Euripides tragedi Medea författades för närmare 2500 år sen, under den grekiska antiken. Denna epok är en självskriven del i litteraturundervisningen då den ligger till grund för den västerländska litteraturen och den västerländska uppfattningen om litteratur. Enligt Gy11 ska kvinnliga författare vara representerade vid litteraturundervisningen. Då detta krav är svårt att uppfylla presenterar många läromedelsförfattare istället Medea för att ge ett kvinnligt perspektiv på den grekiska antiken. I denna studie framhålls att ett kvinnligt perspektiv inte är tillräckligt för att analysera tragedin. Utifrån en intersektionell analys av genus, social klass och etnicitet analyseras de maktstrukturer som manifesteras i tragedin. Studien visar även tragedins didaktiska potential i klassrummet enligt Alkestrands (2016) definition. Genom att arbeta med tragedin i klassrummet utifrån aspekterna genus, social klass och etnicitet och upptäcka hur dessa makstrukturer påverkar karaktären Medea, kan eleverna komma till insikt gällande vilka makstrukturer som möter dem i det vardagliga livet.

Att arbeta med identitet är en del av läraryrket eftersom skolan ska främja förståelse för samt förmåga till inlevelse i andra människors identitet (Skolverket, 2011b). En del av skolans övergripande mål är även att elever ska respektera andra människors egenvärde och integritet, ta avstånd från förtryck och kränkande behandlingar samt att samspela i möten med andra utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, religion och historia (Skolverket, 2011b). I bildundervisning ingår visuell kultur i det centrala innehållet och inom visuell kultur ingår även det vi har på våra kroppar och hur vi använder olika markörer för att gestalta vår identitet (Sparrman, 2002). Som blivande bildlärare blir det således relevant att undersöka vilka meningar elever tillskriver olika markörer för identitet, hur de går tillväga för att tolka identitetsmarkörer samt hur elevernas uppfattningar om identitet kan förstås utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet är de teoretiska perspektiv som är underlaget för studien och det är ett analytiskt perspektiv som utgår ifrån hur relationer av över- och underordning skapas och upprätthålls (Reyes & Mulinari, 2005). I en intersektionell analys ingår etnicitet, kön, klass, ålder och sexualitet (Reyes & Mulinari). Kahlin (2008) har gjort en liknande studie som beskriver hur ungdomar etablerar identitet genom att positionera sig i förhållande till olika sociala kategorier som genus, religion, nationalitet, etnicitet, sexualitet och klass. Ungdomarna i Khalins (2008) studie tilldelar ungdomar olika sociala grupper olika attribut, som också kan nyanseras och omförhandlas. Ungdomarna gör detta genom att ge exempel på individer i deras verklighet som både bekräftar och utmanar attributen som en grupp tillskrivits samt genom att beskriva likheter och skillnader mellan grupperna utifrån egna erfarenheter av den grupp de anser sig själva tillhöra (Khalin, 2008). För att samla in data till denna studie har jag genomfört ett fokusgruppssamtal med elever på estetiskt program på gymnasiet, där eleverna har samtalat om olika markörer för identitet i fotografin som är gestaltade av mig. Bilderna är menade att trigga elevernas minnen om tankeprocess i liknande situationer, vilket kallas stimulated recall (Lyle, 2003). Det insamlade materialet kodades och grupperades samman till kategorierna markörer för identitet och konstruktion av identitet. Eleverna i min studie tolkade bilderna tillsammans och de drog paralleller utifrån sig själva, människor i deras närhet, kända personer men också stereotyper i filmer för att förklara de olika karaktärernas identitet. Eleverna skådespelade även som andra personer för att tolka bilden utifrån vad de tror deras perspektiv är. Genom samtalet kom de fram till att användandet av smink ofta kan ses ur två perspektiv för biologiska kvinnor, antingen som en form av självuttryck och personlig ritual eller en yttre press att passa in i idealet. De kunde också se att villkoren för användning av smink varierade för män, eftersom de upplevde att en biologisk mans sexuella identitet och könstillhörighet ifrågasätts av andra män om han använder smink, även om de själva verkade tycka att smink för män också kunde vara en ritual och självuttryck. Eleverna såg också att en kvinna som avstår från smink och feminina kläder också ifrågasätts utifrån sin sexuella identitet. En kropps position hade också betydelse enligt eleverna på hur en individs identitet uppfattas och att olika kroppspositioner hör samman med olika klasser och kön. De ser även att kläder har en koppling till makt i kombination med kamerans position antingen som socialekonomisk makt eller som vad de kallar ”gängpower”. Hår är också någonting som eleverna ansåg påverkar vilken stil en person har men också individens sexuella identitet och könstillhörighet. Det gick att se att eleverna är medvetna om hur de olika markörerna påverkar hur människor upplevs av sin omgivning och de använder markörerna själva utifrån den kunskapen. De försökte även att omförhandla olika markörers innebörd för att ge individer nya möjligheter för självuttryck. Genom att analysera materialet utifrån ett intersektionellt perspektiv kan man se att elevernas tolkningar av karaktärerna också är baserade på etnicitet i form av en svensk identitet även om eleverna själv inte nämnde det. Det är viktigt att ta hänsyn till att mitt resultat är bundet till den sociala situation som den uppstod i och materialet går inte nödvändigt viss att generalisera till andra elevgrupper. Eleverna upplever en press från sociala medier och filmstereotyper att använda markörer på ett visst sätt och att pressen kan leda till psykisk ohälsa. Skolan som institution har således ansvar att hjälpa eleverna att ifrågasätta automatiserade representationer av olika kategorier (Reyes & Mulinari, 2005). Vilket även stöds av styrdokumenten som säger att vi ska motverka kränkningar och förtryck genom att arbeta med normer och värderingar utifrån elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter (Skolverket, 2011b). Ett liknande samtal kan således användas för att uppmärksamma negativa stereotyper och eleverna kan tillsammans omförhandla markörernas innebörd.

