<p>The purpose of this paper is to examine the Muslims integration in Sweden and the growth of Islamophobia in the Swedish society. To accomplish the understanding of the concept Islamophobia this essay examine different concepts that have associations to the Islamophobia concept. The purpose of this paper is to observe how the concepts are affecting the Muslim integration, along with what integration inconvenience they meet. The paper also examines how Muslims integrate in the Swedish society according to Islamic teaching and culture. What problems and possibilities do Muslims meet in Sweden and how are the difficulties taken care of? According to the research, Muslims have different difficulties in the integration process in Sweden. The essay gives us an understanding of these struggles Muslims deal with. And it also gives us an understanding of persons who agree with the Islamophobia conclusion and how it is affecting the Muslim people.</p> / <p>Möte med islamofobi och dess påverkan på muslimers integration undersöks i denna studie. Enligt denna uppsats skiljer det sig bland muslimer hur de väljer att integreras i det svenska samhället, detta beror främst på mångfalden muslimer i Sverige idag. Integrationssvårigheter muslimer kan stöta på i Sverige kan i vissa fall bero på islamofobin. Begreppet islamofobi kan enligt tidigare studier relateras till kulturrasism, xenofobi, antisemitism och orientalism. Dessa begrepp anses även av forskare ha många anknytningar till islamofobi och kallas därför för islamofobins släktbegrepp. Bland muslimer i Sverige dyker det upp både möjligheter och svårigheter i samband med integrationen. De möjligheter muslimer har idag är att det finns utrymme för muslimer att utöva sin religion i det svenska samhället. Dessutom finns det olika aktiva muslimska organisationer runt om i landet. Andra möjligheter i det svenska samhället för muslimer är att positiva utbyten och framgångar har gjorts i mötet med islam och muslimer. Integrationssvårigheterna för muslimer i Sverige kan bestå av att högtider samt böner inte alltid kan utföras enligt islams lära. Den muslimska bönen som görs på offentlig plats kan upplevas som främmande och stötande av människor i samhället. Muslimer kan inte alltid undgå islamofobi och främlingsfientlighet i samband med sin integration i det svenska samhället. Alla människor är förstås inte fientliga mot islam och muslimer i det svenska samhället. Tidigare forskningar talar om öppna och stängda uppfattningar om islam och muslimer, vilket innebär att man antingen är öppen för islam eller är mer sluten i sina uppfattningar. Till slutna uppfattningar om islam räknas ofta stereotypa uppfattningar om religionen och muslimer. Självklart kan man även samtidigt inneha båda stängda och öppna uppfattningar om islam. Stängda uppfattningar av islam och i det svenska samhället kan även bero på,  vilket är min teori i denna uppsats, att människor innehar för lite kunskaper om muslimer och Islam.</p>

<p>Det här arbetet är ett didaktiskt examensarbete, i vilket det söks svar på frågorna <em>Hur framställs den muslimska familjen i kapitlet islam i läroböcker för religionskunskap A i gymnasiet? Uppfyller framställningarna de riktlinjer och mål som Lpf 94 och kursplanen ställer? </em>För detta har en komparativ metod använts med utgångspunkt i läroböcker, ställda mot Lpf, kursplaner, mina huvudfrågor och underliggande frågor.</p><p>De resultat som framkommer häri är att läroböckerna inte skriver om den muslimska familjen som en enhet, utan om man och kvinna och utelämnar barnen. Där fokus ligger på kvinnan. Den här delen, familjen, i de läroböcker som använts, uppfyller de riktlinjer och mål som Lpf 94 och kursplanen ställer.</p><p>Islam är en religion som är världsomspännande och utgör en stor del av det religiösa livet i Sverige. I svenska skolor går många muslimska barn, därför behövs en förståelse för den muslimska familjen både hos lärare och hos andra elever. För att detta skall kunna utvecklas bör lärare vara vakna och medvetna om vad lärobokstexterna har att säga om den muslimska familjen för att om det behövs utveckla denna information. Ett didaktiskt förhållningsätt är ett måste i samband med läroböcker och dess texter.</p><p>En önskan är att fler ägnar sig åt att analysera lärobokstexter, då inte endast inom området islam utan också inom de andra religionerna. Vad skrivs till exempel om kristendomen. Inte endast analysera texter i religionsläroböcker utan också inom andra ämnen, så att detta väcker ens eget medvetande och förhoppningsvis deras som läser det alster som produceras.<em></em></p>

