För att skapa ett hållbart transportsystem och uppnå en förändrad färdmedelsfördelning finns det nationella målsättningar om att öka andelen persontransporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik till minst 25 procent 2025. En satsning på dessa färdmedel går också i linje med Sveriges miljömål och etappmålet om att minska transportsektorns klimatutsläpp med 70 procent till 2030 jämfört med utsläppsnivån 2010. Många kommuner har därför som mål att öka resorna med de hållbara transportslagen. För att möjliggöra detta är en ökad planering och utbyggnad av infrastrukturen för dessa färdmedel viktig och i flera kommuner görs det idag gatuombyggnader för att skapa mer utrymme till de hållbara transportslagen. När åtgärder för att förbättra infrastrukturen ska genomföras ställs olika intressen och funktioner mot varandra och prioriteringar måste göras. Detta leder till intressekonflikter mellan de olika trafikslagen, men också mellan de olika trafikslagen och andra intressen. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det finns för intressekonflikter mellan cykeltrafiken och andra intressen i gaturummet, vad som händer om utrymmesbehovet för cykeltrafiken hamnar i konflikt med andra behov och intressen och hur detta hanteras av ett antal kommuner. Detta har undersökts genom en metodkombination bestående av en enkätundersökning och intervjuer. Både respondenterna och intervjudeltagarna arbetar vid kommuner som är med i föreningen Svenska Cykelstäder, en förening som arbetar för ökad, bättre och säkrare cykling. Intervjuerna utgör grunden i studien medan enkätundersökningen har varit ett sätt att skapa förståelse för om, och i så fall på vilket sätt olika kommuner upplever att det finns intressekonflikter mellan cykeltrafiken och andra behov och intresse och hur dessa vanligtvis hanteras.  Resultatet från enkätundersökningen visar att alla respondenter upplever att det finns intressekonflikter mellan cykeltrafiken och andra intressen. Studien visar att det finns intressekonflikter mellan cykeltrafik och biltrafik, kollektivtrafik samt gångtrafik. Det finns också intressekonflikter mellan cykeltrafik och andra intressen såsom stadsliv, grönytor, yta för dagvattenhantering och exploatering. Studien visar också att trots nationella målsättningar som handlar om att prioritera de hållbara transportslagen så är steget från strategi eller ambition till genomförande inte självklart. Bilnormen är fortfarande stark, vilket medför att det är svårt att genomföra åtgärder som förbättrar för cykeltrafiken som sker på bekostnad av biltrafiken. Studien visar att cykeltrafiken har svårt att hävda sig gentemot biltrafik och kollektivtrafik, vilket resulterar i att cykeltrafiken nedprioriteras i gaturummet där det redan är trångt. Detta förklaras med hjälp av teorierna stigberoende och urban space wars. Studien visar också att det underlag som de tillfrågade kommunerna har för att hantera intressekonflikter är vanligtvis kommunernas riktlinjer för hur cykeltrafikens infrastruktur ska utformas. Där anges vilka standarder och bredder som cykelvägnätet ska ha, vilket innebär att det underlag som finns för att hantera intressekonflikter är begränsat. / To enable a sustainable transport system and achieve a changed distribution of means of transport, there are national objectives to increase the proportion of passenger transport by foot, bicycle and public transport to at least 25 percent by 2025. An investment in these means of transport is also in line with Sweden's environmental goals and the milestone goal of reducing the transport sector's climate emissions by 70 percent by 2030 compared to the emission level in 2010. Many municipalities therefore aim to increase journeys with sustainable modes of transport. In order to make this possible, increased planning and expansion of the infrastructure for these means of transport is important, and in several municipalities’ street reconstruction is currently being done to create more space for the sustainable modes of transport. When measures to improve the infrastructure are being implemented, different interests and needs are placed against each other, and priorities must be defined. This results in a conflict of interest between the different means of transport, but also between the different means of transport and other interests. The purpose of the essay is to investigate what conflicts of interest exist between bicycle traffic and other interests in the street space, what happens if the need for space for bicycle traffic ends up in conflict with other needs and interests, and how this is handled by a number of municipalities. This has been investigated through a combination of methods consisting of a survey and interviews. Both the respondents and the interview participants work at municipalities that are part of the association Svenska Cykelstäder, an association that works for increased, better and safer cycling. The interviews form the basis of the study, while the survey has been a way of creating an understanding of whether, and if so in what way, different municipalities feel that there are conflicts of interest between bicycle traffic and other needs and interests and how these are usually handled. The results of the survey show that all respondents feel that there are conflicts of interest between bicycle traffic and other interests. The study shows that there are conflicts of interest between bicycle traffic and car traffic, public transport and pedestrian traffic. There are also conflicts of interest between bicycle traffic and other interests such as urban life, green spaces, surface for stormwater management and urban development. The study also shows that despite national goals that deal with prioritizing the sustainable modes of transport, the step from strategy or ambition to implementation is not obvious. The car norm is still strong, which means that it is difficult to implement measures that improve bicycle traffic at the expense of car traffic. The study shows that bicycle traffic has difficulty asserting itself against car traffic and public transport, which results in bicycle traffic being deprioritized in the street space which is already crowded. This is explained using the theories of path dependence and urban space wars. The study also shows that the basis that the municipalities have for handling conflicts of interest are usually the municipalities' guidelines for how the bicycle traffic infrastructure should be designed. It specifies the standards and widths that the bicycle road network should have, which means that the guidelines available for handling conflicts of interest are limited.

