Undersökningen går ut på att intervjua lärare som har erfarenhet av att använda datorer som verktyg i matematikundervisning och titta på hur de används för att undervisa i statistik som är ett ämne som lämnar sig till datorstödd undervisning. För att se hur mycket kursplanen påverkar ämnet jämförs den svenska gymnasiekursen med en motsvarande kurs i England där statistik har en större plats och där ämnet går mycket djupare. Resultaten visar att det finns stora skillnader i ämnet i de båda länderna som begränsar möjligheterna till datoranvändning på olika sätt. De svenska kursplanerna riktar sig mer in på statistiska undersökningar medan de engelska kursplanerna handlar mer om att förstå teorin. I Sverige hittar jag inget tecken på att kursplanen begränsar möjligheterna till datoranvändning utan anledningen till att det inte är mer utbrett beror på yttre faktorer som brist på resurser, planeringstid, läromedel och lärares kompetens. I England finns samma yttre faktorer som i Sverige men bedömningssättet och antal lektionstimmar gör att datoranvändning är mycket begränsad.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka vem den nyantagna studenten vid Gymnastik- och idrottshögskolan Stockholm (GIH) är 2012 samt vilka skillnader och likheter som finns mellan denna grupp och de nyantagna 2004. Vi la även fokus på studenternas uppfattning om barns hälsa samt bedömning och betyg då det är centrala delar inom ämnet idrott och hälsa. Ett delsyfte var att analysera resultaten utifrån Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält. Hur ser 2012 års studenters bakgrund ut i jämförelse med 2004 års studenters? Hur uppfattar 2012 års studenter sina idrottsliga kunskaper och ledarerfarenheter jämfört med 2004 års studenters? Vad har 2012 års studenter för uppfattning om barns hälsa samt bedömning i ämnet idrott och hälsa jämfört med studenter 2004? Metod: I studien användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Enkäten skapades utifrån en enkät som användes vid en studie 2004. Enkäten besvarades 2012 av 117 nyantagna GIH-studenter och resultaten från denna enkätundersökning jämfördes sedan med resultat från den tidigare undersökningen som genomfördes på GIH-studenter antagna 2004. Siffrorna bearbetades med hjälp av statistikprogrammet SPSS 19.0 och analyserades sedan utifrån Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält. Resultat: Studien visade att studentgrupperna är lika på många områden. Likheter som kunde ses handlade främst om idrottslig bakgrund, nästan alla studenter hade idrottat. Många hade även ledarerfarenheter från tidigare. Intresset för motion var också någonting som studentgrupperna delade. Studentgrupperna skilde sig även åt på flera områden. År 2004 var det fler kvinnor än män som blev antagna vid GIH, år 2012 var detta förhållande omvänt. Studenterna 2012 var i snitt två år yngre än studenterna 2004. Studenternas boendesituation och utbildningsnivå skilde sig åt. Studenterna 2004 hade i större utsträckning barn. Studenterna 2004 skattade att de hade större färdigheter inom idrottsliga moment. Generellt hade 2012 års studenter högre krav på eleverna när det gäller bedömning och betyg. Slutsats: De studenter som sökte sig till idrottslärarutbildningen vid GIH hade generellt en bakgrund inom idrott och ägnade i stor utsträckning sin fritid åt idrott och motion. Det var vanligt att studenterna hade ledarerfarenheter. Skillnader kunde ses inom ålder och övrig bakgrund samt betygsättning och bedömning. I övrigt indikerade resultaten att 2004 års studenter var bättre rustade för högskolestudier och bättre förberedda för GIH:s fält än studenterna 2012. Detta enligt analyserna som genomfördes av resultatet utifrån Bourdieus teorier. / Abstract Aim: The aim of the study was to examine who the newly admitted student s at The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH) in 2012 and the differences and similarities between this group and the admissions 2004. We will also focus on the students opinions about children’s health, assessment and grading in the subject of Physical education. A part of the aim was to analyze the results based on Bourdieu's theory of habitus, capital and field. What kind of background do the 2012 