<p><p>Vår uppsats har sin grund i ett egenintresse för hur kommuner och städer profilerar sig, vårt mål är att försöka förklara skillnader och likheter mellan en mellanstor, Jönköping och en liten kommun, Tranås. Utgångspunkten var att ta reda på hur kommunerna marknadsför och profilerar sig.</p><p>De frågeställningar som vi använt oss av är resultatet av en genomtänkt arbetsgång, det har varit mycket viktigt att ställa rätt frågor och lägga energi på rätt saker. Nedan följer några av de frågeställningar som förekommit:</p><p>Hur profilerar sig de olika kommunerna?</p><p>Vad är citybranding?</p><p>Vad är placebranding?</p><p>Finns det likheter eller skillnader i hur en liten och en mellanstor kommun profilerar sig?</p><p>Valet på metod föll på intervjuer med viktiga personer inom kommunerna som har ett stort inflytande på profileringen för staden. Det var viktigt att eftersträva ett mer djupgående material från ett mindre antal människor och därför var valet att använda sig av intervjuer givet. Vår datainsamling är baserad på både primär och sekundär data. Vårt resultat var både överraskande och inspirerande, det visade sig att de båda kommunerna jobbar på ett liknande sätt. Dock ligger Jönköping steget före Tranås i sin utveckling och profilering. De drar nytta av sitt läge och bra förbindelser samt att de är en residensstad. Alla städer måste profilera sig på sitt sätt och framhäva det som de är bra på och det som finns inom staden. Därför går det inte marknadsföra något som inte finns på platsen utan förutsättningarna är vad platsen erbjuder. Vårt resultat visar att det är viktigt att utnyttja sitt läge på bästa sätt och att ha en positiv bild utåt som lockar till sig invånare, besökare och företag. Sedan visade det sig att de befintliga invånarna i staden spelar en viktig nyckelroll i platsmarknadsföringen. Jönköping använder sig även av en mer bred marknadsföring till skillnad från Tranås.</p></p> / <p>This paper is a qualitative comparison of two municipalities. The first is Jönköping and the second Tranås. We are trying to see similarities and differences in their way of profiling and marketing themselves in this globalized world.</p><p>The question at issue for our paper is:</p><p>How does the two municipality profile themselves?</p><p>What is city branding?</p><p>What is place branding?</p><p>Are there any similarities or differences in the way a small and a bigger municipality profile themselves?</p><p>The authors have chosen a qualitative method procedure and personal interviews as the primary source of information. The interviewed persons are in some way connected to marketing the both cities and are influential persons within the chosen subject. The results are both surprising and inspiring. The paper shows that both of the municipalities are working in a similar ways. Jönköping on the other way have come a longer way in their development and profiling. Every city has to profile themselves in their own way and find a method that works for them. They also have to bring out a positive image to people, companies and visitors that could be interested in the place. But they should only market things that are included in the place and nothing else. Our conclusion is that the position is important for these two municipalities to make the best of and to represent a positive and collected image of the city for the best results in place branding and try to attract tourists, people and investments to the place. Another big conclusion is that the current people that are living in the city are playing a key role in the success of place marketing or place branding.</p>

Med en ökad globalisering finns det företag som etablerar sig i många olika länder. När företag etablerar sig i andra länder behöver de ta hänsyn till olika kulturella och socioekonomiska aspekter. Denna kvantitativa studie undersöker skillnader i motivationsfaktorer hos respondenter i Sverige och Colombia. I Colombia svarade 167 respondenter och i den svenska enkäten svarade 64 respondenter. Resultatet visar att det finns markanta skillnader i motivationsfaktorer. Det finns motivations skillnader mellan de olika länderna och det finns även skillnader i jämförelse med olika socioekonomiska grupper. / With increased globalization, there are companies that establish themselves in many different countries. When companies establish themselves in other countries, they need to consider different cultural and socio-economic aspects. This quantitative study examines differences in motivational factors among respondents in Sweden and Colombia. In Colombia, 167 respondents answered, and in the Swedish questionnaire, 64 respondents answered. The result shows that there are differences in motivation factors. There are motivational differences between the different countries and there are also differences in comparison with different socio-economic groups.