I denna studie har jag valt att analysera två svenska ungdomsfilmer som behandlar ett ämne som är högst aktuellt i dagens samhälleliga debatt; hur unga kvinnor skuldbeläggs av sin omgivning efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, trakasserier eller våldtäkt. Mitt syfte är att undersöka konstruerandet av könsidentiteter i de två svenska ungdomsfilmerna ”Hip Hip hora” och ”Säg att du älskar mig” som båda använts i utbildningssyfte i svenska skolor. Vidare vill jag undersöka hur konstruktionen av kön samverkar med skapandet av sexualitet, ras/etnicitet och klass i de två filmerna. För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ metod; narrationsanalys. Mitt teoretiska ramverk består av vad medier har för påverkan och betydelse för identitetsskapande, en del queerteori, kritisk rasforskning, samt en intersektionell analys. Resultatet visar att det ligger ojämlika maktrelationer inbäddade i representationen av kön, sexualitet, ras/etnicitet och klass i filmerna. Detta är problematiskt då dessa framställningar är producerade för majoritetsbefolkningen, och dessutom använts i syfte att utbilda. De förväntningar människor från olika grupper i samhället har gentemot andra kan påverkas av dessa representationer. När vissa grupper kopplas samman med vissa problem och brister begränsas uppfattningen både från personer utifrån och inom dessa grupper, och på så sätt bidrar också filmerna till såväl skapandet som upprätthållandet av normerande kategorier.

Min övergripande frågeställning var hur perikopen om Kvinnan med blödningar kan tolkas på ett nyare sätt genom en intersektionell analys med ett exegetiskt, mer traditionellt arbete som bas och hur denna berättelse kan läsas idag. Jag skrev uppsatsen med syftet att se på perikopen från olika vinklar och utvidga förståelsen för den Bibliska texten. Uppsatsen tar upp Kvinnan med blödningar i alla de tre synoptiska evangelierna med tyngdpunkt på Markusevangeliet, då detta har det längsta avsnittet. Som motpol tar uppsatsen upp ramberättelsen om Jairos och hans döende dotter, som kan ses som två variationer på ett tema, helande, återuppväckande, få sitt liv åter, inkludering av utstötta eller sjuka. Perikopen diskuteras inte bara ur mer klassiska exegetiska tolkningar utan även genom en intersektionell lins. Teologerna ser på kvinnan och flickan som en utsatt kategori som inkluderas av Jesus i gemenskapen igen efter helandet och som exempel på hopp om livet efter uppenbarelsen. Perikopen ses som ett exempel på vem Jesus inkluderade i sin omgivning, och hur han helade genom tro, både när han var medveten om sina handlingar och när kvinnan genom sin tro blir helad utan att han först tillfrågats, vilket Kvinnan med blödningar är ett enda exempel på. Man kan även se berättelsen som ett led i Jesus undervisning, en undervisning i tro och om att med tro är allt möjligt. Forskningen kring denna uppsats har väckt mina tankar om hur nyare metoder kan förenas med traditionella exegetiska metoder, och som ytterligare ämne Jesus relation till kvinnorna runt omkring38honom, och framför allt till de kvinnor han helade. Detta tema kan utvidgas genom att till exempel ta med tidens politik, situationer för kvinnor i andra samhällen runt omkring och om det fanns stora skillnader och även hur situationen ser ut idag.

