I denna rapport har mätningar från en lidar och mätningar från en meteorologisk mätmast jämförts. En undersökning har även gjorts för vilka atmosfäriska tillstånd som lidarn mäter bra och för vilka förhållanden den mäter mindre bra. Som referens används data från en mätmast, som antas vara korrekta. Platsen för mätningarna är över skog vilket medför mer komplex terräng än över plan mark. Olika filter har utvecklats för de atmosfäriska tillstånd då lidarn mäter sämre, för att filtrera bort de mest extrema förhållandena. Dessa filter filtrerar bort data med för mycket turbulens, låg eller negativ vertikal vinddifferens och liten återspridning. När återspridningen är liten blir antalet mätningar även litet, därför har data med litet antalet mätningar också filtrerats. Lidarn har en inbyggd korrektion för moln, denna har också undersökts och ett filter har utvecklats för data som korrigeras fel. Efter att data har filtrerats visar jämförelser mellan lidarns uppmätta horisontella vindhastighet och mastens uppmätta horisontella vindhastighet en bättre korrelation och ett mindre relativt fel. För högre höjder fås en mindre skillnad i vindhastighet mellan lidarn och masten än för lägre höjder. Jämförelse av turbulensintensitet visar också en bättre korrelation. Antalet data som blivit bortfiltrerat p.g.a. atmosfäriska tillstånd är ca 12 % för 70 m, 96 m och 138 m, för 39 m har 22 % blivit bortfiltrerat. Utifrån filtrerade data har även två olika metoder för att bestämma friktionshastigheten undersökts. Det visade sig att metoderna gav olika resultat. Den ena metoden gav sämre korrelation men bättre 1:1 förhållande medan den andra metoden gav en bättre korrelation men lidarn visade något lägre friktionshastighet än mastens mätningar.

Uppsatsen belyser hur verksamheten på två förskolor, en i Tyskland och en i Sverige, struktureras, organiseras och genomförs i praktiken. Uppsatsen beskriver styrdokumentens innehåll och läroplanernas transformering i en jämförelse. / The essay illustrates how two preschools, one in Germany and one in Sweden, organised the activities and transformed the curriculum into practice. The essay describes the curriculums contents and the transformations in a comparison.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det finns någon relevans i påståendet att ungdomar är sämre på att skriva idag jämfört med för tjugofem år sedan. I studien analyseras och jämförs uppsatser ur nationella provet från 1988, 1989, 2010 och 2015 ur ett språkriktighetsperspektiv. Därutöver görs jämförelser såväl mellan könen som mellan skolor för att synliggöra eventuella skillnader samt diskutera orsaker bakom dessa. Materialet består av 40 uppsatser, 10 från varje år, som noggrant närlästs i avseende att upptäcka eventuella förekomster av stavfel, särskrivningar, talspråkliga inslag, talspråksformen dom eller felaktigt bruk av de och/eller dem. Under uppsatsläsningen fördes statistik över antalet funna normavvikelser. Resultaten visar att det är typen av fel snarare än mängden som förändrats över tid. Stavfelen har minskat markant medan såväl talspråkliga inslag som felaktig användning av de och/eller dem ökat. Vidare visar undersökningen att det finns skillnader mellan flickors och pojkars språkbruk och att dessa varierar över åren. En framträdande orsak till förändringarna tros vara att eleverna numera skriver på datorer med tillgång till stavnings- och grammatikkontroll. Utifrån undersökningen dras slutsatsen att ungdomars skrivförmåga inte försämrats utan förhåller sig relativt konstant.

