and dropped onto another. </p><p>The aim of the study is to answer whether Pick-and-Drop promote collaboration among children by letting them focus more on other users and the task at hand than on the computer interaction. The study also investigates in what way collaborative situations can benefit from Pick-and-Drop. </p><p>A prototype Pick-and-Drop system was implemented on four customized handheld computers equipped with wireless network communication. The prototype allowed spontaneous collaboration using ad-hoc networks and peer-to-peer communication. Radio Frequency Identification (RFID) tags were used to identify the pens when picking and dropping objects from the screen. </p><p>Ten children aged 6-7 years old participated in the study at an after- school recreational centre. They tried Pick-and-Drop by playing a collaborative game of buying and selling apples using golden coins represented as icons on the screen. The test was video filmed for later analysis. </p><p>The study showed that Pick-and-Drop offers effective collaborative interaction based on a mix of turn taking and concurrent interaction. Users do not have to switch focus when using an application or sharing data as the interaction style stays the same. There was an interesting difference in control over the interaction when users shared objects by “giving” or by “taking”. Users stayed in better control when they shared objects through giving.</p>

<p>In inhalation anesthesia life-support systems are used to provide gases to the patient and to monitor important parameters. These systems are used in dynamic and stressful situations where the information-load on the operators often is significant. This thesis presents a design concept of an anesthetic system. The design goal has been to keep the information-load on the operator low with the objective to minimize confusion and error.</p><p>A number of contextual inquiries were made in the operating room during surgery at four hospitals in Sweden. The goal was to understand the actual use-situations when anesthetic systems are employed. In addition to these inquiries a number of interviews with clinicians were made. The result from the contextual inquiries and the interviews was a set of qualities-in-use; characterizations of the preferred use-qualities of the system. Based on these qualities-in-use the actual design concept was developed. The design concept is described in terms of sketches, scenarios and the qualities-in-use on which it was based. The thesis also includes a discussion on the advantages and disadvantages of the design concept.</p>

<p>Detta experiment hade två syften, dels att undersöka skillnader i situationsmedvetenhet och prestation mellan officerare och studenter i en simulerad värld, dels undersöka hur två olika sätt att mäta situationsmedvetenheten samvarierar. Simulatorn som användes var det kommersiella spele t"Delta Force 2" där ett eget scenario byggdes. För att mäta situationsmedvetenheten användes två metoder, SAGAT-metoden och Cooper-Harper- metoden. SAGAT-metoden innebär att man bryter simuleringen och försökspersonen får svara på frågor som rör var de är, vad som händer och vad som kommer att hända. Denna metod mäter situationsmedvetenheten objektivt till skillnad från Cooper-Harper som mäter situationsmedvetenheten subjektivt, försökspersonen får efter experimentets slut skatta sin egen uppfattade situationsmedvetenhet. </p><p>De resultat som experimentet gav var att det existerade en signifikant skillnad i prestation mellan officerare och studenter, i avseende på deras sätt att röra sig i terrängen och undvika upptäckt, men inga övriga signifikanta skillnader kan visas upp. </p><p>Resultatet från undersökningen visar också på att SAGAT-metoden inte är lämpad för denna typ av markstridsuppgifter.</p>

<p>Kvicksilver är ett av de farligaste miljögifter vi känner till. Regeringen har därför arbetat fram ett förslag till förbud mot kvicksilver som kemikaliereagens från år 2004. Detta förbud innebär att många laboratorier måste byta analysmetoder. Vid analys av COD_Cr används kvicksilversulfat för att minska interferens från klorid. Bravikens pappersbruk använder en COD_Cr-metod som innehåller kvicksilver. Syftet med denna undersökning har varit att ta fram en lämplig metod för att mäta syreförbrukning som ej innehåller kvicksilver vid analysen. </p><p>Två olika COD_Cr-analyser har utförts, en med kvicksilver och en utan. Dessa har sedan jämförts med statistiska tester. Resultatet visar att det är en skillnad mellan metoderna. Metoden utan kvicksilver visar signifikant högre värden än metoden med kvicksilver. En linjär regression visade att det fanns ett signifikant samband mellan metodernas resultat. Från den linjära regressionsanalysen har en ekvation mellan metoderna beräknats. Eftersom denna ekvation är beroende av vattnets kemiska sammansättning kan den dock inte appliceras på alla typer av vatten.</p>

<p>Uppsatsen ämnar svara på en övergripande frågeställning som lyder: På vilket sätt kan genrer fungera som ett stöd vid design av IT-artefakter? Detta är uppdelat i två syften. Det ena är att utreda om ett medvetet arbete med genrer kan stödja designprocessen vid design av IT-artefakter. För att svara på detta görs en genomgång om vad litteraturen säger om genrer och sedan testas detta på ett designfall som genomförs på en handdatorapplikation, närmare bestämt ett mobilt säljstöd. Det andra syftet är att vid förberedande och genomförande av detta designfall samla ihop och sammanställa designråd lämpade för handdatorer. På samma sätt som en författare av en bok kan dra nytta av genren inom vilken denne skriver borde en designer kunna göra detsamma. Flera möjliga fördelar kan ses med ett explicit genretänkande. Man skulle bland annat kunna förhindra övergeneralisering och dra nytta av förväntningar som finns hos konsumenter av den aktuella genren. Ävenkonsumenten skulle kunna dra nytta av en genreindelning om den designade artefakten förmedlade vilken genre den tillhör. Trots att arbetet med genrer benämns som en metod i uppsatsen så är det osäkert om den kan betraktas som en sådan. Man skulle kunna kalla det för ett genreperspektiv på design och kontextuellt utforskande. Även om inte enbart fördelar kan ses med genrer så verkar det som om genretänkandet förser designern med ett bra sätt att snabbt rama in situationen för vilken denne skall designa. Frågorna i genreanalysen som användes täcker upp mycket av bruket utan att fastna i detaljer.</p>