Den här studien omfattar alla läromedel som är utgivna efter 2018 i läs- och skrivinlärning för årskurs 1 i svenska. Syftet har varit att analysera läromedlen utifrån förekomst av genus, etniciteter samt religion. Resultatet visar att nationella minoriteter inte finns representerade i de analyserade läromedlen. Resultatet visar också att olika etniciteter inte framkommer i läromedlen, även om det förkommer människor med olika hudfärger. Etnicitet kan dock inte baseras på hudfärg. Resultatet visar också att religion och religiösa symboler inte förekommer i de analyserade läromedlen, annat än som ett fåtal symboler för julfirande samt bilder av kvinnor med hijab. Angående genus visar resultatet på att fördelningen mellan kvinnligt kodade karaktärer och manligt kodade karaktärer skiljer på sig i antal och framställning. Antalet manligt kodade karaktärer syns mest på bild, men omnämns inte i lika stor omfattning i text. Antalet kvinnligt kodade karaktärer omnämns i text och bild oftare än manligt kodade karaktärer. Antalet kvinnligt kodade karaktärer är 158 fler än manligt kodade karaktärer totalt. Utav dessa är dock flera kvinnligt kodade karaktärer djur: kor och hönor etc. De didaktiska implikationerna av resultat från denna studie visar på att man som undervisande lärare inte kan förlita sig på att läromedel i svenska i läs- och skrivinlärning för årskurs 1 följer likabehandlingskravet i Lgr 11. Samt att det budskap som elever möts av är homogent, vitt och icke-religiöst. Dessa implikationer är inte generaliserbara utanför studiens ramar, men det kan ändå anses intressant för undervisning i svenskämnet i läs- och skrivinlärning för årskurs 1.

This essay aims to examine and work as an example for how one can discuss power and intersectionality in the classroom based on Astrid Lindgren’s book Pippi Longstocking. It also aims to examine if teachers could use the book as a starting point for working with other important questions about life and identity in the classroom. Analyses have been performed with an intersectional starting point. Matrixes, based on a system of points and categories of importance for power relations, have been made and used as a method for the analyses. The categories sexuality and ethnicity are often considered important for intersectional analyses, but because the book never really brings up any aspect of them, they were excluded from the analyses in the essay. Instead, many other important categories are discussed. The matrixes show that Pippi, from an intersectional point of view, should be subordinate in many situations. However, further analyses show that she, to the contrary, tends to always make herself more powerful than others. Her powerfulness would not be possible without her so called super powers, but her self confidence and attitude are also of great importance, since they allow her to take power. The essay shows that the complex book could work very well to help touch upon the equally complex subject of power and intersectionality, as well as upon other questions about life and identity, in the classroom.

No description available.

In the novel, Kärlek i Europa, the main character Birgitta travels to Europe searching for a new approach to life: to her gender, her sexuality and her social class. The places she visits represent two different discourses: the Stockholmean discourse where life is strictly adjusted to gender and class and the European discourse where the frame of life is more open concerning gender, sexuality and social class. The purpose of this essay is to examine what kinds of scope for action the two discourses enables Birgitta in terms of gender, sexuality and social class. By employing a discourse theoretical method combined with intersectional theory focusing on the power axis of gender, sexuality and social class, I hope to reach my goal of investigating what the discourses enables Birgitta. My results show that, in some respects, the ideals for a woman within the European discourse are less strict than the ones within the Stockholmean discourses. My results also show that while Birgitta leaves the Stockholmean discourse regarding her gender and sexuality, she never fully leaves in terms of her social class. Her habitus is so fully developed that it enables her to float between the classes while travelling Europe.