<p>Examensarbetet handlar om att jämföra vad styrdokumenten från Chile respektive Sverige säger om elementär sannolikhetslära. Detta görs genom att studera hur dokumenten beskriver momenten men även genom att se hur typuppgifter kan se ut i praktiken. Arbetet syftar vidare till att klassificera uppgifterna i olika kategorier för att senare kunna dra slutsatser.</p><p>Resultaten bygger på en komparativ litteraturstudie och avser de ovan nämnda styrdokumenten samt nationella prov och ett vanligt läromedel från Sverige.</p><p>I studien framkommer både likheter och skillnader. Bland likheterna finner vi att uppgifterna är av samma art länderna sinsemellan samt att den dominerande typen av uppgift från båda länder är de av renodlad sort. Skillnader påträffas i hur omfattande och innehållsrik den chilenska kursplanen är utformad i jämförelse med den svenska. Slutsatsen är att läraren får ett stöd till sin undervisning i studieplanen från Chile medan läraren i Sverige får ta hjälp av andra instrument såsom nationella prov och läroböcker. En annan följd av detta arbete är att studien visar att om en elev skulle byta från ett chilenskt till ett svenskt gymnasium, eller vice versa, så skulle uppgifterna i elementär sannolikhetslära inte vara främmande för denne.</p>

No description available.

<p>Syfte med denna studie är att beskriva några elevers kunskap och förklaringar om positionssystemet i två olika skolor i år 4. Det var också intressant att jämföra skolornas likheter och olikheter av skolform, arbetssätt, klassrumsklimat och kommunikation. På den begränsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra observationer, uppgifter och intervjuer utifrån åtta utvalda elever från de två skolorna. Studiens syfte och problemformulering påverkade också valet av metoder. Resultaten visar att användningen av metodtrianguleringen gav studien större omfattning och därmed ökade också tillförlitligheten. Utifrån observationerna i klassrummen kartlades skolornas likheter och olikheter av skolform, arbetssätt, klassrumsklimat och kommunikation. Resultaten av observationerna sorterades sedan in i olika tabeller för att kunna vara ett fungerande underlag i jämförelsen. Tabellerna visar att skolornas skolform, kommunikation och klassrumsklimat var mycket olika. Däremot fanns det likheter i skolornas arbetssätt och undervisningsform. Uppgifterna grundade sig på taluppfattning och positionssystemet. Eleverna löste uppgifterna individuellt och uppmuntrades till att skriftligt förklara hur de hade tänkt kring sina lösningar. Lösningarna sorterades in i olika tabeller, en rent kvantitativ tabell och i flera kvalitativa tabeller. Den kvantitativa tabellen av elevernas resultat på uppgifterna, visade att ett högt antal av eleverna hade svarat rätt på uppgifterna. Gemensamt mellan skolorna var dock att felsvaren låg inom samma uppgifter, vilket tyder på att det kan vara generella svårigheter med positionssystemet i just de uppgifterna. De kvalitativa tabellerna med tre lösningsnivåer delades in efter elevernas förståelse om positionssystemet och efter deras förklaringar av sina lösningar. Resultaten visar på att eleverna hade god kunskap i talskrivning, men att de hade vissa svårigheter med att förklara de matematiska begreppen. I jämförelsen av talskrivning och talsorter hade eleverna svårare att förstå och förklara hur de hade tänkt kring talsorter. De flesta elever nämner inte positioner i sina förklaringar. I subtraktionsuppgiften hade en del elever svårigheter med nollans position i räkneoperationen. Några elever hade även svårt med hundratalsövergången som troligen inte var riktigt befäst hos dessa elever. Syftet med intervjuerna var att få reda på hur eleverna förklarade sina lösningar muntligt och deras kunskap om positionssystemet. Även elevernas intresse och uppfattning av matematikämnet ingick i intervjufrågorna. I resultaten kan man se att många elever var otydliga i sina förklaringar av hur man delar in tal i talsorter. Eleverna gav också många varierande svar om nollornas platsvärde i talet 8005. Endast hälften av eleverna nämnde nollornas platsvärde i talsorter och positioner. I den muntliga förklaringen av hur eleverna utfört en subtraktion upptäckte hälften av eleverna inte att de hade räknat fel. De gemensamma resultaten i studien tyder på att en del elever hade en relativ oklar taluppfattning och svårigheter med främst nollans betydelse i positionssystemet</p>