<p>Skolan är en mångkulturell mötesplats för människor från hela världen. Hur presenteras andra religioner i svenska skolböcker? Vilka bilder möter eleverna där?</p><p>Om man betänker att den första stora invandrargruppen kom för drygt 40 år sedan, betyder det att allt fler muslimer är personer som är födda och uppväxta här. De är således ”svenskar” men med en annan trosuppfattning än den traditionellt kristna som råder i Sverige. Islam är Sveriges andra största religion.</p><p>Det betyder att skolan under en lång tid varit en av våra mest mångkulturella mötesplatser. Hur ser läromedlen i religionskunskap ut? Vilka texter och bilder möter eleverna där? Hur presenteras kvinnan inom islam? Har läromedlen lyckats att förmedla förståelse för andra religioner och deras tro? Av anledningar som dessa är det viktigt att veta hur islam presenteras i svenska läroböcker. Denna analys kommer att enbart analysera läroböcker i religionskunskap och hur islam skildras i dessa.</p><ul><li>Hur presenteras generellt islam?</li><li>Vilka bilder har valts i anslutning till texterna?</li><li>Hur presenteras den muslimska kvinnan? </li></ul>

<p>Konflikter i forna Jugoslavien har varit föremål för stor uppmärksamhet under det sista årtiondet. Kriget har väckt förvirring och hat. Inbördeskriget i Bosnien kan nog sägas vara ett av de mest brutala som någonsin ägt rum. Civilbefolkningen har i högsta grad drabbats i form av folkmord och etnisk rensning. För varje dag som går blir döden, misshandel, våldtäkt, tortyr och koncentrationsläger alltmer väldokumenterade i Bosnien.</p><p>Som förklaring till kriget talas ibland om sekelgammalt hat som efter socialismens fall har brutit fram med full kraft, eller om aldrig helt läkta sår efter andra världskriget. Men bevisen pekar mot planerade folkmord på bosniska muslimer och kroater. Ingen skulle vara så naiv att tro att förbrytelser som de i Jugoslavien aldrig kommer att ske igen.</p><p>Många söker förklaringar till grymheterna under krigen i forna Jugoslavien. Verkligheten är inte så enkel och därför är det viktigt att inte dela in den i rätt och fel, utan att förstå sammanhanget. Klar bild bakom krigets mörka murar och förvirring är den frågan som ska undersökas närmare i denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att ge en historisk förklaring till kriget och att se om orsaken till kriget var religiös. Man kan inte utesluta ett samband mellan grymheterna under krigen och hur människor mått.</p>

<p>Arbetets syfte var att lyfta fram islamofobiska tendenser i massmedia och läroböcker och att genom intervjuer med elever och lärare se om och hur dessa tendenser kommer till uttryck. Undersökningarna avsåg att i tur och ordning belysa tre av de bidragande faktorerna till elevers syn på islam: massmediebilden, lärarnas undervisning och läroböckernas information. Flera metoder utformades då de olika delarna krävde detta. Intervjuer genomfördes med lärare och elever på en F-9 skola i Mellansverige med cirka 500 elever. De läroböcker som granskades är de som används på denna skola. Vidare undersöktes massmedias bild av islam under fem veckors bevakning. Koncentrationen låg framförallt på dags- och kvällstidningar, men även tv och radio bevakades i viss mån.</p><p>Under undersökningsveckorna hittades trettionio bidrag i tidningarna som berör islam. Av dessa handlade de flesta om krig eller terror, vilket även märktes i elevernas kommentarer i intervjuerna. Det var ingen markant dominans av bidrag med den här karaktären. Dock hade dessa artiklar de mest framträdande platserna i kvällspressen och de var även formatmässigt störst. Övriga artiklar berörde till stor del Ramadan och nyutkommen litteratur. Att elever i allra högsta grad påverkas av den bild som massmedia förmedlar var ett annat resultat av undersökningen. Detta märktes då det första eller det andra som eleverna tänkte på när de hörde ordet islam eller muslim ofta var relaterat till krig eller terror. Vidare framkom även att eleverna diskuterar med sina föräldrar om sådant de sett på TV eller läst i tidningar som berör nyhetsrapporteringen. Islamofobi är inte något vanligt förekommande bland dessa elever. Vissa islamofobiska tendenser kunde dock skönjas i vissa av elevernas uttalanden.</p><p>Klasslärarna arbetar med religion främst när man jobbar med andra länder. De använder sig alltså av ett holistiskt tänkande. En av dessa har inte tagit upp islam i klassen vilket den andra gjort. SO-lärarna inleder alltid med att låta eleverna göra var sitt arbete om kristendomen. Efter detta får eleverna fritt välja religion att skriva om. Flera av de elever vi intervjuat har arbetat med islam.</p><p>Av de sex läroböcker som analyserats har några innehållit inslag som kan bidra till islamofobi genom sin framställning av islam.</p>