PISA (Program for International Student Assessment) är ett välkänt verktyg för utbildningsmonitorering. Dessa studier, som avser mäta hur väl den framväxande generationen är förberedd på kommande utmaningar, genomförs vart tredje år och publicerar en skolsystemrankning som får allt större uppmärksamhet. År 2015 deltog 72 länder i studien. I det här arbetet presenteras två olika skolsystem för att besvara frågan om man borde ta hänsyn till läroplaner i en studie som PISA och om det finns vissa skolformer som gynnas i PISA-studien. Nämda skolsystem, det svenska och det bayerska, beskrivs utifrån dessas styrdokument. Social bakgrund, undervisningstider och ämnets innehåll jämförs mellan de olika skolformerna. Resultaten visar sig att det inte finns något samband mellan undervisningstid och PISA-resultat, men att de skolformer som har en mer teoretisk inriktning och har mer detajlerade styrdokument gynnas i PISA studien.

Kompressorer är ett välanvänt verktyg inom musikproduktion och numera i och med datorers kraftiga popularitet inom området förväntas mjukvarupluggarna att kunna efterlikna de dyra analoga hårdvarumodellerna på ett troget sätt. I denna uppsats undersöks två utav de främsta plugintillverkare i sin förmåga att kunna efterlikna den analoga prestigefyllda 1176LN FET kompressorn. Ett lyssningstest har genomförts där testpersoner fick betygsätta stimuli, består av rockproduktioners sånginspelningar bearbetade av respektive kompressorvariant, med och utan musik. Resultaten visar att den stora majoriteten kunde höra skillnader mellan stimuli utan musik men inte när musik var närvarande.

<p>I tolkningen av vad en doktrin är, så finns både ett inriktande syfte och en slags ensning av det förhållningssätt som gäller och förväntas av Försvarsmaktens personal. Det innebär att man skulle kunna förvänta sig en tydlig viktning mot det internationella fokus som faktiskt klart kan sägas gälla efter försvarsbeslutet 2004. Frågan blir då om de tre svenska arenadoktrinerna är tillräckligt tydliga i att poängtera detta. Denna uppsats försöker därför analysera doktrinerna och utröna om det egentligen finns något fokus avseende nationella och internationella insatser och om det i så fall finns någon skönjbar förklaring till detta i doktrintexterna. Undersökningen består av en kvantitativ textanalys samt en kvalitativ undersökning av doktrinerna för luft-, mark- och marina operationer, som tillsammans angriper texterna baserat på två definierade indikatorer av fokuseringarna.</p><p>Analysen i uppsatsen ger vid handen att doktrinen för marina operationer visar en märkbart större fokusering vid internationella insatser än vad de andra gör. Detta kan bero på skillnader i påverkan av stridens genomförande av att insatsen sker nationellt eller internationellt.</p> / <p>In the interpretation of the meaning of a doctrine, there is both a purpose of direction as well as unifying the posture that all personnel in the Swedish Armed Forces are expected to have. That means that a corresponding prioritization could be equally expected of international missions, which are safe to say is the focal point for the Swedish Armed Forces after the defense policy decision made in 2004. The question therefore arises whether or not the three Swedish arena doctrines are adequate in showing these postures. This essay comprises both a quantitative and a qualitative text analysis of the arena doctrines, which together penetrates the texts based on two defined indicators of these focal points.</p><p>The results of this essay are that the doctrine for maritime operations shows a noticeable larger focusing on international missions than the other two does. This might come from the difference in how the arena is affected in the basic tasking depending on whether the mission is conducted nationally or internationally.</p>

Bakgrund: Företag värderas till mångdubbelt deras bokförda värde. Det intellektuella kapitalet kan inte värderas i företagens balansräkningar utan får bland annat lyftas fram i företagens årsredovisningar. Syfte: Syftet med denna uppsats var att jämföra vad företag i IT- och industribranschen redovisar om sitt IC-kapital år 1999 jämfört med år 2008. Ambitionen var även att kunna fastställa vilka faktorer som styr utvecklingen av IC-redovisningen. Avgränsningar: Jag har studerat företag på Large- och Mid Cap. Small Cap har exkluderats därför att många företag är relativt små och nyintroducerade på marknaden och saknar tio år gamla årsredovisningar. Metod: Jag har använt mig utav en innehållsanalys vid sökning i årsredovisningarna för att få fram ett statistiskt underlag och kunna fånga innehållet i årsredovisningarna. Resultat, slutsatser: Industribranschens IC-redovisning har förändrats till att mer likna IT-branschens IC-redovisning. IT-branschen är ledande när det gäller IC-redovisning och det finns tendenser som visar att företag ändrar sin redovisning utifrån förändrade förväntningar på dem. Förslag till fortsatt forskning: Undersöka hur konjunkturförändringar påverkar mängden redovisad IC-information.