<p>It’s a fact that the climate is affected by the vehicle that runs on the worlds roads. But the</p><p>construction of the road itself is rarely thought of as a climate threat. Svevia and the Swedish road</p><p>administration have opposite views of how the construction of roads should be carried thru. It’s</p><p>the difference between those two construction methods that is the base in our thesis.</p><p>The amount of energy use or the emissions are not analyzed for neither the Swedish road</p><p>administrations nor Svevias construction models. Our thesis has compared these two models of</p><p>constructing a road to evaluate what affects the climate the least. In other words which material</p><p>and which construction model that is best to use to reduce the impact on the climate.</p><p>We have calculated the total amount of carbon dioxide and energy use for road models in different</p><p>traffic classes. To do this we designed a calculation tool that calculates on the total amount of</p><p>MWh used and the total amount of tons carbon dioxide emitted during the construction of a road.</p><p>This calculation tool could even in the future be used to calculate energy use and emissions from</p><p>new types of construction models.</p><p>The results for the construction models we calculated is that Svevias construction models have a</p><p>tendency to have some less emissions of carbon dioxide and demand somewhat less energy than</p><p>the Swedish road administration construction models. A difference also shows between different</p><p>traffic classes. Traffic class low gives considerably fewer emissions and demands less energy use</p><p>than traffic class high.</p>

<p>Denna uppsats har haft som syfte att undersöka två olika författarverk rörande TV som medium, dess utformning och påverkan på kultur. De verk jag valt att analysera är <em>Om Televisionen</em> av Pierre Bourdieu och <em>TV: Teknik och kulturell form</em> av Raymond Williams. Tanken har även varit att jämföra dessa två verk för att se vad de har gemensamt och vilka skillnader man kan utläsa av dem. För att man skall få en uppfattning om vilka Pierre Bourdieu och Raymond Williams är har jag även valt att skriva övergripande om dem och deras ideer/teorier i allmänhet. Jag analyserar deras teorier och ideér om TV inom olika områden som de framför i respektive verk samt vilket budskap dessa förmedlar.</p>

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns några skillnader mellan hur kommunala och privata fastighetsbolag arbetar med värdering. Vi vill även undersöka om de metoder som beskrivs i teorin används och hur, samt om det är skillnad i attityd till fastighetsvärdering mellan de olika kategorierna av bolag.</p><p>För att samla in data till vår undersökning har vi valt individuella öppna besöksintervjuer dels för att relativt få enheter skall undersökas och dels för att vi vill få fram den enskilda individens åsikter och tolkningar. Som utgångspunkt för vår undersökning har vi studerat relevanta teorier, huvudsakligen angående fastighetsvärdering, vilka vi också redovisar i uppsatsen.</p><p>Tydliga skillnader mellan de två bolagstyperna har vi främst märkt i syftet med värdering samt vid användandet av externa värderare. De kommunala bolagen vi undersökt har till exempel inget behov av externt värderingsutlåtande för att få banklån. De privata bolagen bedriver i större omfattning handel med fastigheter. I och med detta är de mer benägna att arbeta med värdering som ett verktyg i det löpande arbetet till skillnad från de kommunala bolagen. De nyttjar värdering och då främst intern sådan som ett verktyg för internkontroll.</p><p>Attityden till värderingsarbetet är enligt vår uppfattning god. Skillnader som framkommit beror snarare på bolagets storlek och resurser än på bolagstyp. De lite större bolagen har mer resurser vilket också ger större möjligheter att arbeta med värdering. Undersökningen konstaterar också att de värderingsmetoder teorin förespråkar även används i realiteten. Den mest använda metoden hos de undersökta bolagen är kassaflödesmetoden vilket stämmer väl överens med teorin.</p>