Det här arbetet undersöker några olika temporära och semi-permanenta översvämningsskydd som tillverkas i Sverige och Norge: Aqua Barrier (pallbarriären), AquaFence (Semi), NOAQ Tubvall och DamLite. Fokus ligger på vilka egenskaper en temporär barriär bör ha, samt dess roll i den totala hanteringen av översvämningar i jämförelse med t.ex. permanenta lösningar och sandsäckar. För att ta reda på detta har jag gjort en litteraturstudie samt ett fåtal intervjuer med anställda på Räddningstjänsten i Karlstad, Arvika kommun och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. De egenskaper som nämns av alla och kan identifieras som viktigast är hög dämningshöjd (vid behov), snabb monteringstid och att barriären ska kunna fungera lika bra på olika underlag. Övriga kriterier är bra förvaringsmöjligheter (lite plats och lång hållbarhet), hållfasthet mot flytande föremål, låg sabotagerisk, klara ojämn mark, låg vikt per enskild del för att underlätta transport vid montering och pris. De tidigare nämnda barriärerna har undersöks i förhållande till dessa egenskaper, se tabell 1 och 2 för sammanfattning. Inga självständiga tester har genomförts, allt utgår från tester genomförda av andra, intervjuer och produktinformation från tillverkarna. När det gäller temporära översvämningsskydd och deras roll jämfört med permanenta lösningar så är slutsatsen att det varierar från situation till situation beroende på geografiska och monetära faktorer. I Arvika ansöker man om att få bygga en permanent damm över ett 100m långt sund, vilket i deras fall kommer att kosta hälften så mycket som en 4.1km lång temporär eller semi-permanent barriär längs strandkanten. Alla städer har inte en sådan möjlighet, och då kan det vara billigare att använda sig av temporära översvämningsskydd. I övrigt kan man använda temporära översvämningsskydd som ett komplement för permanenta lösningar genom att t.ex. valla in samhällsviktiga byggnader eller öka dämningshöjden av den permanenta vallen. En annan slutsats som tas upp i diskussionen är att en teoretiskt baserad undersökning som denna inte bör användas som beslutsunderlag. Jag anser att man behöver utföra praktiska tester för att få en bättre bild av hur barriärerna fungerar innan man köper dem.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka vilken kunskapssyn som framträder i Sveriges respektive Finlands läroplan för grundskolan samt i kursplanen för idrott och hälsa. Detta med hjälp av två frågeställningar: Vilka likheter och skillnader finns i läroplanens övergripande del länderna emellan? Vilka likheter och skillnader finns i kursplanerna för ämnet idrott och hälsa? Med "läroplanens övergripande del" menar jag de delar som berör skolan som helhet, det vill säga allt det som finns skrivet fram till att skolans ämnen presenteras var för sig i så kallade kursplaner. Metod Denna studie kan ses som en kvalitativ textanalys på delar ur den svenska och den finska läroplanen. Texterna har tolkats och analyserats med hjälp av en modell som går ut på att reducera, presentera och verifiera textens innehåll. Resultat Både likheter och skillnader i de båda ländernas läroplaner förekommer, både i den övergripande delen samt i kursplanen för idrott och hälsa. I frågan om vilken kunskapssyn som framträder finns en genomgående trend som visar att den bakomliggande tanken i den svenska läroplanen hela tiden är att eleverna ska bli "praktiskt kloka", medan den finska skolan i större utsträckning vill förmedla kunskap av typen "teoretisk och praktisk kunskap". Slutsats Det visar sig i läroplanerna att det skiljer sig i synen på kunskap mellan den svenska skolan och den finska. Detta kan betyda att Sveriges respektive Finlands skolor och deras anställda arbetar på olika sätt, vilket vidare kan göra att ländernas barn och unga får med sig olika typer av kunskaper och erfarenheter från skolan. Vilken typ av kunskap som är den mest värdefulla samt vad framgång är, är frågor som kanske inte har några svar men som tåls att fundera över, för att på så sätt ha möjlighet att komma fram till hur skolan ska arbeta och varför.