Bakgrund: Tjänstesektorn i Sverige växer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anställda en allt viktigare resurs för organisationer. Därmed står dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behålla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och således föddes vårt intresse för att göra en jämförelse mellan offentlig och privat sektor vad gäller styrning för att behålla sina anställda. Studien utgår ifrån fem styrningsverktyg som är centrala för att behålla anställda i organisationen. Styrningsverktygen är: rekrytering, lön och belöningssystem, arbetsutformning och arbetsinnehåll, karriär samt lojalitet. Syfte: Vi ämnar beskriva hur ledningen samt de anställda i kunskapsintensiva organisationer använder samt uppfattar styrningsverktyg för att behålla kompetent personal i organisationen. Vår avsikt är sedan att beskriva om, och i så fall vilka, skillnader som föreligger mellan offentliga och privata organisationer. Genomförande: Studien är av kvalitativ art och 15 intervjuer har genomförts på två revisionsbyråer samt Skatteverket. Vi har även deltagit vid två informationsträffar, en för vardera sektor. Resultat: Alla valda styrningsverktyg används inom båda sektorerna, men de används på olika sätt. Styrningsverktyget karriär är mer framträdande inom den privata sektorn och här är även de anställda mer intresserade av att göra karriär än inom den offentliga sektorn. Även lön används som styrningsverktyg på olika sätt. Här är det den offentliga sektorn som använder styrningsverktyget mer, då de är noga med att skapa en lönestruktur för de anställda. Ett annat sätt att styra för att behålla sina anställda är friheten. Här har det under studien framkommit att de anställda inom den offentliga sektorn har stor frihet vad gäller sitt arbete och de menar att de inte har några problem med att kombinera sitt arbete med privatliv. Även på revisionsbyråerna anser de att friheten är stor, men under årets första månader kan det vara svårt att kombinera sitt arbete med privatlivet då arbetsbelastningen är stor.

Vår uppsats har sin grund i ett egenintresse för hur kommuner och städer profilerar sig, vårt mål är att försöka förklara skillnader och likheter mellan en mellanstor, Jönköping och en liten kommun, Tranås. Utgångspunkten var att ta reda på hur kommunerna marknadsför och profilerar sig. De frågeställningar som vi använt oss av är resultatet av en genomtänkt arbetsgång, det har varit mycket viktigt att ställa rätt frågor och lägga energi på rätt saker. Nedan följer några av de frågeställningar som förekommit: Hur profilerar sig de olika kommunerna? Vad är citybranding? Vad är placebranding? Finns det likheter eller skillnader i hur en liten och en mellanstor kommun profilerar sig? Valet på metod föll på intervjuer med viktiga personer inom kommunerna som har ett stort inflytande på profileringen för staden. Det var viktigt att eftersträva ett mer djupgående material från ett mindre antal människor och därför var valet att använda sig av intervjuer givet. Vår datainsamling är baserad på både primär och sekundär data. Vårt resultat var både överraskande och inspirerande, det visade sig att de båda kommunerna jobbar på ett liknande sätt. Dock ligger Jönköping steget före Tranås i sin utveckling och profilering. De drar nytta av sitt läge och bra förbindelser samt att de är en residensstad. Alla städer måste profilera sig på sitt sätt och framhäva det som de är bra på och det som finns inom staden. Därför går det inte marknadsföra något som inte finns på platsen utan förutsättningarna är vad platsen erbjuder. Vårt resultat visar att det är viktigt att utnyttja sitt läge på bästa sätt och att ha en positiv bild utåt som lockar till sig invånare, besökare och företag. Sedan visade det sig att de befintliga invånarna i staden spelar en viktig nyckelroll i platsmarknadsföringen. Jönköping använder sig även av en mer bred marknadsföring till skillnad från Tranås. / This paper is a qualitative comparison of two municipalities. The first is Jönköping and the second Tranås. We are trying to see similarities and differences in their way of profiling and marketing themselves in this globalized world. The question at issue for our paper is: How does the two municipality profile themselves? What is city branding? What is place branding? Are there any similarities or differences in the way a small and a bigger municipality profile themselves? The authors have chosen a qualitative method procedure and personal interviews as the primary source of information. The interviewed persons are in some way connected to marketing the both cities and are influential persons within the chosen subject. The results are both surprising and inspiring. The paper shows that both of the municipalities are working in a similar ways. Jönköping on the other way have come a longer way in their development and profiling. Every city has to profile themselves in their own way and find a method that works for them. They also have to bring out a positive image to people, companies and visitors that could be interested in the place. But they should only market things that are included in the place and nothing else. Our conclusion is that the position is important for these two municipalities to make the best of and to represent a positive and collected image of the city for the best results in place branding and try to attract tourists, people and investments to the place. Another big conclusion is that the current people that are living in the city are playing a key role in the success of place marketing or place branding.