While research concerning ethical competence in medical practice is frequent, ethical competence in health care management is less often studied. This thesis focuses ethical competence and its preconditions, particularly with regard to health care managers’ identification and handling conflicts of interest. Based on the empirical analysis it also discusses what kind of ethical competence health care managers need, and how this competence can be developed in the organization. The study is based in action theory and takes an organizational pedagogical point of departure. Qualitative, semi-structured interviews were carried out twice with ten health care managers in the Stockholm region. Data were analysed using a thematic, step-wise method. The analysis revealed several examples of conflicts of interest and different ways in which they were managed. The all-embracing conflict involved weighing and prioritizing patients’ needs, patient safety, and work environment against political and economical goals. In most cases the informants did not manage to strike a balance between professional ethics and business management. The dominance of purposive/instrumental rationality tended to inhibit the managers’ ethical competence. At the same time, as shown by the analysis, some of the managers were able to use ethical competence to pursue value/belief-oriented rationality in achieving such a balance. Of great importance for success are having rational emotions and an adequate ethical language, and organizing for the task of handling conflict of interests in order to support action and provide qualifying experiences to learn from in the work processes. But the political and administrative control system also needs to clearly articulate the ethical dimensions of the managers’ task, allocate resources, and ensure that support systems and evaluation focus not only on finances but also on the value-rational aspects.

Real Estate Agencies compensation consists of commissions and a part of the commission corresponds to what the real estate agent gets as salary. This incentive-based commission system is usually covered by an agreed fixed amount, a variable commission model or a combination of both depending on the brokerage object's final selling price. Commission system can lead to adverse consequences when the real estate agent abuses their position and exploits an information advantage to gain a financial benefits. Based on completed questionnaires, that have been posted for this study, directed to consumers and real estate agents, it is recognized that the parties in the Swedish real estate agent industry has experienced or is experiencing a certain unethical behavior because of commission-based pay structures. The purpose of this thesis is to examine how asymmetric information affects the real estate industry brokerage contract negotiations regarding the commission and whether conflicts of interest may occur due to this. Because of asymmetric information in contract situations, there may be situations in which agreements will contradict societal norms and ethical principles, because the broker abuses his advantage. The essence of this thesis is to convey a discussion in order to associate the legal application of contracts with normative ethics. The essay writers propose for instance based on ethical approaches to create a complement to the existing law and further to come up with practical solutions to limit the possibility of unreasonable commission models in real estate brokerage. The essay writers argue that the introduction of a stricter supervision of the commission procedure would create stronger assurance and reduce the abuse of the information asymmetry in the industry. / Fastighetsmäklarbranschens ersättningssystem utgörs av provision och motsvarar en del av vad en fastighetsmäklare får i lön. Detta incitamentbaserade provisionssystem brukar omfattas av ett avtalat fast belopp, en rörlig provisionsmodell eller en kombination av båda som beror på förmedlingsobjektets slutliga försäljningspris. Provisionssystemet kan föranleda negativa följder om fastighetsmäklaren missbrukar sin ställning och utnyttjar ett informationsövertag till att skapa sig en finansiell fördel. Utifrån genomförda enkätundersökningar i denna studie riktade till konsumenter och fastighetsmäklare medges det att parterna inom den svenska fastighetsmäklarbranschen har upplevt eller upplever ett visst oetiskt beteende på grund av provisionsbaserade lönestrukturer. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur asymmetrisk information påverkar fastighetsmäklarbranschens avtalsförhandlingar avseende provisionen och huruvida intressekonflikter kan uppstå till följd av detta. På grund av asymmetrisk information i avtalssammanhang kan det förekomma situationer där avtalen strider mot samhällsnormer och etiska principer när mäklaren missbrukar sitt övertag. Kärnan i denna uppsats är att föra en samlad diskussion som avser att koppla den rättsliga tillämpningen av avtalslagen med den normativa etiken. Uppsatsförfattarna resonerar bland annat utifrån etiska synsätt för att skapa ett komplement till gällande lag och vidare komma fram till praktiska lösningar till hur eventuellt oskäliga provisionsmodeller kan begränsas. Uppsatsförfattarna hävdar att ett införande av en starkare tillsyn över provisionsförfarandet skulle skapa större förtroende och minska asymmetrin i branschen.

