Syftet med uppsatsen är att undersöka och skildra de argument som finns för, respektive mot, att muslimska friskolor skulle integrera respektive segregera eleverna från samhället, samt undersöka vilka övriga argument som finns för, respektive mot, muslimska friskolor. För att uppnå detta syfte har jag använt mig av en jämförande litteraturstudie där jag har studerat forskare och andra sakkunnigas argumentering kring dessa frågor. Väldigt få empiriska studier har gjorts på området, varav ingen specifikt har berört de frågeställningar jag ville få svar på.  I min argumentöversikt sammanställde jag de olika argumenten och upptäckte att många argument fanns både på ”för” och ”mot” sidan. Exempelvis påstods att den trygghet som eleverna utvecklade genom att umgås med andra elever med liknande religiös och kulturell bakgrund både kunna leda till att de hade lättare att integreras i samhället men även till att de blev mer isolerade. I min diskussion använder jag mig av Hans-Ingvar Roths terminologi om positiv/negativ närhet och distans för att på så vis kunna diskutera problematiken ur ett nytt perspektiv . Jag kom framförallt fram till att det behövs större empiriska undersökningar som sträcker sig över flera år och som involverar flera skolor samt att den kommunala skolan är bristfällig i sitt arbete med att integrera muslimska elever.

Många undersökningar har behandlat hur islamundervisning går till i gymnasieskolan, bland annat Kjell Härenstams bok Skolboksislam. Ingen jag har kommit i kontakt med hittills har tagit upp frågan om hur lärare i religion tar upp religions- och kulturmöten, då i synnerhet krigen i Afghanistan och Irak. Mina frågeställningar är således följande: Hur har lärare i religion på gymnasiet tagit upp krigen i Afghanistan och Irak? Var har de hämtat sin information och hur har de bedömt den källkritiskt?

Huvudsyftet med denna uppsats är att finna de huvudsakliga orsakerna bakom uppkomsten och framväxten av den moderna islamiska fundamentalismen i länderna Iran och Afghanistan. Jag kommer att arbeta utifrån tesen att denna extrema form av religiositet främst är ett politiskt och socialt fenomen snarare än ett religiöst.

Why was there a strong reaction from Islamist MPs about the Americanisation of education in Kuwaiti schools? Which parts of the textbooks were being questioned and which arguments were used? Could there be any reasons to delete particular phrases in textbooks, which may seem to offend people of certain religious denominations? Kuwait as a state has been in earlier conflicts with Iraq, which has led to some Islamists not being in favour of Kuwait, getting support from the USA. The Islamists in these Arab states imply that the war between Kuwait and Iraq was a direct punishment from Allah as Kuwaitis were in close contacts with USA. That USA supported the Kuwaitis in the battle against Iraq is still an irritation subject for some Arab states. At this juncture, I would like the reader to put into consideration that the books in question are written in Arabic hence, the difficulty in translation without an Arabic translator, has made it impossible to use them for this study. Both the verses and the books that are in question were difficult to get hold of. It is therefore difficult to give a vivid description of what it contained for this thesis. My try to get hold of them has been to no results. However, I will continue trying and hopefully get hold of a translated version of them. To summarise the whole issue in a nutshell one can say that the ministry of education said that USA were not pressuring them to make any changes in textbooks which could for that reason be a so-called Americanisation of Education.

<p><p>Syftet med detta examensarbete är att genom textanalys se hur olika läroböcker skriver om de politiska grupperna inom islam efter den 11 september 2001. Det var nämligen då som tre kapade flygplan kraschade in i World Trade Center och Pentagon i USA. I undersökningen granskades fem läroböcker, två utgivna på 1990-talet (1991 och 1999) och tre på 2000-talet (2001, 2006 och 2007). Mina frågeställningar är: Vilken bild ger dessa böcker av de politiska grupperna inom islam och vilka skillnader finns mellan dem? Min sista fråga att undersöka är om dessa eventuella skillnader kan sammanhänga med 11 september, 2001? Uppsatsens resultat visar en tydlig linje i dessa böcker. I den äldsta boken fokuserades mycket på islams utbredning. Senare pekas olika muslimska organisationer ut (boken från 2001). Slutligen försöker man ge en mer neutral och mindre laddad bild av religionen (de senaste böckerna). Boken från 2001, tar endast upp de islamistiska grupperna, samt att al-Qaida är skyldiga till attacken 2001. Boken utgavs alltså samma år, och Bin Ladin förnekade inblandning ända till 2004, tre år efter att boken publicerades. I de två senaste böckerna är det en neutral bild som finns i samband med de politiska grupperna. Det är sparsamt med namn, detaljer och ordet "fundamentalism" nämns inte alls.</p></p>

