Undersökningens syfte är att ta reda på hur JavaScript‐ramverk presterar i jämförelse med  ren JavaScript i en kommunikation med en webbservice. Kommunikationen med en  webbservice är tillståndslös. Detta innebär att en webbapplikations förfrågan mot en  webbservice alltid är en ny förfrågan. En webbservice kommer inte ihåg klientens tidigare  frågor.   Det finns idag en rad olika JavaScript‐ramverk som klarar av en kommunikation av sådan  karaktär. Denna undersökning kommer att utvärdera prestationerna av de mest använda  ramverken på marknaden gällande kommunikation med en webbservice. För att avgöra vilka  ramverk som ska ingå i undersökningen ingick endast de ramverk vars användning på  webben överstiger 0.1%, vilket resulterade i att 17 stycken ramverk undersöktes. Därefter  gallrades de ramverk bort som inte klarar av kommunikation med en webbservice, ramverk  som inte är underhållna och slutligen också ramverk som kostar pengar att använda. De  ramverk som kvarstod var jQuery, MooTools, Prototype, AngularJS och Dojo.  Implementationer producerades med de kvarvarande ramverken och en med ren JavaScriptkod. Sedan analyserades dessa implementationer genom att dokumentera svarstider och  med hjälp av analyseringsverktyget Platojs. Verktyget gav svar på de frågor som  formulerades för att kunna svara på huvudgripliga undersökningsfrågan i undersökningen.  Frågorna sökte svar på underhållbarhetsvärde, antal rader kod, estimerade antal fel och Lintfel.   Undersökningen visar att implementationer med JavaScript‐ramverk presterar bättre än ren  JavaScript. En korrelation upptäcktes mellan mätvärdena ”estimerade antal fel” och  ”underhållbarhet”, genom de ekvationerna Platojs använde för analysen. Om en  implementation innehåller ett högre antal estimerade fel var underhållbarheten sämre. En  sammanvägd analys visade att det ramverk som presterade bäst var jQuery.

Abstract This essay deals with young people’s written language. It is often said that the student’s ability to write is worse today compared to earlier generations. The written language is an important condition for knowledge, therefore it is of great importance that all students, after finished secondary- and upper secondary school, have acquired an adequate language which is suitable in the public room. The fact that young people’s language is worse than earlier generations is a constantly recurrent assertion and often debated in school. Young people’s written language has never been so bad as it is today no matter when that time occurs. In order to find relevance in the statement, I have studied essays from 1985 and compared them with essays from 2005 and 2006. The parameters I have studied are spelling mistakes, the wrong use of small and capital letter, syntax errors, writing in two words and the presence of spoken language. In order to compare the texts with each other as well as with earlier research a quantitative method was chosen. The results show that the study’s ninth grade students ability to write is better today than twenty years ago. On the other hand, the study also shows that the written language among upper secondary students is worse today compared to 1985. Consequently, in order to answer this essay’s principal issue, if there is any relevance in the statement that it was better before, the question can be answered with both yes and no depending on which grade is referred to. Keywords: Written language, comparison, spelling mistakes, student’s essays.

I takt med Instagrams ökade popularitet har även det nya yrket influencer vuxit fram. En influencer delar personlig information i syfte att skapa en online-identitet som fungerar som ett varumärke. Deras bilder är ofta idealiserade, en sorts innehåll som har visat sig korrelera med att fler sociala jämförelser görs. Tidigare studier har även visat att innehåll som anspelar på skönhetsideal kan leda till sämre kroppsuppfattning, vilket i den här studien undersöks i en svensk urvalsgrupp. Sammanlagt 176 kvinnor deltog i studiens enkät beståendeav Body Esteem Scale for Adolescents and Adults, Iowa-Netherlands Comparison Orientation Scale, frågor om antalet influencers de följer samt intresset för deras innehåll för att undersöka eventuella kopplingar sinsemellan. Genom en multipel regressionsanalys framkom det att tendens till social jämförelse kan predicera sämre kroppsuppfattning, men antal influencers eller specifikt innehåll inte kunde kopplas till sämre kroppsuppfattning.