students have in comparison with 2004 students? How do the 2012 students estimate their sporting skills and leadership experiences compared to 2004 students? What kind of understanding do the 2012 students have regarding children's health, and assessment in physical education compared to students in 2004? Method: The study used a quantitative method in the form of a survey. The questionnaire was created from a questionnaire that was used in a survey in 2004. It was answered in 2012 by 117 newly admitted GIH-students and the results of this survey were compared with results from a survey that was made with the GIH-students admitted 2004. The figures were processed using SPSS 19.0, and then analyzed by Bourdieu's theory of habitus, capital and field. Result: Our study showed that the student groups are similar in many areas. The similarities were mainly about athletic background, as almost all students are or were active in some kind of sport. Many also had leadership experience from the past. Additionally, interest in exercise something that the student groups shared. The student groups also differed in several areas. In 2004, there were more women than men who were admitted at GIH, in 2012, this ratio were reversed. Students in 2012 were on average two years younger than the students 2004. Differences were also seen in students living situation and level of education. A greater proportion of students in 2004 had children. Students 2004 estimated their abilities in sports to be higher. Conclusions: The students who applied to Physical Education teacher education at GIH generally had a background in sports and often spend their spare time doing sports and exercise. It is common that students had leadership experience. Differences were seen in age and other background, and also in grading and assessment. Furthermore, the results indicate that the 2004 students were better prepared for higher education than students 2012, this according to our analyzes about Bourdieus theories of habitus, capital and field.

I denna uppsats undersöks skillnaden mellan EQ:s som analog hårdvara och dess digitala motsvarigheter, dvs. emuleringar i pluginformat. I uppsatsen undersöks enheterna genom tekniska mätningar samt lyssningstest. I mätningarna gick det att se tydliga skillnader i övertonsdistortionen även om resterande parametrar var bra emulerade. I lyssningstesten uppfattade lyssningspanelen relativt stora skillnader mellan enheterna. Detta visar på att emuleringarna inte är så bra och exakta som utvecklarna påstår.

Arbetet är en litteraturstudie över fyra olika teorier om klasser, nämligen Marx, Weber, Erikson och Goldthorpe samt Wrights teori om klasser. Teorierna beskrevs, jämfördes med varandra samt utvärderades utifrån deras förmåga att nå upp till den vetenskapsteoretiska läran falsifikationismens ideal. För att förklara materialet användes diskursanalys där avsikten var att se hur senare texter om klass byggde på tidigare – d.v.s. diskursiva praktiker. Den teori som användes för att bedöma teoriernas vetenskaplighet var Karl Poppers falsifikationism. Utöver detta bedömdes de huruvida de kunde förklara sociala fenomen på ett bra sätt. Vid jämförelsen noterades att samtliga teorier betonade ägandets betydelse för klasspositionen. Marx såg dock ägandet som mer centralt än de övriga som även betonade andra saker som exempelvis kunskaper, ansvar, arbetskontrakt och auktoritet. Marx och Eriksons teori var lika i det hänseendet att de ansåg klassens betydelse var stor för att förklara sociala fenomen i jämförelse med Weber och Erikson och Goldthorpe som mer såg klasser som tillfälliga positioner. Både Marx och Wright ansåg att exploatering var ett viktigt vetenskapligt och moraliskt begrepp vilket författaren till detta arbete även gjorde. Vid en analys av klassindelning bedömdes Marx ha den enklaste klassindelningen medan Weber bedömdes ha den mest differentierade klassindelningen. Däremellan hamnade Wright och Erikson och Goldthorpe vilka var ungefär lika differentierade. Samtliga teorier befanns ha svårigheter att nå upp till falsifikationismens ideal om att kunna ge exakta förutsägelser och falsifieras genom observationer. Wrights teori var dock den som ansågs vara den bästa.