No description available.

Genom styrning av finansiella medel har gröna obligationer fått en viktig roll i utvecklingen mot ett miljömässigt hållbart samhälle. Extern granskning av gröna obligationer styrs idag genom frivilliga marknadsstandarder, varav GBP är den vanligaste. Dessutom har EU nyligen presenterat en egen frivillig standard med särskild tillsyn. Bättre tillgång till klimatrelaterad information samt tydliga och gemensamma definitioner av gröna aktiviteter är förutsättningar för att investerare mer effektivt ska flytta kapital till miljömässigt hållbara verksamheter för att stötta omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi. I den här uppsatsen visas att dagens betygsättning, olika bedömningsmetoder till trots, torde vara relativt pålitlig, men att det finns utrymme att önska högre jämförbarhet och därmed ökad investerartillit. Tydligare marknadsstandarder kan vara en viktig aspekt för att öka betygens pålitlighet allt eftersom marknaden för gröna obligationer expanderar. Analysen visar att lagstiftning som leder till ökad mängd publicerad granskning genom gröna betyg torde gynna transparensen samtidigt som ryktesrisken vid intressekonflikter bör innebära motvillighet gentemot felaktig bedömning. Samtidigt kan överdriven reglering begränsa möjligheterna för innovation, utveckling och expansion av marknaden som helhet. Det torde därmed vara i lagstiftarens intresse att inte införa alltför sträng reglering, eftersom risk att inte kunna uppnå den finansiering av klimatmålen som önskas då uppstår. Eftersom gröna obligationer är ett internationellt fenomen behöver världens länder arbeta tillsammans mot gemensamma standarder i syfte att nå klimatmålen.  I det fall tvingande reglering ska införas bör den vara på som lägst EU-nivå. För marknadsbalans mellan aktörerna och jämförbarhet mellan obligationerna är det viktigt att regleringen inte upplevs otydlig. Regleringen måste dessutom vara generell och så pass flexibel att den kan möta teknologisk utveckling och förändrade förhållanden på marknaderna utan att processen blir för långdragen. Så länge målet är att ha en europeisk kapitalmarknad där aktörerna kan tillhandahålla finansiella tjänster nationsövergripande krävs finansiell tillsyn som inte stannar vid nationsgränserna. På sikt torde Esma vara lämpligast att överse samtliga granskare av gröna obligationer verksamma på den europeiska marknaden. För detta krävs utökad reglering som ger Esma ökad behörighet såväl som ökade resurser för att effektivt kunna utföra tillsynsarbetet. / Through the management of financial resources, green bonds have received an important role in the development towards an environmentally sustainable society. External review of green bonds is today subject to voluntary market standards, of which GBP is the most common. In addition, the EU has recently presented its own voluntary standard, which includes supervision. Better access to climate-related information and clear and harmonised definitions of green activities are prerequisites for investors to move capital more efficiently to environmentally sustainable businesses to support the transition to a less fossil-based economy. With this paper it is shown that the current rating, despite different assessment methods, should be relatively reliable, but that there is room to wish for higher comparability and thus increased investor confidence. Clearer market standards can be an important aspect in increasing the reliability of ratings as the market for green bonds expands. The analysis shows that legislation that leads to an increased number of published reviews through green ratings should promote transparency, while the risk of rumors in the event of conflicts of interest should imply reluctance to make incorrect assessments. At the same time, excessive regulation may limit the opportunities for innovation, development and expansion of the market as a whole. Thus, it should be in the interest of the legislator not to introduce a regulation which is too strict, as the risk of not being able to achieve the desired financing of the climate goals then arises. As green bonds are an international phenomenon, all countries need to work together towards common standards in order to achieve the purpose of the climate goals. In the event that mandatory regulation is to be introduced, it should at least be at EU level. For market balance between the market participants as well as comparability between the bonds, it is important that the regulation is not perceived as unclear. In addition, regulation must be general and flexible enough to meet technological developments and new market conditions without the process becoming too lengthy. As long as the goal is to have a European capital market where market participants can provide financial services nationwide, financial supervision that does not stop at national borders is required. In the long run, ESMA should be the most appropriate authority to oversee all examiners of green bonds operating in the European market. This requires increased regulation that gives ESMA increased authority, as well as increased resources in order to be able to carry out the supervisory work effectively.