<p>Att ingå äktenskap är något naturligt för oss människor, men äktenskap kan se olika ut beroende på varifrån man kommer och vilken religion man tillhör. Kristendomen och Islam skiljer sig åt i regler och mening med äktenskapet. Vad händer när personer från skilda bakgrunder gifter sig med varandra? Syftet med min studie är att undersöka hur blandäktenskap fungerar mellan kristna och muslimer, vad litteraturen säger och hur det ser ut i praktiken. Metoden som använts för att få svar är kvalitativa intervjuer med sju personer samt en litteraturstudie för att redovisa tidigare forskning.</p><p>Trots en begränsning av resurser för att göra en sådan studie har jag insett att litteraturen och praktiken inte överensstämmer. Samhället handlar mycket om fördomar och alla har vi en uppfattning, djupt präglad av vår uppväxt, föräldrar och omgivning, av hur en ”normal” familj ska se ut. Ibland blir det inte som vi har tänkt oss och vi människor kanske måste lära oss att vara mera öppna för det som än idag är ovanligt för oss.</p>

<p>Syftet med min C-uppsats är att studera muslimers uppfattningar om de möjligheter och problem som de ser i att bygga moskéer i dagens Stockholm, Uppsala och Gävle. Jag utgår från följande frågeställningar:</p><p>- Hur ser de muslimska representanterna i Stockholm, Uppsala och Gävle på behovet av flera moskéer?</p><p>- Vilka möjligheter samt problem ser muslimska ledare i sin region när det gäller utbyggnaden av moskéer?</p><p>- Vad innebär ordet moské för de personer som jag intervjuar?</p>

<p>Mattias Gardell hävdade att Tossavainens rapport <em>Det förnekade hatet</em> var byggd på ovetenskapliga grunder och därför inte skulle klara en källkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovärdighet eftersom den saknade förstahandskällor och istället bara innehöll intervjuer med lärare och föreläsare som arbetar på invandrartäta skolor i några svenska storstadsförorter.</p><p>Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige är svårt, för att inte säga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gäller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar växer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade på rapportens brister, det vill säga avsaknaden av förstahandskällor, verkade han under inga som helst omständigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tämligen oreflekterad diskurs.</p><p>Syftet med denna uppsats är att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige.</p>

<p>Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen. Det kan till exempel vara att skapa sig en dräglig tillvaro i en kommande framtid. Det religiösa motivet kan således vara sekundärt när det gäller individens val av det religiösa yrket.</p><p>En annan slutsats är att det i viss mån krävs mer av en religiös ledare inom Ithna Ashery i Sverige för att följa den utstakade teologiska vägen än för en religiös representant i Iran. Detta kan även gälla för den enskilda församlingsmedlemmen, då samhället i Sverige är sekulariserat. Konsekvensen blir att den religiösa ledaren i Sverige får uppta tid med att förklara vad som är exempelvis tillåten mat (halal) utifrån de religiösa föreskrifter som finns i koranen. Arbetet med att förklara för en församlingsmedlem vad som är tillåtet respektive förbjudet behöver inte en representant för Ithna Ashery i Iran lägga så mycket tid på. Det är för att hela den omgivande kontexten för religionsutövaren i Iran redan är anpassad och styrd av vad som är det rätta livet enligt Islam.</p>

<p>På hösten 1996 tog talibanerna makten i Afghanistan. Till en början hyllades de som hjältar av många eftersom de skapade ordning i landet och utrotade mer eller mindre all kriminalitet som under åren efter Sovjets ockupation ökat dramatiskt. Ganska snart började talibanerna införa regler och förordningar där de bland annat förbjöd musik, dans, drakflygning och andra nöjen. De beordrade männen att odla sitt skägg och kvinnorna att gömma sig bakom en burqa om de måste ut på gatorna, helst skulle de hålla sig hemma och inte visa sig bland folk. För de många afghaner som levt ett modernt liv med jeans, gympaskor, hitmusik och västerländska videofilmer blev talibanernas maktövertagande en chock. Latifa var 16 år när talibanerna intog Kabul. Tidigare levde hon som vilken 16-åring som helst. Hon brukade jogga på mornarna, gick i skolan och hade många vänner. För henne förändrades livet från frihet till fängelse. Männen beordrades klippa sitt hår och låta sitt skägg växa. Den som hade dålig skäggväxt eller för långt hår riskerade att bli straffad av sedlighetsministeriets poliser. Idrottsarrangemang byttes ut mot avrättningar och all form av kulturella yttringar bannlystes. Afghanistan skulle bli ett strikt muslimskt land med de strängaste och mest extrema sharialagar som världen skådat.</p><p>Den här uppsatsen belyser talibanernas tolkning av sharialagstiftningen kontra Koranen samt jämför med andra muslimska samhällens sätt att tolka sharia.</p>