I vårt examensarbete har vi studerat gränspunkter som är skapade genom förrättningar och dokumenterade i koordinatsystem som inte längre är aktuella att använda. Vi har studerat kedjan från inmätning av befintliga gränspunkter, till att de är transformerade och införda i Trollhättans Stads databas. Vi har arbetat med tre olika områden i Trollhättan, vilka är Skoftebyn, centrum och Kalltorps By. De har tillkommit vid olika tidsperioder, har olika typer av bebyggelse samt är redovisade i olika typer av koordinatsystem. Genom vårt arbete har vi sett att olika områden i Trollhättan har olika väl bevarade gränsmarkeringar. I de villaområden vi studerat har flertalet av gränspunkterna återfunnits, medan de i centrum varit obefintliga, sånär som på gränsmarkeringar utvisade med hushörn. För att få ett djupare sammanhang har vi gjort en historisk tillbakablick där vi studerat gränser ur en allmän synvinkel. Vi har även intervjuat mätchefen i Trollhättans Stad, Roger Johansson, för att få information om Trollhättans Stads mäthistorik. Förberedelser inför inmätning av gränspunkter gjordes genom att förrättningsakterna granskades för att få information om gränsernas sträckning och dess utmärkningssätt. Inmätningarna av gränspunkterna utfördes med GPS och fördes därefter in i TopoCad 14. Gränspunkterna från förrättningsakten transformerades från det ursprungliga förrättningssystemet till Sweref 99 och fördes därefter in i databasen. Vårt tillvägagångssätt för koordinattransformationerna och för hur införandet av gränspunkterna i databasen har gått tillväga, finns utförligt dokumenterade. Jämförelsen mellan de radiella avvikelserna och lantmäteriets gränsvärden på 5cm i stadsmiljö och 10 cm på landsbygden visar att mycket noggranna inmätningar kommer att krävas för att införa alla gränspunkter i Trollhättans Stads databas för gränspunkter. / In this thesis, we have studied the boundary points that are created by ordinances and documented in the coordinate system that are no longer relevant to use. We have studied the chain that includes measuring of the current boundary points, transformation of the coordinates into current coordinatesystem and until the boundary points are introduced into the database of Trollhattans Stad. We have worked with three different areas in Trollhättan, which are Skoftebyn, the center area and Kalltorps By. They are generated at different times areas, there are different types of settlements in the different areas, and they are set in different coordinate systems. Through our work we have observed that different areas in Trollhättan have variety preserved boundary markers. In residential areas that we studied, the majority of the markers were found, while in the center area the boundary points were non-existent, except for the boundary markers expelled with "house corners". To get a deeper context, we conducted a retrospective, where we studied the property boundary in an ordinary way. We have also interviewed Roger Johansson, Trollhattans Stad, to obtain information about the measurement history of Trollhattans Stads. Preparation for survey of boundary points was done by ordinance acts that was reviewed to obtain information on property boundaries and which method of marking that was used. Survey of the boundary markers was performed with GPS and then transferred into TopoCad 14. The border points of ordinance file transformed from the original executor system SWEREF 99 and then transferred into the database. The approach for coordinate transformations and how the introduction of boundary points in the database was done, are fully documented. The comparison of the radial deviations and surveying levels of 5cm in urban areas and 10 cm in rural areas shows that highly accurate entries will be required to include all border points in the database of Trollhättan Stad.

Examensarbetet handlar om att jämföra vad styrdokumenten från Chile respektive Sverige säger om elementär sannolikhetslära. Detta görs genom att studera hur dokumenten beskriver momenten men även genom att se hur typuppgifter kan se ut i praktiken. Arbetet syftar vidare till att klassificera uppgifterna i olika kategorier för att senare kunna dra slutsatser. Resultaten bygger på en komparativ litteraturstudie och avser de ovan nämnda styrdokumenten samt nationella prov och ett vanligt läromedel från Sverige. I studien framkommer både likheter och skillnader. Bland likheterna finner vi att uppgifterna är av samma art länderna sinsemellan samt att den dominerande typen av uppgift från båda länder är de av renodlad sort. Skillnader påträffas i hur omfattande och innehållsrik den chilenska kursplanen är utformad i jämförelse med den svenska. Slutsatsen är att läraren får ett stöd till sin undervisning i studieplanen från Chile medan läraren i Sverige får ta hjälp av andra instrument såsom nationella prov och läroböcker. En annan följd av detta arbete är att studien visar att om en elev skulle byta från ett chilenskt till ett svenskt gymnasium, eller vice versa, så skulle uppgifterna i elementär sannolikhetslära inte vara främmande för denne.