The subject for the bachelor thesis is functions on public library websites in Sweden. The purpose is therefore to compare the functions of five Swedish public library websites with the goal of finding similarities, differences and possible patterns. The reason behind this is a lack of studies on public library websites internationally, as well as studies on library websites at a national level. The examined websites belong to Stockholm stadsbibliotek, Göteborg stadsbibliotek, Malmö stadsbibliotek, Uppsala stadsbibliotek and Umeå stadsbibliotek. The method used was a comparative content analysis. An observation schedule based on Mierzecka and Suminas’ model was also created for the material collection process and organization. Rogers and Scaifes’ external cognition theory was used as teorethical perspective. The findings show that there are similarities between the examined websites, which could be explained by their shared library type. There were also differences, that could be attributed to the fact that they have different levels of independence from the respective municipality's website. Lastly, there were patterns between the websites as well, that could be explained by their shared goal of meeting the users’ needs. But this is a limited study conducted on a small sample within a limited time frame. More research is therefore needed on this subject.

Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationerna som drabbar sjukhusvårdade patienter. Antalet patienter som är smittade med multiresistenta bakterier ökar, inte enbart i hälso- och sjukvården utan också i samhället. Som multiresistenta bakterier räknas MRSA, VRE samt ESBL vilka kräver speciell vård på enkelrum samt särskilda förhållningsregler bland patienter och vårdpersonalen. Vårdrelaterade infektioner medför ett stort lidande för patienten, förlänger tiden patienten är inneliggande på sjukhus och orsakar årligen stora ekonomiska kostnader för samhället. Syftet med arbetet var att studera personalens följsamhet till de basala hygienriktlinjerna före och efter interventioner på en uppvakningsavdelning på ett sjukhus i Mellansverige.

Ett sätt att utveckla webbapplikationer är att göra det i två delar. Dels ett API, dels en klient. Denna rapport fokuserar på JSON-API:er och på att hitta en lösning för att identifiera kritiska ändringar i JSON-meddelanden innan de påverkar sin avseddak lient på ett oönskat sätt.En fallstudie är genomförd hos ett företag som utvecklar sina webbapplikationer i två delar. Resultatet är en utvecklad webbapplikation (ett verktyg) som löser problemet genom att spela in API-förfrågningar som repeteras mot flera olika versioner av API:et. Versionstaggade svar samlas in och jämförs mot varandra med olika avseenden. Webbapplikationen (verktyget) lyckas på ett tillfredställande sätt identifiera kritiska ändringar i JSON-meddelanden. Detta verifieras med hjälp av ett test-API, och bekräftar därmed examensarbetets hypotes.För att kunna testa ett API, vars bakomliggande applikation är stateful, förväntas den applikationen vara återställd till ett standardiserat tillstånd inför varje användning av verktyget. Detta är en begränsning. Det finns en utvecklingspotential i att få verktyget att fungera även mot autentiserade API:er.