Människor tenderar att motiveras av olika saker och svarar på så vis olika på motivationsförsök. Det är därför viktigt för ledningen inom organisationer att ha kunskap kring dessa olikheter. Ekonomer och ingenjörer är två grupper av akademiker som ofta figurerar på samma typer av arbetsplatser, därför blir skillnaderna mellan ekonomer och ingenjörer och hur de tenderar att motiveras en viktig fråga. En individs prestation är i högsta grad beroende av hur motiverad individen är att utföra en arbetsuppgift. För att utföra ett bra arbete behöver därmed individer känna sig motiverade i sitt arbete. Studiens syfte är att undersöka vad ekonomer och ingenjörer motiveras av och vilka eventuella skillnader som finns mellan de två grupperna. Uppsatsen baseras på en enkätstudie. Enkätstudien är utförd på ekonomer och ingenjörer vid ett stort internationellt företag som kommer vara anonymt i studien, där många ekonomer och ingenjörer är anställda. Studiens syfte har besvarats genom en enkätstudie med grunder i Maslows behovshierarki, Herzbergs tvåfaktorteori och inre och yttre motivation. I undersökningen framkommer det att båda grupperna främst tenderar att motiveras av inre motivation och att det inre behovet är störst hos respondenterna. Faktorn som är viktigast för ekonomers motivation på arbetsplatsen är känslan av att prestera väl och den viktigaste faktorn för ingenjörernas motivation är ett intresse i arbetsuppgifterna. Den faktorn som gemensamt för de båda grupperna är den faktorn som är mest betydelselös för motivationen är status i min yrkesbefattning. Det har visats i studien att det främst är motivationsfaktorerna som är de mest betydelsefulla faktorerna för motivation hos båda grupper, även fast vissa hygienfaktorer visat sig mer betydelsefulla än vad Herzberg traditionellt förklarade de som. Studien har påvisat att det finns skillnader i hur de två grupperna motiveras. Skillnaderna är dock små men det finns tillfällen där det skiljer sig en del. Exempelvis motiveras ekonomer i en högre utsträckning av befordringsmöjligheter på arbetsplatsen än vad ingenjörer gör. Det är viktigt för ledningen i företag att lägga tyngd i ekonomer och ingenjörers inre motivation samt att försöka uppfylla det inre behovet hos individerna. Det finns även en betydelse för ledningen att behandla de två grupperna olika när det kommer till motivation för att uppnå bästa möjliga resultat för företaget.

In the beginning stage when a building is to be constructed it can be difficult to choose the material for the supporting frame. Today there is a lot of different materials with different properties, each material often has good properties while at the same time there is a worse property, heavy weight for example. The growing debate about climate change has led to an increased use of building with wood, as it is positive from a climate perspective. Structor Byggteknik Umeå AB has in their work as construction consultants received questions from customers who want to know more about the differences between cross-laminated wood (CL-wood) and light beams. These questions are the foundation to this project, in which the differences between how the chosen material affects the living area will be compared. The project will also include a comparison to see which material that consumes the most amount of wood. The aspect of climate impact will also be compared in the unit CO2-equivalents, which is a topical question today. To produce the data that will be used to compare the material two buildings where dimensioned, one with CL- wood and one with light beams. To perform the dimensioning a reference building made with concrete was used, from which a section of the building was retrieved as well as loads. In consultations with Structor, requirements were set for sound, U-value, and fire for the buildings that were dimensioned. The load countdown was performed with the program Statcon structure where the most loaded walls and floor slabs were checked in both serviceability limit state (SLS) and ultimate limit state (ULS). From the structure of the floor slabs and walls the amount of wood per 1 m2 were calculated for every building component. With known wall thickness two 3D-modells were produced, one for each material. From the 3D-modells the living area was compared. For the comparison of climate impact two climate declarations including module A1-A5 was created with the construction sector’s environmental calculating program (BM). The comparison of the living area resulted in a difference of 0,8 m2 per floor where the CL-wood was the larger one, despite that the exterior walls and the dividing walls were thicker for the building with CL-wood. This might be because the load-bearing inner walls in the light beam building were a lot thicker than the inner walls in the CL-building. The material consumption was compared by calculating