I detta arbete har jag studerat och jämfört hur kursmålen i gymnasiekursen kemi A (KE1201) bearbetas i 6 olika läroböcker. Jag har utgått från läroböcker, lärarhandledningar och andra dokument där författarna presenterar vilka kursmål som tas upp i läroböckernas olika kapitel. Det är intressant att veta för den som skall köpa in ny kurslitteratur att den lärobok de väljer tar upp alla kursens mål men även på vilket sätt det görs. De begrepp som läroböckerna utvärderats mot är framför allt helhet och kunskapsintegration. Även om studien inte är så omfattande med djupa analyser visar jämförelsen läroböckerna emellan att det råder stora skillnader på hur författarna tänkt sig att bearbeta kursmålen. I fem av sex läroböcker väljer författarna att lägga tonvikten på ett till tre kursmål. Dessa bearbetas mot de resterande kursmålen i olika ordning. Fyra av dessa fem fokuserar på kemiteorin som sedan knyts till och förklarar verkligheten. Till den femte boken "Kemiboken A" från Liber skriver författarna att du utgår från praktiska experimentbeskrivningar. Den sjätte läroboken "Tema och teori" från Bonnier Utbildning bygger på den amerikanska förlagan "Salters advanced chemistry - Chemical storylines" och "Chemical ideas". I den presenteras först olika teman ur verkligheten som hänvisar till teorin i en annan del av boken. Alltså verklighetsbeskrivning först och sedan teoriförklaringar.

In this study we compare Ekot with P3 Nyheter with a comprehension analytical perspective. The more traditional radio news program Ekot differs from the younger P3 Nyheter in a lot of aspects. One of them is that P3 Nyheter’s primary target group is young people between the ages of 20 to 34. Because of this, P3 Nyheter aim to make their news as adjusted to their young audience as possible. We wondered whether this adaption to please their audience had impact on the comprehension, and wanted to compare P3 Nyheter with Ekot, who does not have a targeted audience but aim to make themselves comprehensible to as many as possible. However, the comprehension analysis was insufficient to us, and we decided to analyze our transcribed newscasts using text analysis as well in order to be able to analyze concepts that the comprehension analysis does not cover, but that we thought was important in our study. We also interviewed representatives from Ekot and P3 Nyheter, to see how they saw their mission and target audience.                       Our study shows that the different news programs practically had the same level of potential comprehension. They had different comprehension obstacles, but neither was better than the other. Thus, the comprehension did not improve despite P3 Nyheter’s adaption to their target group. However, the comprehension did not decline due to the adaption either. P3 Nyheter give their audience so called “infotainment” in a higher degree than Ekot by choosing news items that are closer to entertainment than information. Ekot on the other hand often presents a greater number of news in their newscasts, but rarely illustrate with sounds. The two programs also differ greatly in their vocabulary.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man som belysnings-planerare i Italien arbetar och tänker kring belysning. Vi ville också ta reda på om det finns skillnader i sättet att arbeta som belysningsplanerare i Italien gentemot Sverige och vilka skillnaderna är. Undersökningen bidrar med ny kunskap och förståelse kring belysningsplanering i ett större geografiskt perspektiv.</p><p>Frågeställningarna är följande:</p><ol><li>Vad har italienska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering?</li><li>Vad har svenska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering?</li><li>Vilka eventuella skillnader finns det mellan italienska och svenska belysningsplanerares sätt att arbeta?</li></ol><p>För att svara på frågeställningarna valde vi att genomföra en utforskande studie. Vi valde att använda oss av öppna individuella intervjuer med belysningsplanerare från Sverige och Italien för att på så sätt kunna gå på djupet i våra frågeställningar. Vi intervjuade tre belysningsplanerare i vardera land, totalt sex belysnings-planerare.