<p>I denna uppsats ska jag titta närmare på religionskunskapsämnet och avsnittet islam. Syftet med undersökningen är att se hur undervisningen bedrivs på skolor med olika förutsättningar när det gäller klassammansättningen. Med detta menar jag klassernas etniska och religiösa bakgrunder. Huvudsyftet med uppsatsen är att försöka utröna om det finns skillnader i arbetssättet vid skolor med få eller inga alls med invandrarbakgrund och skolor med en stor andel med muslimsk bakgrund. Vilka läromedel använder skolorna och hur presenterar de islam? Görs jämförelser med kristendomen och i så fall hur ser de ut? Hur arbetar läraren konkret och vad är det eleverna ska kunna om islam? Vad är målet med undervisningen? Jag kommer även att titta på tidsramarna, intresset och attityden kring islam från både lärare och elevers synvinklar. Om det finns rasism hur motarbetas den av den enskilda läraren?</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001.

<p>Utifrån en genomgång av den religionshistoriska litteraturen har följande framkommit:</p><p>• Muhammed framställs som en genomärlig person som trodde starkt på sina andliga och religiösa upplevelser. Han var samtidigt bekant med de religiösa och politiska omständigheter som rådde i dåtidens Arabien. I staden Medina märks mer hans politiska egenskaper och han lyckas med sin skicklighet bilda ett nytt samhälle och åstadkomma en stor förändring i stora delen av Arabien under sina levnadsår.</p><p>• Han beskrivs både som en religiös och politisk person. Det sägs också att på den tiden spelade religion och religiositet en viktig roll både i de stora imperiernas statsförvaltning och i enskilda människors liv.</p><p>• Muhammeds liv beskrivs i två perioder. I den ena beskrivs han som en intensiv religiös och andlig person i staden Mecka medan i den andra beskrivs han mera som en politisk och skicklig härförare i staden Medina.</p><p>Utifrån de genomförda intervjuerna har följande framkommit:</p><p>• Muhammed anses vara en vanlig människa som valdes av Gud för att visa den rätta vägen för människorna. Muhammed beskrivs som en lugn, vänlig, faderlig och barmhärtig person.</p><p>• Mina intervjupersoner tycker att vi människor lätt kan göra fel och synda medan Gud via sitt sändebud (Muhammed) hjälper oss att hitta den rätta vägen.</p><p>• Man anser att Muhammed brukade lösa sina konflikter med andra på fredliga sätt. Idag glömmer en del muslimer den mjuka, vänliga, fredliga sidan av islam i Koranen och i Muhammeds sunna.</p><p>• Bilden av Muhammed präglas av deras uppväxtmiljö, Koranen, Muhammeds sunna och haditherna.</p>

<p>Mitt syfte med detta arbete har varit att försöka ge en beskrivning över vilken relation den konverterade muslimen i Sverige har till Koranen. Jag har valt att försöka belysa detta genom frågeställningen:</p><p>Hur tillgodogör sig konverterade muslimer i Sverige Koranen?</p><p>Arbetet är en kvalitativ fallstudie där jag genom fyra djupintervjuer på ett så brett vis jag förmått försökt omfamna de olika uttryck som relationen tar sig. Intervjuerna redovisas som referat i berättande form, och de föregås av en översiktlig beskrivning av Koranen.</p><p>Arbetet avslutas med en utvärderingsdiskussion där jag konstaterar att arbetet är ofullständigt då jag ej kunnat belysa den företeelse som frågeställning avser på ett begreppsligt vis. Slutligen så redogör jag för en möjlig fortsättning.</p>