I tolkningen av vad en doktrin är, så finns både ett inriktande syfte och en slags ensning av det förhållningssätt som gäller och förväntas av Försvarsmaktens personal. Det innebär att man skulle kunna förvänta sig en tydlig viktning mot det internationella fokus som faktiskt klart kan sägas gälla efter försvarsbeslutet 2004. Frågan blir då om de tre svenska arenadoktrinerna är tillräckligt tydliga i att poängtera detta. Denna uppsats försöker därför analysera doktrinerna och utröna om det egentligen finns något fokus avseende nationella och internationella insatser och om det i så fall finns någon skönjbar förklaring till detta i doktrintexterna. Undersökningen består av en kvantitativ textanalys samt en kvalitativ undersökning av doktrinerna för luft-, mark- och marina operationer, som tillsammans angriper texterna baserat på två definierade indikatorer av fokuseringarna. Analysen i uppsatsen ger vid handen att doktrinen för marina operationer visar en märkbart större fokusering vid internationella insatser än vad de andra gör. Detta kan bero på skillnader i påverkan av stridens genomförande av att insatsen sker nationellt eller internationellt. / In the interpretation of the meaning of a doctrine, there is both a purpose of direction as well as unifying the posture that all personnel in the Swedish Armed Forces are expected to have. That means that a corresponding prioritization could be equally expected of international missions, which are safe to say is the focal point for the Swedish Armed Forces after the defense policy decision made in 2004. The question therefore arises whether or not the three Swedish arena doctrines are adequate in showing these postures. This essay comprises both a quantitative and a qualitative text analysis of the arena doctrines, which together penetrates the texts based on two defined indicators of these focal points. The results of this essay are that the doctrine for maritime operations shows a noticeable larger focusing on international missions than the other two does. This might come from the difference in how the arena is affected in the basic tasking depending on whether the mission is conducted nationally or internationally.

I rapporten undersöks om det på kort sikt blir någon skillnad i elevers kunskapsutveckling beroende på om de arbetar utifrån ett behavioristiskt kontra sociokulturellt inlärningsteoretiskt perspektiv. Dessutom belyses positiva och negativa sidor med de olika arbetsmetoderna. Studien genomfördes i parallellklasser i årskurs 5 där den ena klassen arbetade sociokulturellt, den andra behavioristiskt, under ett lektionstillfälle. Elevernas kunskapsutveckling synliggjordes och jämfördes genom att låta dem göra en för- och efterhandsdiagnos. Efteråt genomfördes också intervjuer för att få fram elevernas syn på arbetssätten. Det fanns ingen större skillnad mellan de båda klassernas resultat. Av intervjuerna framkom dock att den sociokulturella arbetsmetoden ansågs mer engagerande och lustfylld än den behavioristiska. Vi tror att en enstaka lektion är för lite för att kunna hitta signifikanta skillnader mellan olika inlärningsmetoder. Det skulle vara intressant att göra samma undersökning under en längre tidsperiod i framtiden för att få fram ett resultat med högre grad av reliabilitet och validitet. Den här studien är intressant för den belyser skillnader i hur man som lärare kan arbeta i klassrummet och att kunskapstillägnande kan ske på olika sätt. / This study examine during a short period of time, if there is a difference in students knowledge development depending on whether the teaching method is based on a behavioral or sociocultural learning theory.  In addition, positive and negative aspects of each method are highlighted. The study was conducted in parallel classes in grades 5, where one class worked sociocultural and the other behavioral during the length of one lesson. Students' knowledge was visualized and compared by having them do a pre- and post-lesson diagnosis. Afterwards, interviews were also conducted to obtain students' views on working methods. There was no significant difference between the two classes' results. The interviews revealed that the sociocultural working method was more engaging and enjoyable than the behavioral. We believe that a single lesson is too little to be able to find significant differences between different learning theories, it would be interesting to do the same study for a long time in the future to get a result with more reliability and validity. This study is interesting for highlighting differences in how teachers can work in the classroom and that knowledge development can be achieved in different ways.