Forskning visar att införandet av distansstudier under covid-19 pandemin bidragit till att studenters motivation och studietid överlag har minskat. Detta verkar oroväckande genom antagandet att mer studietid är korrelerat med bättre akademiska resultat. Därför är verktyg för att öka studenters studietid av intresse. Sociala jämförelser mellan kurskamrater har tidigare visats öka studenters studieprestation. Denna studie utreder därför om sociala jämförelser mellan 15 deltagare som alla deltar i universitetsstudier och går i samma klass kan öka deras studietid. För att besvara det så utvecklades en webbplats i två olika versioner, båda med en timer förinställd på 25 minuter. En av versionerna hade dessutom en integrerad topplista där alla deltagare såg hur många avslutade arbetspass alla deltagarna hade slutfört hittills, där de deltagare som slutfört flest arbetspass låg högst upp på topplistan och deltagare som slut- fört minst timersessioner låg längst ned på listan. Under testet av webbplatsen använde deltagarna först versionen med endast timer under en vecka och sedan versionen med timer och topplista under en vecka. Antal avslutade arbetspass per person samlades sedan in i slutet av varje vecka för att se om det skett någon ökning i studietid efter dess att topplistan integrerats. Sedan hölls uppföljande intervjuer. Resultatet efter testningen visar att den totala studietiden bland alla deltagare marginellt minskat med användandet av topp- listan. Utifrån att minskningen var marginell bedömer vi att resultatet var oförändrat mellan veckorna. Vid de efterföljande intervjuerna framkom det att det fanns externa faktorer som kan ha påver- kat resultatet, t.ex. ojämn arbetsfördelning mellan veckorna. På grund av dessa faktorer kunde ingen säker slutsats dras om sam- bandet mellan att tillhandahålla en topplista och nedlagd studietid. / Studies have shown that implementation of distance studies during the covid-19 pandemic has led to an overall decrease in students’ motivation and study time. This observation seems worrying under the assumption that more study time correlates to higher academic performance. Hence, tools to help increase students' study time are highly appreciated. Social comparisons between students have been shown to increase study performance. Therefore, this study investigates if social comparisons between 15 first-year students can increase their study time. To investigate this, we developed two versions of a website with a 25-minute timer. One of the versions had a leaderboard integrated where all the participants could see how many timers the other participants had finished. The participants with the most finished timers appeared at the top of the leaderboard, and the ones with the least finished timers at the bottom. The other version of the website did not include this leaderboard feature. During the first week of testing, the participants used this version (excluding the leaderboard) for one week. After this, the participants used the other version (including the leaderboard) for one week. To see if there had been an increase in study time with the integrated leaderboard, the total number of finished timers per person were noted by the end of each week. After the testing of the website, we interviewed the participants. The results from the testing of the website show a fractional decrease in study time when using the website with the leaderboard. Due to this small difference, we evaluate the results as no substantial difference in study time between the two weeks. However, due to external factors mentioned in the interviews that may have affected these results (such as differences in workload between the two weeks), a conclusion cannot be made.

Undersökningen syftar till att jämföra likheter och skillnader mellan det svenska och det ryska skolsystemet på grundskolenivå. För att uppnå detta syfte har jag bl.a. studerat de två skolsystemen och jämfört olika skoldokument i de båda länderna. Undersökningen har genomförts med hjälp av enkäter till elever i en skola i Sverige och en i Ryssland. Jag har bett de svenska och ryska eleverna att fylla i enkäterna om skolsystemet.Mina frågeställningar i detta examensarbete lyder: tjänar barnet på att börja skolan tidigare än vid 7 års ålder? Hur ställer de sig till studier i främmande språk? Vilken inställning till skoluniform finns det bland såväl svenska som ryska elever? Skulle eleverna kunna tänka sig att gå på en pojk- respektive flickskola? Resultat av undersökningen visar att det inte finns stora skillnader i vad de svenska och ryska eleverna tycker om sina respektive skolsystem. Däremot finns det stora skillnader bl.a. i deras attityd till skolarbete, skoluniform och favoritämne. / The research aims to compare the similarities and differences between the Swedish and Russian school systems at primary school level. To achieve this goal I have studied two school systems and compared different school documents in these two countries. The research was implemented with the help of questionnaires for pupils at one school in Sweden and one school in Russia. I asked Swedish and Russian pupils to fill out the questionnaire about their school system. My questions in this work are: does the child benefit by starting school earlier than the age of 7? What is their opinion towards studies in foreign languages? What attitudes do Swedish and Russian pupils have regarding school uniform? Would the pupils consider going to a single-gender school?The results of the research show that there are no major differences in what Swedish and Russian pupils think about their respective school systems. However there are some differences in their relation to work at their school, school uniform, and their favorite subjects.