the volume of wood for 1 m2 for every building component. The result showed a difference of 327 % where the light beam building consumed a smaller amount of wood. Most likely this is because the CL-slabs are homogeneous wood elements which increase the amount of wood per m2, while the light beam in the construction is placed with a center distance of 600 mm. One climate declaration was made for each building, the climate impact was compared both component against component and with a total of 1 m2 of every building component. The result showed that when all the building components is compared the CL-building generated a higher climate impact. A closer comparison between component against component shows that the floor slabs in the CL-building has a lower climate impact than the floor with light beams. The conclusion of the project is that both CL-wood and light beams have its advantage, but it can be difficult to say exactly which material is the better one. Despite this, light beams have two advantages in this project while CL-wood only has one. To facilitate the choice a check should be done where all the conditions and requirements are listed. With that list it’s possible to compare which material suits for the specific project. / I den initierande fasen för en byggnad kan det vara svårt att välja material för den bärande stommen. Idag finns det många olika material med olika egenskaper, varje material har någon eller några fördelar samtidigt som de också har en eller flera sämre egenskaper. I och med den växande klimatdebatten har allt fler valt att bygga med trä, då det är positivt ur ett klimatperspektiv. Structor Byggteknik Umeå AB (hädanefter Structor) har i sitt arbete som byggnadskonsulter fått frågor från kunder som vill veta mer om skillnaden mellan KL-trä och lättbalkar. Structor vill ha ett underlag för att kunna visa sina kunder vilket av de två alternativen som lämpar sig bäst för deras projekt. Detta är de som låg till grund för det här projektet där KL-trä och lättbalkar jämfördes med aspekter på hur materialvalet påverkar boarean samt materialåtgången av volymen trä. Även en jämförelse av klimatpåverkan i CO2-ekvivalenter utfördes för att belysa skillnader i ett dagsaktuellt ämne. För att ta fram det underlag som senare användes för att bedöma materialens för- och nackdelar dimensionerades två byggnader, en byggnad med KL-trä samt en byggnad med lättbalkar. Dimensioneringen utgick från en betongbyggnad som Structor dimensionerat under 2021, från den hämtades en sektion av byggnaden som gav bestämda mått samt laster. I samråd med Structor sattes krav på ljud, U-värde och brand för byggnaderna som dimensionerades. Lastnedräkningen utfördes med hjälp av programmet Statcon där de mest belastade väggarna och bjälklagen sedan kontrollerades i både bruksgränstillstånd samt i brottgränstillstånd. Den färdiga uppbyggnaden av bjälklag och väggar användes för att sammanställa mängden trä för 1 m2 av respektive byggdel. Med kända väggtjocklekar 3D-modellerades en våning av varje byggnad, 3D-modellerna användes därefter för att jämföra boarean. För jämförelsen av klimatpåverkan skapades en klimatdeklaration för modul A1-A5 med byggsektorns miljöberäkningsprogram (BM). Boarean som jämfördes utifrån 3D-modellerna resulterade i en skillnad på 0,8 m2 vilket blev cirka 0,47 % per våning där KL-byggnaden var den större, trots att ytterväggarna och de lägenhetsavskiljandeväggarna var tjockare i KL-byggnaden. Detta kan bero på att de bärande innerväggarna var tjockare för lättbalks-byggnaden, vilket var den avgörande faktorn för boarean. Materialåtgången jämfördes genom att beräkna volymen trä för 1 m2 av varje byggdel för respektive byggnad. Resultatet visade en skillnad på 327 % där lättbalksbyggnaden förbrukade mindre trä. Detta beror mest sannolikt på att KL-skivorna är homogena träelement som ökar mängden trä / m2, medan väggar med lättreglar endast placeras med centrumavstånd på 600 mm. En klimatdeklaration för varje byggnad gjordes i BM, klimatpåverkan jämfördes både byggdel mot byggdel och totalt där 1 m2 av varje byggdel sammanställdes. Resultatet visade här att KL-byggnaden genererade en högre klimatpåverkan när alla byggdelar jämförs. Granskas i stället varje byggdel för sig så har bjälklagen i KL-byggnaden en lägre klimatpåverkan än bjälklagen i lättbalksbyggnaden. Slutsatsen från projektet är att KL-trä och lättbalkar har sina fördelar och att det är svårt att dra en tydlig slutsats och säga vilket av dem som är det bättre. Dock så har lättbalkar två fördelar i detta projekt och KL-trä har endast en. Kontroll av förutsättningar och krav bör göras för varje projekt där materialet sedan jämförs för att ta reda på vilket som lämpar sig bäst för just det projektet.

This paper is about pupils choice of school. / Arbetet handlar om vilka faktorer som styr elevers val av gymnasieskola.