</p><p>De två saker som belysningsplanerarna i Italien främst fokuserar på i sina projekt är brukaren och rummet. Deras fokus är tydligt medan de svenska belysnings-planerarnas fokus varierar mer mellan projekten och styrs mer av beställaren. De svenska belysningsplanerarna liksom de italienska belysningsplanerarna har ett starkt brukarfokus.</p><p>Skillnaderna mellan de svenska och italienska belysningsplanerarna finns inom följande områden; huruvida man gör underhållsplaner för projekten, hanteringen av vandalism, val av färgtemperatur, hur man arbetar utifrån lagar och standarder.</p><p>Vi har utifrån vår undersökning dragit slutsatsen att det inte finns särskilt stora skillnader i arbetsätt och tankar kring belysning mellan Sverige och Italien. Det visade sig vara lika mycket variation mellan belysningsplanerarna i samma land som länderna emellan.</p>

<p>I detta arbete har jag studerat och jämfört hur kursmålen i gymnasiekursen kemi A (KE1201) bearbetas i 6 olika läroböcker. Jag har utgått från läroböcker, lärarhandledningar och andra dokument där författarna presenterar vilka kursmål som tas upp i läroböckernas olika kapitel. Det är intressant att veta för den som skall köpa in ny kurslitteratur att den lärobok de väljer tar upp alla kursens mål men även på vilket sätt det görs. De begrepp som läroböckerna utvärderats mot är framför allt helhet och kunskapsintegration.</p><p>Även om studien inte är så omfattande med djupa analyser visar jämförelsen läroböckerna emellan att det råder stora skillnader på hur författarna tänkt sig att bearbeta kursmålen. I fem av sex läroböcker väljer författarna att lägga tonvikten på ett till tre kursmål. Dessa bearbetas mot de resterande kursmålen i olika ordning. Fyra av dessa fem fokuserar på kemiteorin som sedan knyts till och förklarar verkligheten. Till den femte boken "Kemiboken A" från Liber skriver författarna att du utgår från praktiska experimentbeskrivningar. Den sjätte läroboken "Tema och teori" från Bonnier Utbildning bygger på den amerikanska förlagan "Salters advanced chemistry - Chemical storylines" och "Chemical ideas". I den presenteras först olika teman ur verkligheten som hänvisar till teorin i en annan del av boken. Alltså verklighetsbeskrivning först och sedan teoriförklaringar.</p>

Lärlingsutbildningarna har länge varit en del av det tyska utbildningssystemet och är djupt integrerade i det tyska samhället. I Sverige har intresset för lärlingsutbildningar ökat under de senaste åren. Lärlingsutbildningarna ses som en möjlighet att överlätta övergången från skola till arbetsliv och därmed som en utväg ur ungdomsarbetslösheten. I den här uppsatsen undersöktes hur lärlingselever i Sverige och Tyskland ser på sin utbildningssituation. Bakgrund till studien var de diskussioner som har ägt rum i både Sverige och Tyskland angående integrationen av allmänutbildande och yrkesinriktande ämnen i utbildningen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lärlingseleverna själva ser på frågan om allmänutbildning och yrkesutbildning. Frågeställningarna fokuserade på varför lärlingseleverna valde just en lärlingsutbildning, hur de såg på praktiska och teoretiska kunskaper, vilken status de uppfattade att deras utbildning hade i samhället samt hur de såg på framtida jobbmöjligheter och vidare studier. Kvalitativa intervjuer användes som undersökningsmetod och i både Sverige och Tyskland genomfördes semistrukturerade fokusgruppintervjuer. Resultaten visade att det både fanns likheter och skillnader mellan de svenska och tyska lärlingselevernas uppfattningar. Gemensamt för de svenska och tyska lärlingseleverna var att de hade valt en lärlingsutbildning eftersom de ville arbeta mer praktiskt samt att de var optimistiska när det gällde deras yrkesframtid. Skilda uppfattningar hade eleverna när det gällde skoltrötthet och värderingen av lärlingsutbildningen. Avslutningsvis diskuterades resultaten mot bakgrund av de diskussioner som har ägt rum i samband med skolutvecklingen i allmänhet och lärlingsutbildningarna i synnerhet.