Syftet med vår undersökning var att synliggöra två förskolors arbetssätt för att uppnå de strävansmål i Läroplan för förskolan, Lpfö98, som rör estetiska uttrycksformer. Vi ville undersöka om det fanns tydliga skillnader eller om arbetssättet på en musikprofilerad och en ickeprofilerad förskola är likartat. De frågor vi utgick från var Hur arbetar pedagogerna på en profilerad förskola för att nå målen i läroplanen? Hur arbetar pedagogerna på en förskola utan specifik profilering för att nå målen i läroplanen? Vad finns det för skillnader och likheter i dessa arbetssätt? Vi valde att använda oss utav kvalitativa intervjuer och aktiva observationer för att samla in empirin. Vi intervjuade sex pedagoger på två olika förskolor i Skåne. Tidigare forskning och litteratur inom området har vi under arbetets gång inte stött på. Därför utgick vi från olika musikpedagogiska teorier, samt litteratur kring kreativitet och läroplanen, när vi analyserade vår empiri. Vår slutsats blev att de två förskolor vi besökte hade mestadels likartade arbetssätt. Samtliga pedagoger i undersökningen ansåg att pedagogens intresse spelar större roll än en specifik profilering.

Fackverksmodellen är idag den modell som vid dimensionering av pålfundament är vanligast att använda. Det kan finnas tillfällen där en fackverksmodell inte är fördelaktig att dimensionera ett fundament efter, till exempel vid stora pålavstånd då det leder till höga fundament. Pålfundament kan även dimensioneras enligt balkmodellen. Detta examensarbete kommer att undersöka fördelarna och nackdelarna med respektive beräkningsmodell. Med hjälp av två konstruerade beräkningsmallar för respektive modell dimensioneras ett fundament med fyra pålar. Fallstudien kommer att bli grunden för jämförelsen.   Båda beräkningsmallarna kommer att följa SS-EN-1992-1-1:2005 Eurokod 2 dimensionering av betongkonstruktioner. De ekvationer som används vid dimensionering med respektive modell kommer att redovisas för att förtydliga genomförandet för detta arbete. Jämförelsen kommer att göras för följande parametrar;   ​armerings- och betongmängd ​sprickfördelande armering förankring av längsgående stänger fundamentets geometri påverkan av felslagning   Utifrån resultatet från fallstudien blir fundament dimensionerande enligt fackverksmodellen högre än fundament dimensionerat enligt balkmodellen. Balkmodellen kräver mer huvudarmering och är mer känslig för felslagning. Sprickarmering krävs inte i lika stor utsträckning för fundament dimensionerande enligt balkmodell. Fackverksmodellen kräver större förankringslängd.   Vilken modell som är bäst lämpad beror på fundamentets utformning och vilka förutsättningar som finns på arbetsplatsen. Finns det krav på hur högt fundamentet får vara är balkmodellen bättre lämpad. Där pålarna kan placeras inom minimiavstånd och där ingen begränsning på hur högt fundamentet får vara är det lämpligt att använda sig av fackverksmodellen. / The strut-and-tie model is today the model that is most commonly used for designing pile caps. There may be occasions where a strut-and-tie model is not that beneficial to design a pile cap after, for example big distances between piles will lead to high pile caps. Pile caps can also be designed according to the so-called flexural model. This thesis will investigate the pros and cons that comes with each model. This will be done by constructing two calculation templates for each model to design a four-pillar foundation.   Both calculation templates will follow SS-EN-1992-1-1: 2005 Eurocode 2 design of concrete structures. The equations that will be used for designing each model will be explained to clarify the implementation of this work. The comparison will be made for the following parameters;   ​reinforcement and concrete amount crack reinforcement anchorage of longitudinal reinforcement the height of the pile cap impact of miss-piling   Based on the outcome of the case study, a pile cap designed according to the strut-and-tie model results in higher caps than a cap designed according to the flexural model. The flexural model requires more longitudinal reinforcement and is more vulnerable to miss-piling. Crack reinforcement is not required to the same extent for the flexural model compared to caps designed according to the strut-and-tie model. The strut-and-tie model requires longer anchoring length for the longitudinal reinforcement.   The model that is best suited depends on the preconditions where the foundation is going to be placed and the formation of the pile cap. If there is a limit for how high the pile cap can be, the flexural model can be better suited. Where the piles can be placed within minimum distances and there is no limitation on the height of the foundation, it is advisable to use the ‘strut-and-tie model.