I detta examensarbete så ville jag undersöka hur de kommande socialarbetarna i två olika klasser i två olika delar av Europa ser på utbildningen, framtiden och på den kommande yrkesrollen. Jag ville utöver detta även försöka ta reda på vem det är som läser till socialarbetare och vilka anledningarna till att man gör det kan tänkas vara. Kortfattat så ville jag undersöka de eventuella likheterna samt olikheterna mellan studenterna i de två olika undersökta klasserna. Resultatet var bland annat att båda grupperna har ungefär samma anledning till varför man läser till socialarbetare, nämligen för att arbeta med människor. Detta samtidigt som man har en relativt olik social bakgrund. Men det kanske mest häpnadsväckande resultatet som framkom var att den italienska studenten känner sig mer förberedd inför den kommande yrkesrollen samtidigt som man även ansåg sig vara mer nöjd med utbildningen som helhet.

Syftet med detta examensarbete var att utvärdera hur två olika brandväggar, en nästa generationens brandvägg och en traditionell brandvägg, hanterade en mindre distribuerad denial of service-attack. Enheterna kördes så nära dess förkonfiguration som möjligt. Testningengenomfördes i en kontrollerad labbmiljö på Högskolan Väst. Ett botnät bestående av 17 datorer användes och styrdes via en kommandocentral som använde IRC för att utföra attackerna. Enheterna testades med TCP- och UDP-baserade attacker under en tid av fyra minuter vardera. En dator var ansluten till det interna gränssnittet där vi kontrollerade minnet, CPU och latensen. En annan dator från botnätgränssnittet kontrollerade latensen från botnät. Resultaten visar att nästa generationens brandvägg (FortiGate40F) presterar bättre än den traditionell brandväggen (ASA 5506-X). Både Cisco ASA 5506-X och FortiGate 40F kör med 4 CPU-kärnor, där ASA 5506-X har 1250 MHz per kärna medan FortiGate 40F bara har 1200M MHz per kärna. ASA 5506-X har också 113,24% mer RAM än FortiGate. Trots att ASA 5506-X har fördelen när det gäller hårdvara, presterande FortiGate 40F bättre vid varje attack. Detta beror med stor sannolikhet på skillnaden i mjukvara hos de olika brandväggar

In today’s society the environmental impact of the construction industry is a major problem. Something that should be pursued is a more sustainable construction in which economic, social and environmental sustainability cooperate. The choice of building materials plays a significant role in creating a more sustainable development. In order to further encourage the development within sustainable building materials, the public sector is an important participant. In Karlstad, the municipality has decided to build a new school building in the residential area Färjestad. In this study, two different framework materials will be compared through an economical and environmental perspective where social aspects are considered in form of sound and fire requirements. The materials that will be compared are cross-laminated timber, CLT, and prefabricated reinforced concrete. The purpose of the study is to find out which of the materials is most economically and environmentally advantageous. In a school building, high demands are made regarding sound reduction and fire safety, which must be taken into account while calculating dimensions of the framework materials. The materials that will compared differ in several ways. Reinforced concrete has a high mechanical strength and is heavy which makes it steady and favorable to be used in tall buildings. Concrete is inorganic which also makes it fire and moisture resistant. CLT is made of minimum three layers of cross-glued wood boards which creates a stable and isotropic building material. In relation to its light weight CLT has great mechanical properties. Wood in general is an organic and combustible material, however cross-laminated timber has relatively good fire and moisture properties. In order to reach a result extensive calculations are made to decide the proportion of the two framework materials. The dimensions that are calculated are used to further calculate the costs of the project and the amount emissions of carbon dioxide equivalents. The economical calculation is primarily calculated by using BidCon. To calculate emissions of carbon dioxide equivalents, environmental product declarations, EPD, are used. The EPD: s reports the global warming potential for each material. The result of the economic calculation shows that a framework of CLT is slightly more expensive than a corresponding framework of prefabricated reinforced concrete. The calculations of carbon dioxide equivalent emissions show that the reinforced concrete contributes to more than twice as much emissions as a framework of CLT. From an economic perspective, prefabricated reinforced concrete framework is more profitable, but from an environmental perspective, cross-laminated timber is more beneficial.