<p>Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor själva ser på bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bär slöja men även kvinnor som inte bär slöja. Flera kvinnor som valt att bära slöja beskriver grupptryck från omgivningen som en stark påverkansfaktor. Människor i byn kan titta snett på dem om de inte har börjat använda slöja vid en viss ålder. Trettioårsåldern verkade vara en lagom ålder för att börja använda slöja. Det verkar vara mer accepterat för en ung kvinna att vara utan slöja än för en äldre kvinna. Andra skäl till att kvinnorna vill börja använda slöja är rädsla för döden och att de vill komma närmare Gud. Svaren från kvinnorna som inte valt att bära slöja var paradoxalt nog snarlika som de andra kvinnornas, med grupptryck och utanförskap som en stark påverkansfaktor. Skillnaden var att dessa kvinnor arbetade utanför den arabiska byn. En av kvinnorna arbetar som lärare i en skola där inte de andra lärarna bär slöja och den andra kvinnan arbetar med judar och vill inte känna sig utanför. Dessutom framkom det att hon i sin ungdom använt slöja men sedan slutat använda den när hon blivit äldre. Lite tvärtom kan man tycka, men hennes motivering var att hon inte var lika troende längre. Ett annat skäl som framkom till att inte bära slöja var att det kändes jobbigt att till exempel gå in i ett varuhus i Israel med slöja, eftersom judarna kontrollerar de muslimska kvinnorna extra mycket. Det är jobbigt att indirekt bli stämplad som terrorist.</p><p>Jag har också i min uppsats använt mig av Koranen och Haditherna för att se om det står något där om slöjan. Vissa människor menar att bruket av slöja inte har något stöd i Koranen, medan andra menar att Koranen tydligt pekar på detta. I Sura 33:59 står det att kvinnorna som blivit troende skulle markera sin status genom att dölja sig, för att på så sätt bli igenkända av befolkningen och bli respekterade. Mernissi menar att reglerna i Koranen om kvinnors avskiljande från det offentliga livet bara var avsedda för Profetens egna hustrur. Versen 33:59 uppenbarades efter påtryckningar på Muhammed att stänga inne "de troendes mödrar" för att undvika att de blev trakasserade på gatan av en grupp i Medina som var fientligt inställd till Profeten. De försvarade sina trakasserier med att de inte såg skillnad på Profetens hustrur och på vanliga slavinnor, som var lovligt byte för alla män. I Hadhiterna berättar bland annat Muhammeds tjänare Anas om hur slöjan infördes bland Muhammeds fruar. Muhammed ville vara ifred med Zainab efter bröllopet och drog därför ner ett draperi som avskiljde dem från sin tjänare. Ordet Hidjab betyder egentligen draperi på arabiska och Mernissi menar att hidjab från början var till för att avskilja två män och inte man och kvinna.</p><p>Vad som styr bruket av slöja är en komplex fråga. Kulturen och religionen vävs samman och påverkar individen i olika delar. Jag tror inte att slöjan är ett jämställdhetsproblem (som många i västvärlden tycker) eftersom jag vet att det finns många starka och självständiga kvinnor som själva väljer att bära slöja. Slöjan verkar vara ett mycket större ”problem” för ickemuslimer än för muslimer själva. Min slutsats är att faktorer som, grupptryck, ärbarhet, stolthet och rädsla har en större påverkan än vad religion har.</p>

<p>I och med min kontakt med invandrarungdomar i skolan har jag ställt mig frågan om relationen mellan muslimska tjejer och idrottsutövande. Den kontakt som jag har fått inom skolan med muslimska tjejer och idrott är positiv över lag och detta gör att den bild som media ofta visar med stereotypa bilder av islam inte stämmer. De frågeställningar som belyses i denna undersökning är hur muslimska tjejer ser på idrott och idrottsutövande och om idrottsföreningar gör någonting för att integrera dessa tjejer i sin verksamhet.</p><p>För att besvara frågeställningarna utgår jag ifrån en intervjustudie med fyra muslimska tjejer. Resultatet av denna undersökning visar att tre av de muslimska tjejerna som blir intervjuade är positiva till ett aktivt idrottsutövande. Samtidigt är det en av tjejerna som säger att hon inte får hålla på med idrott på grund av religionen. Vidare visar studien att idrottsföreningarna inte gör så mycket för att knyta till sig dessa tjejer för att börja idrotta aktivt i en förening.</p>